Lundqvist spelar match nummer 1 000
Sport: I kväll gör Joel Lundqvist sin tusende tävlingsmatch i Frölundas A-lag. I en GP-intervju ser han tillbaka på karriären och berättar om sina förebilder.
Han kallas för kaptenernas kapten. Och när Frölundas Joel Lundqvist åker in på isen i Luleå på tisdagskvällen så är det för tävlingsmatch nummer 1 000 i A-laget. För GP berättar han om vilka två personer som format honom allra mest.
Det är början av oktober, år 2000. Coop Norrbotten Arena heter på den här tiden Delfinen och 4 007 åskådare har letat sig in i hallen. På isen krigar coach Tommy Boustedts gäng bra – och snor med sig segern hem till Göteborg.
Det står 1–2 på resultattavlan efter tre perioder.
–Jag kommer ihåg att jag lirade i samma kedja som Pär Edlund och Peter Ström. Jag gjorde inga poäng, ganska säker där … men det är oklart vilket nummer jag hade.
Joel Lundqvist funderar, men hans minne är som en teflonpanna.
Det är mycket som har svårt att fastna.
– Det är blankt. Helt. Eller i alla fall näst intill. Jag har alltid varit sån, säger Frölundas kapten med ett förläget leende.
Tommy Boustedt är numera generalsekreterare i Svenska Ishockeyförbundet – och han minns desto mer av 18-åringen han kastade in i högsta serien.
– Joel har alltid varit en hårt arbetande lagspelare med starkt vinnarpsyke. Så var han redan som junior i Frölunda.
Eftersom han alltid varit noga med sin fysiska träning – och alltid gett allt på match och träning – har han alltid varit jobbig att möta, berättar han.
Den matchen är i alla fall Joel Lundqvists allra första tävlingsmatch för Frölunda HC.
Den matchen är starten på en lång karriär i den förening där han numera går under namnet kaptenernas kapten.
– Det går inte att ta in på det viset! Du vet aldrig hur en karriär ser ut … och att det skulle bli här och det antalet … det är speciellt, helt klart.
Men hur hamnade Joel Lundqvist där?
Hur tog han sig till tre VM-guld, fyra SM-guld, tre CHL-titlar – och vem formade honom till den ledare som han är?
Vi tar oss till Åre till Jämtland, där allt startade i början av 80-talet.
– Mycket bottnar i min uppfostran, mina föräldrar. De värderingar som jag fått från mamma och pappa har jag haft med mig genom hela livet. Familjen formar dig och påverkar väldigt mycket, berättar Joel.
Han fortsätter – och förklarar hur mycket Eva och Peter har betytt.
– Det är klart att jag ser drag hos dem båda, drag som jag fått. Saker som de står för som människor och personer. När du zoomar ut lite och ser hur de är som personer, då ser du dragen som finns! Det har format mig som människa i de första 16 åren i alla fall, säger Joel.
Familjen Lundqvist bodde mitt i den svenska skidmetropolen Åre. Storasyrran Gabriella spelade tennis,
”
Jag är kapten. Jag har varit det länge. Den här organisationen vet nog vad jag står för – och vill få ut.
Joel Lundqvist
men tvillingarna Henrik och Joel ville testa hockey.
Det fanns bara i Järpen – tre mil bort.
– Våra föräldrar var bara väldigt stöttande – och fanns där. Pappa eller mamma hade ingen bakgrund alls inom hockey.
Vad har du plockat med dig mest från dem?
– Mamma har alltid jobbat väldigt hårt. Egen praktik som sjukgymnast, höll på med det i nästan 40 år. Hon stod för enkla bra värderingar. Rättvist, ville att allt skulle gå schysst till. Lite det har jag i mig. Jag vill göra rätt för mig och jobba hårt, nöta på dag ut och dag in i det jag gör.
Han fortsätter:
– Pappa drev skidskola i Åre. Sedan blev han turistchef i Båstad. På bägge ställena såg jag hur han träffade folk i grupp i olika sammanhang – så där var det mer hur han hanterade såna situationer. Det var mer av ett lagtänk, liksom. Han blickade ut lite, jobbade i de aspekterna.
Hårt jobb och förmågan att leda en grupp har tagit Joel Lundqvist till en självskriven roll som kapten i både landslag och klubblag. Det var antagligen svårt att förutspå när Rögle BK gav honom ett C på bröstet – redan som tolvåring.
– Jag hade bara varit där i ett år. En tyst norrlänning. Det kanske var det som de ville ha? Ett tystare omklädningsrum … så de tog mig, haha.
I slutet av nästa månad, den 26 februari, ska Frölunda arrangera en ledarskapsdag. Där är Kaptenernas kapten självskriven i en ny roll – som föreläsare.
Det är första gången någonsin som Joel Lundqvist ska prata så intensivt om sig själv.
– Mycket går ibland bara på instinkt, men samtidigt är det saker som betyder nåt för mig. Det är det som jag fått jobba med och funderat på. Vad är viktigt för mig? Hur vill jag leda, vilka signaler vill jag sända? Det är inget som jag funderat eller reflekterat över, så det har varit ett bra tillfälle att jobba lite på sig själv också, skrattar Joel.
Han inte stått framför spegeln, men övat in sitt föredrag med precision.
– Jag har klockat det också, hehe – för att se vad jag får med. Sedan kommer jag ju inte att komma ihåg det, men jag har jobbat fram ett manus på det jag vill få med och så byggt allt kring det. Det är en ny grej för mig, att hålla en längre presentation. Det har jag aldrig gjort tidigare.
När Joel Lundqvist tar ordet i omklädningsrummet brukar det vara kortare, mer slagkraftiga ord.
– Det är kortare sekvenser. Jag har ingen monolog direkt, där jag bara maler på …
En spelare som Joel Lundqvist plockat en hel del från genom åren som gått är Niklas Andersson.
– Jag fick spela med honom under många år. Han spelade ju tills han var 40 år, höll den höga nivån hela vägen. Jag såg hur han var som person, både på och utanför isen. En bra lagkamrat – och så toppspelare på det. Det är ju en sån du vill ha i ett lag ...
20 år senare är Joel Lundqvist tillbaka i Norrbotten. Arenan i Luleå har bytt namn, men det är i samma stad som han ska spela match nummer 1 000 för sin klubb. Det är semifinal i Champions Hockey League och Frölunda behöver vända ett underläge med 2–3 till vinst för att avancera till final av turneringen.
– Det är bra att det är en viktig match, för då har jag fokus på det i stället, säger Joel Lundqvist snabbt. Är det så, alltså?
– Det är en speciell milstolpe med 1 000 matcher, det kan jag inte säga nåt annat om. Men i och med att matchens betydelse är vad den är, så behöver jag inte fundera så mycket kring själva milstolpen – utan kan fokusera på betydelsen av matchen.
Den biten, med fokus, är Tommy Boustedt inte orolig för att Lundqvist kommer att missa.
– Högt kravställande på och stöttning av lagkamraterna, det har gjort honom till en perfekt lagkapten. Joel är och har alltid varit beredd att betala priset för att vinna, säger Tommy Boustedt.
Det är så du blir Kaptenernas kapten.
– Äh, det blir för konstigt för mig att utvärdera eller ta in det. Jag sätter inte den etiketten på mig själv. Jag själv kommunicerar inte så. Jag är kapten. Jag har varit det länge. Den här organisationen vet nog vad jag står för – och vill få ut.
Vinst, alltså.