Nya rön vi­sar att även hun­den blir stres­sad när du är stres­sad

Göteborgs-Posten - - Kultur - Ma­ria Back­man livs­[email protected]

Hun­dar är väl­gö­ran­de för vår häl­sa. Men är vi li­ka väl­gö­ran­de för dem? Ny forsk­ning vi­sar att hun­dar speg­lar stress­ni­vån hos si­na äga­re – och de på­ver­kas även av lång­tids­stress. – Vi följs åt i stres­sen, sä­ger be­te­en­de­bi­o­lo­gen Lina Roth, som mätt stress­hor­mon i hår från bå­de hun­dar och män­ni­skor.

På äng­en vid Gö­te­borg-Möln­dals bruks­hund­klubb le­ker bel­gis­ka vall­hun­den Tind­ra med bor­der col­lie­poj­kar­na Jo­ey, Lu­kas och Ram­bo. Strax ska vi gå in i klubb­hu­set och pra­ta om hur vår stress kan på­ver­ka hun­dar med mat­te Åsa El­gqvist Lund­gren och hus­se John­ny Lun­dqvist.

Att hun­dar kan på­ver­kas av äga­rens stress kanske in­te är så för­vå­nan­de. Men nu vi­sar forsk­ning att de även på­ver­kas av vår lång­tids­stress.

Att mä­ta stress är svårt. Blod­pro­ver vi­sar ba­ra mäng­den stress­hor­mo­ner, kor­ti­sol, i sam­band med att pro­vet tas. Lina Roth, som är do­cent och be­te­en­de­bi­o­log vid Lin­kö­pings uni­ver­si­tet, har till­sam­mans med forskar­kol­le­gan Ann-So­fie Sund­man där­för istäl­let mätt kor­ti­sol­hal­ten i hår från hun­dar och män­ni­skor. Kor­ti­sol cir­ku­le­rar i blo­det och byggs även in i väx­an­de hårstrån. Ef­tersom hå­ret väx­er med en re­la­tivt kon­stant has­tig­het av­speg­lar det den stress vi upp­levt un­der he­la den tid som hå­ret växt.

– Det är ett helt nytt sätt att mä­ta stress un­der läng­re tid. Stress un­der kort tid är in­te far­ligt. Men lång­va­rig stress kan ex­em­pel­vis på­ver­ka immunförsv­aret även hos hun­dar, sä­ger Lina Roth.

Hy­po­te­sen var att

om män­ni­skan mår bra och har låg stress­ni­vå, gäl­ler det ock­så hun­den. Och den vi­sa­de sig stäm­ma. Vid två oli­ka till­fäl­len un­der ett år sam­la­de fors­kar­na in hår från 58 hun­dar av ra­ser­na shet­land sheep­dog och bor­der col­lie samt hår från de­ras äga­re. Un­der en vec­kas tid mät­te de ak­ti­vi­te­ten hos hun­dar­na dyg­net runt via ett au­to­ma­tiskt ak­ti­vi­tets­hals­band som re­gi­stre­ra­de da­ta. På så sätt vil­le man för­säk­ra sig om att kor­ti­sol­ni­vå­er­na in­te or­sa­ka­des av lek, fy­sisk ak­ti­vi­tet el­ler and­ra fak­to­rer än stress.

Re­sul­ta­ten vi­sa­de att ju hög­re kor­ti­sol­ni­vå­er­na var hos äga­ren, desto hög­re var de ock­så hos den­nes hund. Ägar­na fick även gö­ra per­son­lig­het­sen­kä­ter som gäll­de bå­de dem själ­va och hun­dar­na. Här vi­sa­de det sig att hun­dar­nas kor­ti­sol­ni­vå­er till stor del or­sa­ka­des av äga­rens per­son­lig­het. Där­e­mot på­ver­ka­des hun­dar­nas stress­ni­vå­er in­te av de­ras eg­na per­son­lig­he­ter. Hun­dar speg­lar stress­ni­vån hos si­na äga­re. Men äga­rens stress­ni­vå speglas in­te av sin hund, vi­sar un­der­sök­ning­en.

I en ti­di­ga­re

stu­die för tre år se­dan sam­la­de Lina Roth och hen­nes forskar­kol­le­gor hår från 59 schäf­rar. Des­sa var verk­sam­ma som täv­lings­hun­dar, säll­skaps­hun­dar el­ler ar­be­tan­de hun­dar (po­lis- och för­svars­hun­dar). Un­der ett års tid klipp­tes vid tre till­fäl­len ett par cen­ti­me­ter hår, där man un­der­sök­te kor­ti­sol­hal­ten. Des­sa re­sul­tat jäm­för­des med ägar­nas upp­gif­ter om hun­dar­nas liv och be­te­en­de un­der tids­pe­ri­o­den.

Det fanns skill­na­der vad gäl­ler stress mel­lan de oli­ka grup­per­na av schäf­rar. Högst kor­ti­sol­hal­ter ha­de täv­lings­hun­dar­na och fram­för allt vid det prov som togs på vin­tern när de vi­la­de från täv­lings­pe­ri­o­den.

