Stadens skuld växer vidare – uppgår till 47 miljarder
Nyheter: Göteborgs stads skulder skjuter i höjden, efter att ha varit nästan oförändrade i nio år. Varje invånare är nu skyldig drygt 81 000 kronor. Pengarna går till bostäder samt till investeringar i energi och infrastruktur – bland annat nya Hisingsbron.
Göteborgs kommun har nyligen tecknat avtal med Europeiska Investeringsbanken för att kunna låna totalt fem miljarder kronor. Stadens skulder växer för varje år och är nu 47 miljarder kronor, drygt 81 000 kronor per göteborgare. Under de kommande åren förväntas skulderna stiga ytterligare.
Göteborgs skuldberg blir allt högre. De stora investeringarna under kommande år, till exempel bostäder och infrastruktur, kostar på. Under lång tid, mellan 2009 och 2018, låg skuldnivån för kommunen runt 37 miljarder kronor. Men från och med 2019 ökar nu stadens skuld med miljardbelopp, enligt Martin Jakobsson, finanschef för Göteborgs kommun.
– Framför allt beror det på att vi har så stora investeringsbehov. Framtidskoncernen och bostadsbyggandet står för ungefär halva skulden, sedan handlar det också om investeringar i energi, transporter och infrastruktur, säger han.
När Göteborg behöver låna pengar finns det en uppsjö av olika möjligheter att välja mellan. Oftast görs lånen via stadens obligationsprogram men under de senaste åren har kommunen också tecknat avtal men Europeiska investeringsbanken (EIB). Det senaste avtalet undertecknades i december 2019 och ger Göteborg möjlighet att låna 2,5 miljarder. Sedan tidigare finns ett avtalat lånelöfte på samma summa med EIB.
– Vi jobbar med olika finansieringskällor för att inte ha allt i en och samma korg. Då är EIB en viktig källa att kunna låna av. Vi lånar dessutom lite av EIB redan nu, säger Martin Jakobsson.
De nya lånen med EIB innebär att Göteborg har löfte om att låna totalt fem miljarder, förutsatt att staden går in med lika mycket pengar själv. Tanken är att avtalen ska kunna användas för att ta snabba lån på relativt små summor. Kommunen behöver inte heller redovisa
vad pengarna ska användas till när lånet tas utan kan i stället göra det i efterhand.
Stora infrastrukturprojekt, till exempel Hisingsbron, är i hög grad finansierade genom lån. Hisingsbrons budget är 3,5 miljarder i 2009 års penningvärde. Två miljarder kommer från Västsvenska paketet och resten står kommunen för. För att finansiera bron lånade kommunen därför en miljard av Nordiska investeringsbanken.
I slutet av
nästa år är prognosen att Göteborgs skuld kan vara 57,8 miljarder kronor, enligt tidiga prognoser från Martin Jakobsson.
– Å ena sidan, ökande skulder motsvaras av ökade tillgångar. Staden har stora tillgångar. Men samtidigt, den som är satt i skuld är icke fri, som Göran Persson sa.
Så länge det finns skulder finns det risker men det jobbar vi strategiskt med att hantera, säger han.
Trenden för Göteborg delas av majoriteten av kommunerna i Sverige. Under lång tid var Göteborg den kommun med högst skuld. Men under 2018 fick Stockholm det tvivelaktiga nöjet att överta förstaplatsen. Demografiska utmaningar, urbanisering och stora behov av bostadsbyggande renovering av befintligt fastighetsbestånd är de övergripande orsakerna, enligt Emelie Värja, nationalekonom och forskningsansvarig på Kommuninvest, det kommunala kreditmarknadsbolag som kommuner oftast lånar genom.
– Vi har haft en befolkningstillväxt och måste bygga ut. Sedan har vi en demografisk utveckling med fler barn och äldre som efterfrågar mer välfärdstjänster. Dessutom byggdes mycket av verksamheten under 60- och 70-talen och underhållet har varit eftersatt under 90-talet. Det är mycket av det som vi ser nu.
Emelie Värja menar att kommunerna i Sverige fortfarande har en relativt låg skuld i jämförelse med resten av EU. Hennes bedömning är att det offentliga klarar av att bära högre skulder under en period framöver.
– Det har alltid funnits tunga perioder tidigare i kommunsektorn och vi har alltid löst det. Det handlar om att arbeta på nya sätt, hitta nya lösningar och prioritera hårdare helt enkelt. Det löser vi.