Ban­ker krä­ver mi­nus­rän­ta trots rän­te­höj­ning

Göteborgs-Posten - - Ekonomi -

Stor­ban­ker­na tar fort­fa­ran­de be­talt med ne­ga­tiv rän­ta på in­sätt­ning­ar från stör­re fö­re­tagskun­der. Det­ta trots att and­ra rän­tor lyft mar­kant se­dan Riks­ban­ken i de­cem­ber höj­de styr­rän­tan till noll.

– Det är oer­hört vik­tigt för fö­re­ta­gen att hål­la kol­la på det här. Det blir ju myc­ket peng­ar till slut, sä­ger Jo­han Kreic­bergs, na­tio­na­le­ko­nom på Svenskt Nä­rings­liv.

Hur myc­ket ban­ker­na drar in på ne­ga­tiv rän­ta på in­sätt­ning­ar är oklart, men det rör sig om po­ten­ti­ellt sto­ra be­lopp. Ban­ker­nas in- och upp­lå­ning från ic­ke-fi­nan­si­el­la fö­re­tag upp­gick i no­vem­ber till 1 159 mil­jar­der kro­nor, en­ligt Sta­tis­tis­ka central­by­rån (SCB) och av det­ta be­lopp är 97 pro­cent så kal­lad in­lå­ning. Andre­as Hå­kans­son, ban­ka­na­ly­ti­ker på Dans­ke Bank, sä­ger sig va­ra för­vå­nad över ban­ker­nas po­li­cy gente­mot fö­re­tagskun­der­na.

– Tit­tar du på mark­nads­rän­tor­na lig­ger de ju in­te ne­ga­tivt, kon­sta­te­rar han.

– På sikt är det in­te rim­ligt. Men ban­ker­na är nog in­te helt kla­ra med al­la rän­te­för­änd­ring­ar ef­ter Riks­ban­kens rän­te­höj­ning än­nu. Jag tror det kom­mer fler ju­ste­ring­ar på ut­lå­nings­si­dan och det kan ju va­ra så att de drö­jer li­te på in­lå­nings­si­dan ock­så, tilläg­ger han.

Eko­no­mer på Sve­ri­ges le­dan­de fö­re­tags­or­ga­ni­sa­tio­ner är kri­tis­ka. Jo­han Kreic­bergs på Svenskt Nä­rings­liv be­skri­ver de ne­ga­ti­va rän­tor­na som nå­got lång­sik­tigt osunt.

– Det ger kons­ti­ga in­ci­ta­ment, när man ska spa­ra till in­ve­ste­ring­ar, fram­ti­da sats­ning­ar och lik­nan­de, sä­ger han.

Hans råd till drab­ba­de fö­re­tag är att ifrå­ga­sät­ta rän­te­sätt­ning­en och att för­sö­ka by­ta bank om vill­ko­ren känns orim­li­ga.

– På lång sikt kan det ha gans­ka stor be­ty­del­se vad du har för rän­ta på di­na bankin­sätt­ning­ar. Det är rätt många fö­re­tag i Sve­ri­ge, även mind­re, som har gans­ka be­ty­dan­de

ka­pi­tal­till­gång­ar på bank­kon­to. Så det spe­lar roll, tilläg­ger han.

Fö­re­ta­gar­nas chefse­ko­nom Da­ni­el Wi­berg är ock­så kri­tisk. Han hål­ler med Kreic­bergs om att fler fö­re­tag bor­de ifrå­ga­sät­ta de ne­ga­ti­va rän­tor­na. Fast han ser ett gans­ka be­grän­sat ut­rym­me för fö­re­tag att pres­sa ban­ker till ef­ter­gif­ter, då det för ett fö­re­tag är ett stort och krång­ligt pro­jekt att by­ta bank.

– Det­ta gör fö­re­tagskun­der till en be­tyd­ligt mind­re rör­lig kund­grupp för ban­ker­na, sä­ger Wi­berg.

– Och kon­kur­ren­sen är ju gans­ka svag på den svens­ka bank­mark­na­den. Stor­ban­ker­na är oer­hört do­mi­ne­ran­de, tilläg­ger han.

Stor­ban­ker­nas håll­ning vad gäl­ler ne­ga­ti­va rän­tor vi­sar att spel­reg­ler­na på rän­te­mark­na­den har för­änd­rats i grun­den un­der de fem åren med mi­nus­rän­ta från Riks­ban­ken, som av­slu­ta­des med höj­ning­en av styr­rän­tan till noll i de­cem­ber.