– Kanske upp­står en rast­lös­het som ska­par stress, fun­de­rar Lina Roth.

De hun­dar som var ag­gres­si­va mot främ­ling­ar ha­de ock­så höga kor­ti­sol­hal­ter. De med lägst hal­ter var de hun­dar vars äga­re lek­te och be­lö­nan­de dem myc­ket.

– Um­gås och lek med era hun­dar. Och lägg un­dan mo­bil­te­le­fo­nen, är följakt­li­gen Lina Rot­hs råd till den hundä­ga­re som vill mins­ka stres­sen hos sin hund.

In­ne i klubb­hu­set

har unge Lu­kas, el­va må­na­der, re­dan hun­nit be­kan­ta sig med bå­de sof­fa och få­töl­jer. Nu lig­ger han dra­pe­rad som en hals­duk kring Åsas hals och gäs­par nöjt.

Hus­se John­ny Lun­dqvist är in­struk­tör i Svens­ka Bruks­hund­klub­ben och mest in­ne på att trä­na sök och lyd­nad, i vil­ket han ock­så hål­ler kur­ser. Åsa El­gqvist Lund­gren, lä­ra­re och in­struk­tör, trä­nar lyd­nad och spår. Dess­utom är hon coach och hål­ler kur­ser i täv­lings­psy­ko­lo­gi med sin man Jan Lund­gren. Här lär sig del­ta­gar­na att han­te­ra si­tu­a­tio­ner där de­ras ner­vo­si­tet blir en be­gräns­ning.

De ser of­ta ex­em­pel på hur äga­re över­för sin stress till si­na hun­dar.

– Man ser det väl­digt tyd­ligt just på täv­ling. Du kan ha en hur duk­tig hund som helst, men du lyc­kas ald­rig på täv­ling ef­tersom du själv blir stres­sad, sä­ger John­ny Lun­dqvist.

– Vi läg­ger myc­ket tid på att trä­na hun­den, men tän­ker in­te på att vi kanske ock­så be­hö­ver trä­na oss själ­va, sä­ger Åsa El­gqvist Lund­gren. Det hand­lar om att för­be­re­da sig men­talt, lä­ra sig att han­te­ra ner­vo­si­tet och ska­pa fo­kus och kon­troll. Om man blir med­ve­ten som fö­ra­re kan man lä­ra sig att han­te­ra så­da­na si­tu­a­tio­ner. Det är synd när man blir så ner­vös i en täv­lings­si­tu­a­tion att man miss­lyc­kas, ef­ter att ha lagt ner bå­de tid och peng­ar.

– Det gäl­ler att lä­ra sig fo­ku­se­ra på rätt sak, in­stäm­mer John­ny. Jag stänger av to­talt. Det är ba­ra jag och min hund. Har man en li­te ve­ka­re hund så gäl­ler det att dess­utom kun­na lyf­ta hun­den.

Han är tvek­sam

till om det är stres­sen i sig som är pro­ble­met, ut­an mer hur man han­te­rar hun­dar­na.

– Jag tror in­te det är själ­va stres­sen hos en fö­ra­re som förs över på hun­den, ut­an sna­ra­re be­te­en­det när vi blir stres­sa­de. Man kan in­te all­tid be­härs­ka sig, blir otyd­lig och lät­tir­ri­te­rad. Hun­dar är ju flock­djur, och vi är en del av de­ras flock. De är ex­per­ter på att lä­sa av vårt kropps­språk, att lä­sa mins­ta lil­la tec­ken.

– Stres­sen på­ver­kar oss. En del blir ar­ga, and­ra tys­ta. Även om man ing­et sä­ger, får man of­ta ett an­nat kropps­språk när man blir stres­sad och skic­kar dubb­la sig­na­ler. Men man kan ald­rig lu­ra en hund om man är trött el­ler arg. Man kan sig­na­le­ra till en hund med ba­ra en in­and­ning. Sen är ju hun­dar oli­ka in­di­vi­der, pre­cis som vi män­ni­skor. En sta­bil hund kanske ba­ra re­a­ge­rar på fö­ra­rens stress med att ”nu är det så­där igen”, sä­ger Åsa.

– Många gång­er glöm­mer man nog att ut­gå från hun­den. En del hun­dar kan ex­em­pel­vis be­hö­va hjälp att kopp­la av, tilläg­ger John­ny.

De­ras bäs­ta råd är att ta sig tid att kol­la upp ra­sen och dess be­hov – in­nan hund­kö­pet.

– Så att in­te hun­den blir en be­last­ning och ett mås­te. Och glöm in­te att hun­dar gil­lar att gö­ra sa­ker till­sam­mans med sin fa­milj, vi är ju de­ras flock. Vill du täv­la med din hund, se till att ha bra för­ut­sätt­ning­ar och att ha trä­nat för att lyc­kas. Och för att in­te stres­sa upp din hund, var ba­ra dig själv.

Du kan ha en hur duk­tig hund som helst, men du lyc­kas ald­rig på täv­ling ef­tersom du själv blir stres­sad.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.