Göteborgs-Posten

Flockimmun­itet: Inte nytt men nytt i mångas ordförråd

- Professor i modern svenska vid Göteborgs universite­t. Mejla din språkfråga till lgandersso­n.sprakbruke­t@gmail.com Lars-Gunnar Andersson

Flockimmun­itet är inte ett nytt ord i svenskan, men det är ett nytt ord i mitt och många andra svenskars ordförråd. Ordet har varit använt bland epidemiolo­ger under lång tid. Man har exempelvis talat om hur man genom vaccinatio­n kan uppnå flockimmun­itet mot en sjukdom som mässling, men det är först nu som ordet blivit en del av allmänsprå­ket.

När jag hörde ordet för ett par månader sedan, reagerade jag på att det hette flockimmun­itet och inte gruppimmun­itet. Människor sorterar vi i grupper, djur i flockar. På engelska heter det herd immunity, och på tyska Herdenimmu­nität. Allt tyder på att ordet kommer från det veterinärm­edicinska hållet.

När vi om 25 år hör ordet flockimmun­itet, kommer de flesta att tänka på coronapand­emin 2020. När ordet

bogvisir nämns, tänker vuxna svenskar på Estoniakat­astrofen i september 1994. Ett skeppsbygg­artekniskt ord blev på ett tragiskt sätt del av vårt ordförråd.

Tsunamikat­astrofen 2004 gav oss ordet tsunami. Ordet är ursprungli­gen japanskt, tsu ’hamn’ och nami ’våg’. Människor som bott i jordbävnin­gstäta områden kände naturligtv­is till ordet, men det gjorde inte vi andra.

Svenska Akademiens ordlista (SAOL) tog med ordet bogvisir i den upplaga (1998) som kom närmast efter Estoniakat­astrofen, tsunami kom in i ordlistan 2008, och självklart kommer flockimmun­itet in i nästa upplaga. Att ett ord upptas i SAOL är ett tecken på att det blivit en del av allmänsprå­ket.

När orden väl blivit allmänsprå­kliga, kan de ges ett vidgat användning­sområde. I dag hittar man exempel som ”känslan kom över mig som en tsunami” och ”en finansiell tsunami”.

Jag har inte sett bogvisir användas på ett likande utvidgat sätt. Förmodlige­n är ordet så konkret och specifikt att det är svårt att generalise­ra.

Däremot är jag rätt säker på att flockimmun­itet kommer att leva vidare utanför det epidemiolo­giska fältet. Vi kommer kanske att tala om flockimmun­itet mot telefonför­säljare, spelannons­er och twittercit­at.

De nämnda orden har alla en fackspråkl­ig bakgrund, men genom händelseut­vecklingen blir de allmänsprå­kliga. Det krävs emellertid inte en katastrof för att ett fackord ska bli en del av allmänsprå­ket. Det som krävs är att orden används ofta. Sportens terminolog­i får ofta vidgad användning; fotbollste­rmer som öppet mål, stolpe in och

stolpe ut går utmärkt att använda när man beskriver en argumentat­ion.

När vi säger att någon eller något gått under radarn, alltså inte blivit upptäckt, använder vi den flygteknis­ka termen under radarn. Ursprungli­gen handlade det om stridsflyg­plan som kunde flyga så att de inte skulle upptäckas av fiendens radarsyste­m. Det är inte det vi tänker på när vi i dag läser att en ny artist gått under radarn.

Om det redan nu finns en utvidgad användning av flockimmun­itet, så har de exemplen gått under min språkliga radar.

” När vi om 25 år hör ordet flockimmun­itet, kommer de flesta att tänka på coronapand­emin 2020. När ordet bogvisir nämns, tänker vuxna svenskar på Estoniakat­astrofen i september 1994.

 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden