Trendbrott att regionen skuldsätter sig
Västra Götalandsregionen har tidigare inte haft några skulder. Men bygget av Regionens Hus innebar den första skuldmiljarden. Fler lär det bli, antagligen redan på tisdagen.
Regionens Hus, där 1 500 av regionens medarbetare arbetar sedan förra sommaren, finansierades genom en grön obligation. Det är ett lån där pengarna är öronmärkta för klimatsmarta projekt, i det här fallet hållbart byggande.
– Det är den enda skuld vi har i dag men sedan har vi också stora, kommande investeringar, säger Annelie Mogensen, finansdirektör för Västra Götalandsregionen.
Sedan tidigare har regionen och Göteborgs kommun kommit överens om att delar av Göteborg Spårvägar ska säljas till regionen. Grundtanken i uppgörelsen är att det som rör sig, som bussar, spårvagnar och färjor, ska skötas av regionen och Västtrafik. För att finansiera affären måste regionen betala drygt två miljarder. När regionstyrelsen sammanträder under tisdagen handlar ett av ärendena om att ta lån för att betala affären.
– Det gäller till exempel spårvagnar och depåer. Vi vet inte exakt vilken summa det landar på än men vi beräknar att ta lån på 2,04 miljarder under 2020, säger Annelie Mogensen.
På samma sammanträde kommer även regionstyrelsen att fatta beslut om medlemskap i Kommuninvest, för att under året kunna låna pengar genom kreditmarknadsbolaget. Kommuninvest ägs av kommuner och regioner och för att gå med krävs inledningsvis en insats. I Västra Götalandsregionens fall handlar det om nästan 308 miljoner.
– Tanken är att, om det blir beslut om spårvägsaffären, kunna låna via Kommuninvest, säger Annelie Mogensen.
Regionen hade egentligen inte behövt låna för spårvägsaffären men har valt att lägga investeringen utanför de ordinarie investeringsramarna. Investeringsbehovet för regionen väntas öka ytterligare.
– Framåt finns det egentligen två vägar. Vi har fortfarande överskottslikviditet men också stora investeringar framför oss, som till exempel pensioner, och vi tittar vi på lite olika alternativ för hur vi effektivast kan allokera pengarna.
Dessutom finns det ett stort behov av investeringar kopplat till
Situationen är inte unik för Västra Götaland. Fler och fler regioner drar på sig skulder för att ha råd med investeringar.
fastigheter. Till exempel ligger regionen i startgroparna med både nybyggen och ombyggnationer av sjukhus. Situationen är inte unik för Västra Götaland. Fler och fler regioner drar på sig skulder för att ha råd med investeringar. År 2017 fanns det tio regioner i Sverige utan låneskuld, ett år senare var den siffran sju, enligt Emelie Värja, forskningsansvarig på Kommuninvest.
– Tidigare var det Stockholmsregionen som haft den större delen av skulden totalt men nu ser man att även andra regioner behöver låna, säger hon.
Kommuner och regioner har ett åldrande fastighetsbestånd som nu kräver investeringar. Dessutom innebär en växande befolkning att välfärden på många håll behöver byggas ut.
– På 1960-talet byggdes många sjukhus och nu behöver de renoveras eller byggas om. Det kräver stora investeringar, säger Emelie Värja.