Hon smittades på jobbet – facket varnar för ”en tickande bomb”
Boenden och dagverksamhet för personer med funktionsvariation beskrivs som ”en tickande bomb” av facket. GP har träffat Micaela Gillgren, undersköterska som jobbar med dövblinda brukare och som blev smittad av det nya coronaviruset på jobbet. – Det har va
Undersköterskan Micaela Gillgren jobbar på ett boende med särskild service (BmSS) i Göteborg. Hennes brukare är dövblinda och det innebär ett fysiskt nära arbetssätt, där man pratar med taktilt teckenspråk.
– Det kan vara i händerna, på ryggen, med gester. Vissa behöver ledsagning arm mot arm. Man jobbar väldig nära, är deras ögon och öron och hjälper brukaren i alla livets situationer, säger hon.
Micaela Gillgren betonar att hon inte vill hänga ut sin arbetsgivare och att hon tycker att på just hennes arbetsplats har personalen fått både god information och tillräckligt med skyddsutrustning.
Hon är övertygad om att det ändå var på jobbet hon blev smittad. Onsdagen före påskhelgen fick Micaela Gillgren torrhosta. Hon misstänkte direkt att hon fått covid-19.
– Jag hostade så mycket så att jag fick svårt att syresätta mig. Jag kontaktade 1177, bollades vidare och fick till slut åka till Östra sjukhuset för bedömning. Eftersom jag tillhör en riskgrupp så tog de ett covid-19-test, säger hon.
På påskafton fick Micaela Gillgren beskedet: Hon hade covid-19. Efter en vecka med pendlande kroppstemperatur, ledvärk och andnöd tillfrisknade hon. Nu är planen att börja jobba igen i slutet på denna vecka.
Hur mår du i dag?
– Jag är fortfarande väldigt andfådd, det känns ungefär som efter att man haft lunginflammation, det tar tid för lungorna att återhämta sig. Annars märker jag inte av det så mycket.
Michaela Gillgren kommer att göra en anmälan om arbetsskada.
– Jag är skyddsombud och har man råkat ut för något på jobbet så ska man göra en arbetsskadeanmälan. Nu får Arbetsmiljöverket utreda vad som hände i mitt fall.
Den kritik hon riktar mot kommunen handlar om att informationen om rutiner för smittskydd är för generellt utformad, särskilt när det gäller fördelning av skyddsutrustning, något som görs centralt av sjuksköterska inom hemsjukvården.
– Jag vet ett tillfälle när en vikarie ringde hemsjukvården och fick höra att munskydd ska ni bara använda vid toalettbesök, men hos oss finns ingen situation eller brukare som är den andra lik och därför funkar inte generella direktiv om att ”jobba med avstånd”.
Anna Skarsjö, ordförande för Kommunal väst, menar att det saknas både skyddsutrustning och handlingsplaner inom LSS-boenden
och daglig verksamhet.
– Jag pratar med många medlemmar som säger ”Herregud, vi har det verkligen illa”, säger hon.
Även hon pekar på att det är komplicerade verksamheter där allt måste anpassas på individnivå och där generella åtgärder för att hindra smittspridning inte alltid är genomförbara.
– Vi har verksamheter där det inte går att använda ansiktsmask för att brukarna blir för stressade av att se personalen i skyddsutrustningen. Det kan också vara omöjligt att förklara för vissa brukare varför de inte får gå ut från sina rum, säger Anna Skarsjö.
Tydliga rutiner i vardagen är ofta av största vikt för brukarna och att stänga ner dagliga verksamheter helt är därför svårt. Samtidigt rör sig brukare mellan boenden och daglig verksamhet vilket skapar mängder av kontaktytor och därmed risk för smittspridning.
– Får man in smitta i daglig verksamhet så kan det sprida sig till ett stort antal boenden. Man kan inte bara låtsas att problemen inte kommer komma, de är ju där redan. Det här är en tickande bomb, om den inte redan har briserat.
Vad kan arbetsgivaren göra för att underlätta?
– Dels ska det finnas ordentliga lokala handlingsplaner, både på boenden och dagliga verksamheter, dels ska det finnas tillgång till skyddsutrustning överallt där det kan behövas. Därtill måste arbetsgivaren fundera på hur man ska göra i de fall då skyddsutrustning inte kan användas.
Camilla Blomqvist, till vardags stadsdelsdirektör i Norra Hisingen, har det särskilda uppdraget att samordna kommunens LSS-boende och dagverksamhet i samband med coronapandemin. Enligt henne finns tillräckligt med skyddsutrustning.
Används utrustningen på rätt sätt?
– Det jobbar vi med hela tiden. Det vi gör nu är att utbilda och säkerställa att personalen förstår vikten av att följa rutinerna med basala hygienrutiner och att bryta smittvägar.
Men personal jag pratat med menar att direktiven om skyddsutrustning är alltför generella. Att det förekommit råd om att munskydd enbart ska användas vid toalettbesök?
– Det hoppas jag verkligen inte har sagts. Den bedömningen gör man tillsammans med sin chef och med sjuksköterskan i hemsjukvården. Man jobbar tillsammans med detta.
Hur ska man göra i de fall då skyddsutrustning inte kan användas?
– Då får man prata med sjuksköterskan om hur man ska tänka. Man får gemensamt fundera på alternativa metoder för undvika att smitta sprids.
Enligt Göteborgs stads veckorapport fanns 14 brukare med konstaterad covid-19 inom funktionshinderverksamheten den 21 april: Åtta inom BmSS, två i daglig verksamhet och fyra i boendestöd.
Samtidigt har en GP-granskning visat att motsvarande statistik inom äldrevården haltar och att det tycks finnas ett stort mörkertal. Kommunals ordförande Anna Skarsjö menar att även denna statistik haltar.
– Det jag får höra från ombuden är att alla med symptom inte testas. Speciellt inte om det redan finns en bekräftat smittad på boendet.
Enligt Camilla Blomqvist ska siffrorna endast ses som ”en ögonblicksbild som ska ge en uppfattning av hur läget ser ut i verksamheten”.
Man har infört besöksförbud på 100 av kommunens 222 boenden med särskilt stöd.
– Det handlar om att vi vill skydda riskgrupper. Om någon absolut kräver att få komma in så kan vi inte hindra det, då det är den enskildes bostad, så det är en vädjan för att minska smittspridning, säger Camilla Blomqvist.
Alla utom tre av kommunens dagliga verksamheter är igång. 1 650 personer i Göteborg har daglig verksamhet. Av dem deltar cirka 380 inte i nuläget, antingen på grund av förkylningssymptom, att de tillhör en riskgrupp eller att de känner oro.
– Alla som är i riskgrupp uppmanas att inte vara på daglig verksamhet. Bemanningsläget betecknar vi som ansträngt, men än så länge hanterbart.
Kommunals ordförande beskriver verksamheten som ”en tickande bomb”. Håller du med?
– Nej. Vi har lång erfarenhet av att jobba med rutiner kring smittskydd i nära vård i våra verksamheter. Nu är det covid-19, tidigare har det handlat om andra smittor. Det är inget nytt, jag skulle inte kalla det för en tickande bomb.