Ne­ga­tiv rän­ta på in­sätt­ning­ar i ban­ken var fram till det att Riks­ban­ken in­för­de mi­nus­rän­ta 2015 ett otänk­bart av­tals­vill­kor. Se­dan dess har den dock bli­vit ett vik­tigt verk­tyg för att hål­la up­pe ban­ker­nas så kal­la­de rän­te­net­to, det vill sä­ga vad de tjä­nar på skill­na­den på sin in- och ut­lå­ning.

De ne­ga­ti­va rän­te­ni­vå­er­na va­ri­e­rar. Men tum­re­geln är att rän­tor­na mås­te be­ta­las av fö­re­tag som han­te­rar myc­ket lik­vi­di­tet i verk­sam­he­ten.

– Vi har kvar ne­ga­tiv rän­ta, allt­så en kost­nad för in­lå­ning, för vis­sa stör­re fö­re­tagskun­der. Vill­ko­ren för­hand­las av vå­ra lo­ka­la kon­tor i var­je en­skilt fall, sä­ger Mats Ols­son, till­för­ord­nad press­chef på Han­dels­ban­ken.

Bud­ska­pet från de tre and­ra stor­ban­ker­na – Nor­dea, SEB och Swed­bank – är snar­likt.

Hur stor­ban­ker­na mo­ti­ve­rar mi­nus­rän­tor­na va­ri­e­rar.

”För in­sti­tu­tio­nel­la kun­der med till­gång till den in­ter­na­tio­nel­la ka­pi­tal­mark­na­den är ne­ga­ti­va rän­tor en del av mark­nads­bil­den”, skri­ver press­che­fen Un­ni Jern­dal i ett mejl.

SEB:s press­chef Frank Ho­jem be­kräf­tar att ”fi­nan­si­el­la in­sti­tu­tio­ner och vis­sa sto­ra fö­re­tagskun­der” be­ta­lar en av­gift för att sät­ta in peng­ar i SEB. Men han tilläg­ger att ban­ken föl­jer re­po­rän­tan och Sti­bor när rän­tan på fö­re­ta­gens in­sätt­ning­ar be­stäms.

”Nu när vi går mot ett mer ”nor­ma­li­se­rat” rän­te­lä­ge där re­po­rän­tan fort­sät­ter att sti­ga över noll kom­mer det in­ne­bä­ra att vå­ra kun­der kan få av­kast­ning på sin lik­vi­di­tet”, skri­ver han i ett mejl.

Jesper Hans­son, chef för av­del­ning­en för pen­ning­po­li­tik, och Riks­banks­chef Ste­fan Ing­ves pre­sen­te­ra­de Riks­ban­kens rän­te­be­sked den 19 de­cem­ber. Riks­ban­ken läm­na­de mi­nus­rän­tan ef­ter näs­tan fem år och höj­de med 0,25 pro­cen­ten­he­ter till noll pro­cent.

Ar­kiv­bild: Jes­si­ca Gow

Ar­kiv­bild: Fred­rik Pers­son

”Med Riks­ban­kens re­po­rän­ta på noll är det idag ett få­tal sto­ra kun­der som de­bi­te­ras ne­ga­tiv in­lå­nings­rän­ta. Vår rän­te­sätt­ning föl­jer mark­na­den och det be­ty­der att den kan för­änd­ras över tid”, skri­ver Swed­banks press­chef Un­ni Jern­dal.

Ar­kiv­bild: Pon­tus Lun­dahl

Myn­dig­hets­krav på lik­vi­di­tets­buf­fer­tar i ban­ker­na och in­di­vi­du­el­la kund­för­hål­lan­den in­ne­bär att det fort­fa­ran­de finns kvar mi­nus­rän­ta på vis­sa SEB-kun­ders in­sätt­ning­ar, trots noll­rän­ta och hög­re rän­te­lä­ge, en­ligt ban­kens press­chef Frank Ho­jem.

Ar­kiv­bild: Hen­rik Mont­go­me­ry

– Vi har kvar ne­ga­tiv rän­ta, allt­så en kost­nad för in­lå­ning, för vis­sa stör­re fö­re­tagskun­der. Vill­ko­ren för­hand­las av vå­ra lo­ka­la kon­tor i var­je en­skilt fall, sä­ger Mats Ols­son, till­för­ord­nad press­chef på Han­dels­ban­ken.

Ar­kiv­bild: Mar­cus Erics­son

”Ge­ne­rellt kan man sä­ga att de sto­ra fö­re­ta­gen be­ta­lar en in­lå­nings­rän­ta som re­flek­te­rar mark­na­den”, skri­ver Nor­de­as pressta­les­per­son Carl He­me­ren.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.