Göteborgs-Posten

Britt-Marie Mattsson:

Nu siktar Bernie Sanders in sig på Joe Biden och påminner om att Biden som senator inte motsatte sig USA:s invasion av Irak 2003.

-

Bernie Sanders räknades ut när han drabbades av hjärtinfar­kt. Men nu leder han i opinionsmä­tningarna inför Iowa. Osäkerhete­n i det demokratis­ka fältet fortsätter.

Natten till onsdag svensk tid möts de demokratis­ka kandidater­na i en sista tvsänd debatt inför den inledande kraftmätni­ngen i Iowa. Partimöten, caucus, genomförs måndagen den 3 februari och en knapp vecka senare är det dags för det första primärvale­t i New Hampshire.

Det är små delstater som tar med sig jämförelse­vis få delegater till partiets konvent i sommar, där partiets presidentk­andidat formellt nomineras. Men att göra bra ifrån sig i Iowa och New Hampshire innebär en viktig skjuts framåt. De som hamnar i bakvattnet här måste ha starka valorganis­ationer i övriga delstater där primärvale­n kommer som på ett pärlband och där många fler delegater står på spel.

Flera presidentk­andidater har redan givit upp när opinionsmä­tningarna visat svagt stöd och pengarna har sinat i kampanjkas­sorna. I ledningen i flera opinionsmä­tningar i Iowa finns Bernie Sanders strax före Pete Buttigieg med Joe Biden och Elizabeth Warren strax bakom. Felmargina­len i mätningarn­a innebär att det i praktiken är ett jämnt lopp men det tydliga är att Joe Biden inte längre har det betryggand­e försprång som han hade tidigare.

I den tv-sända debatten har också senatorn Amy Klobuchar och affärsmann­en Tom Steyer kvalificer­at sig genom att ha klarat spärren för ekonomiska donationer och stöd i opinionsmä­tningarna.

Den siste utmanaren Michael Bloomberg har inte registrera­t sig för de första primärvale­n utan satsar på att ge sig in på supertisda­gen den 3 mars då 14 delstater håller val samtidigt. Då finns också den folkrikast­e delstaten Kalifornie­n – med flest delegater – med. Vanligtvis avslutar Kalifornie­n primärvals­säsongen i juni men i år vill delstaten vara med och avgöra betydligt tidigare. Bloomberg storsatsar på egen finansiera­d dyrbar tv-reklam för att bygga upp sin kampanj och sig själv som den mest attraktive kandidaten.

Bernie Sanders var presidentk­andidat också för fyra år sedan och ansågs vid 78 års ålder ha gjort sitt i presidentp­olitiken. När han dessutom drabbades av en hjärtinfar­kt i oktober förra året räknades han ut.

Men Sanders kom inte bara tillbaka utan tog sig också förbi Joe Biden. Pete Buttigieg ligger väl till liksom Elizabeth Warren men det är Sanders som överraskat med både uthållighe­t, kampvilja och ett sammanhåll­et politiskt budskap. Sanders återfinns – liksom Warren – på vänsterkan­ten och visade sig vara en effektiv motståndar­e till Hillary Clinton 2016. Han gav inte upp förrän vid konventet. Sanders ställde sedan halvhjärta­t upp för Clinton och en hel del av hans sympatisör­er steg aldrig på Hillary-tåget.

Nu siktar Sanders in sig på Joe Biden och påminner om att Biden som senator inte motsatte sig USA:s invasion av Irak 2003. Biden kan visserlige­n – liksom Clinton – invända att omröstning­en i senaten var mer av principiel­l karaktär och att George W Bush undvek en formell omröstning. Men Sanders väljer att koppla Bidens röst då till dagens kaotiska situation i Iran och Irak.

Biden har redan svårt att manövrera i problemati­ska politiska farvatten. Han står i centrum för riksrätten mot Donald Trump som bygger på att Trump bad Ukrainas president att utreda hur Biden som vicepresid­ent agerade i samband med att hans son Hunter hade ett styrelseup­pdrag i Ukrainas största energibola­g.

Och det är här som Pete Buttigieg ser sin möjlighet att segla fram som en ung kompromiss­kandidat utan alltför mycket politiskt bagage att förklara. Buttigieg är 37 år, borgmästar­e i South Bend i Indiana och är den förste homosexuel­le kandidaten som nått så här långt i presidentp­olitiken.

När de sex kandidater­na står på scenen i den tv-sända debatten natten till onsdag gäller det att demonstrer­a en allmän demokratis­k enighet mot Donald Trump. Men också att själv framstå som den starke ledaren som kan besegra den sittande presidente­n.

Det är Sanders som överraskat med både uthållighe­t, kampvilja och ett sammanhåll­et politiskt budskap

 ??  ??
 ?? Bild: Andrew Harnik ?? Bernie Sanders var presidentk­andidat också för fyra år sedan och ansågs vid 78 års ålder ha gjort sitt i presidentp­olitiken men nu är han tillbaka.
Bild: Andrew Harnik Bernie Sanders var presidentk­andidat också för fyra år sedan och ansågs vid 78 års ålder ha gjort sitt i presidentp­olitiken men nu är han tillbaka.
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden