Duger du som hundägare?
Nu väntar tusentals på sina valpar. Men i takt med att hundägarna blir fler, ökar också antalet övergivna hundar. Omplaceringsverksamheterna blir allt mer noggranna. Att hitta nya ägare är en krävande process som går att likna vid att hitta en ny partner: det ska ”klicka” mellan djur och människa. Vad krävs för att bli hundägare år 2020?
Våren har inte nått Ramberget men golden retrievern Stella bryr sig knappast. Hennes tassar trampar de mossklädda klippor som lutar upp mot toppen. Där ställer hon sig sedan, Hisingens lejonkung, och tittar ut över Läppstiftet, Masthuggskyrkan och resten av fastlandet.
För några år sedan beslöt sig familjen som uppfostrat Stella för att de inte kunde ha kvar henne, på grund av ändrade förutsättningar i hemmet. De vände sig då till Mimmi Bodén, som jobbar på hunddagiset Hund i centrum.
– De ville att hon skulle ha det bästa livet och frågade mig om jag ville adoptera. Att omplacera är ofta ett fantastiskt beslut och det allra svåraste: att som ägare erkänna att man inte kan ge hunden vad den behöver, säger hon.
Nu ökar antalet nyregistrerade valpar till följd av coronavirusets framfart, då allt fler ser hemmasittandet som ett gyllene tillfälle att utöka familjen. Att hundägarna blir fler är en stadig trend sedan många år tillbaka. Enligt Jordbruksverkets statistik är det som vanligast att skaffa hund i maj och under sommarmånaderna. Under hela året 2019 registrerades 62 561 nya hundägare men också 16 456 ägarbyten, siffror som ökat i tusentals på bara några år.
DE VERKSAMHETER SOM
jobbar för att göra livet drägligt för de hundar som redan finns får allt mer att göra och ställer höga krav på de nya ägarna. Ansökningsformuläret är på vissa ställen så omfattande att en del intressenter kallar det för ”ett nålsöga”. Att skaffa hund är ett ansvarstagande av rang, men mycket talar för att dagens hundköp är lättvindiga. Har slit- och slängmentaliteten smittat av sig på denna marknad?
Ja, tycker Mimmi Bodén, som ägnat hela sitt liv åt hundar. För även om det ofta är ett bra beslut att omplacera, ska ägaren förhoppningsvis inte hamna där.
– Som hundägare handlar mycket om att vara självkritisk. Hunden ska gå först och du kan inte vara
självisk i ditt val av hundras, säger hon.
Sex år gammal fick Mimmi Bodén sin första adoptivhund Napoleon, som var en blandning av tollare, kinesisk nakenhund och golden retriever. Han hade beslagtagits av polisen efter att ha hittats i en etta tillsammans med nio syskon. På äldre dagar har Mimmi Bodén dels jobbat med exotiska djur i Sydamerika, där också ett gäng gatuhundar bodde på räddningscentret, dels i Prag på ett fosterhem för herrelösa hundar.
– Hundarna kom till mig och jag visade att människor inte är farliga, att jag kan göra gott för dem. De bodde hos oss och lärde sig om tillit tills att vi kände att de var redo att adopteras bort.
Hon menar att många missar att göra research inför sitt hundköp. Det krävs tid, pengar och tålamod.
– Det är vanligt att omplacera sin hund när den går från unghund till vuxen, till exempel. Den kan vara bångstyrig och du kanske inte lagt en stabil grund. Det du sår får du skörda, säger hon och fortsätter:
– Många tänker ”det här är en gullig hund, jag vill ha den” men har ingen aning om vad hunden behöver för mental och fysisk stimulering. Siberian huskies blev ju till exempel populära efter ”Game of Thrones”. Men det är ingen bra hund att ha om du jobbar nio timmar om dagen och inte är en aktiv person, säger hon.
TRENDERNA FÖLJER OFTA
tidens populärkultur. Filmer som ”Lassie” och ”De 101 dalmatinerna” gjorde att hundraserna collie och dalmatiner fick ett uppsving, och när arvtagerskan Paris Hilton syntes med en chihuahua i väskan skaffade många en likadan. Många väljer hund efter hur gullig den är och bryr sig inte om rasens egenskaper, menar adoptören Josefina Rohdin.
Hon står på ett annat berg på andra sidan stan, Rannebergen i Angered, och pratar om sina 17 år med den nu bortgångna beaglen Amy.
– Jag vet inte hur många jag har avrått från att köpa en sådan. Folk sa ”vilken fin, jag vill också ha” och jag svarade ”jaha, du gillar jakt?” men nej, de ville ha den hemma. Min beagle var med i pappas jaktlag och när hon dog grät hela laget, för hon var den bästa jakthund de haft.
Både Mimmi Bodéns hund Napoleon och Josefina Rohdins nuvarande hund Laban adopterades från den ideella föreningen Hundstallet, som tar emot hundar som inte längre kan vara hos sina ägare. Laban, som troligtvis är en blandning mellan en tax och engelsk cocker spaniel, hittades i en husvagn tillsammans med över 30 andra hundar. Han var så smutsig att de var tvungna att raka honom och han var varken socialiserad eller rumsren, trots en ålder på tre år.
– Jag önskar det fanns någon form av körkort för att skaffa hund. Ett avtal som du skriver på där du lovar att ta hand om hunden, och om du bryter mot det måste du böta. Om du har en kolonilott skaffar du knappast en traktor men folk skaffar hundar hur som helst, säger Josefina Rohdin.
Hundstallet får in nästan 500 hundar om året och av dem omplaceras runt 200. Organisationen finns i Skåne, Stockholm och är under etablering i Alingsås, där de planerar att öppna om två år. De har avtal med 21 länsstyrelser i landet och ”stallar” på så sätt några av de hundar som omhändertas av polisen.
ANLEDNINGARNA TILL ATT
hundarna hamnar där är många. Det kan handla om familjehunden som är på rymmen, hunden som blir över när ägaren blir frihetsberövad eller den som omhändertas för att ägaren är olämplig. De tar också emot hundar som dumpats när ägaren av någon anledning tröttnat på den.
– En del har inte sin hund försäkrad och har därför inte råd med en operation eller ens att avliva den. Det är förskräckligt att man inte har råd att avliva sin hund och i stället släpper ut den. Lite som sommarkatter, säger Margite Nordenstam, vd och verksamhetschef.
Om somrarna tar Hundstallet emot fler hundar än vanligt. Innan semestern kan folk ringa.
– Vi ser en svag tendens. De vill vara lediga och vet inte riktigt hur de ska göra med hunden. Barnen har haft det fint på sommarlovet eller fått en hund i julklapp men efter ett tag kommer föräldrarna på att ”oj, hunden får inte vara ensam hela dagarna”. Då är ägarna inte de rätta. Det är bra att de ringer oss. Vi tar in hunden, lär känna den och kan ge den det rätta hemmet.
För att hunden inte ska återuppleva traumat att bli övergiven igen, är ansökningsformuläret omfattande. Intressenten får inte bara svara på hur en vanlig dag i hundens liv kan tänkas se ut, utan också på frågor om huruvida de har någon de beundrar eller inspireras av i hundvärlden och i så fall varför, eller hur de skulle reagera i olika scenarios. En ansökan ska också innehålla två referenser. Om intresseanmälan matchar hundens profil är den potentiella adoptören välkommen in för att träffa hunden.
– Om allt känns bra får de hunden på prov några dagar. Sedan har vi slutbesiktning och samtal innan de köper den, säger Margite Nordenstam.
Det låter nästan lika komplicerat som att adoptera ett barn?
– Absolut, så är det. I dag är hunden en familjemedlem på ett annat sätt än förr. Hundens status är högre. Fler människor känner sig ensamma i dag och hunden är ett gott sällskap.
GÖTEBORGS DJURSKYDDSFÖRENING TOG
emot hundar fram tills för några år sedan, men har i dag fokus på smådjur. När det kommer till att hitta nya hem till djuren, har de lärt sig av sina misstag.
– Förr kom man i princip bara hit och hämtade en katt. Men sedan kanske den nya ägaren ringer igen om två år, säger djurvårdaren Malin Flisberg och fortsätter:
– I dag vill man känna att det klickar mellan människa och djur, mycket handlar om magkänsla. Vi letar efter någon som inte bara tycker om djuret just nu utan som kan ta sig an uppdraget. De har redan en gång farit
”Siberian huskies blev ju till exempel populära efter ’Game of Thrones’. Men det är ingen bra hund att ha om du jobbar nio timmar om dagen.” MIMMI BODÉN, HUNDDAGISET HUND I CENTRUM
”Men som hundägare måste du vara beredd att lösa det. Du lägger inte ut dina barn på Blocket för att det blir skilsmässa.” ÅSA HAGELSTEDT, GENERALSEKRETERARE DJURSKYDDET SVERIGE
illa och vi lägger därför ner mycket tid på att se till att de hamnar rätt. Vi söker livslånga hem.
På hunddagiset Hund i centrum vistas dagligen flera omplaceringshundar. En är från Turkiet, en annan från Aruba och en tredje, Stitchie, från Irland. Hussen Thomas Alexandersson och hans sambo adopterade hunden genom organisationen Friends Forever, som i huvudsak jobbar med hundar från just Irland. Vinthunden är troligtvis en blandning av en greyhound och en saluki. Hon föddes på räddningscentret efter att hennes mamma hittats dräktig på de irländska gatorna.
– Greyhounds på Irland är extra utsatta. Efter tävlingarna hanteras de inte som djur längre, säger Thomas Alexandersson.
Varje år föds tusentals greyhounds upp på Irland för att försörja industrin som kretsar kring hundkapplöpning. De oönskade hundarna lämnas in till ett så kallat dog pound, ett typ av hundstall, där de med stor sannolikhet avlivas. Det är också där frivilligorganisationer hämtar hundar i syfte att omplacera dem.
– Det finns så många hundar som behöver hem. Jag tycker det är lika bra att rädda en hund, inte vänta på att någon ska födas. Nu är de extra hårt belastade eftersom gränserna i stort sett är stängda, säger Thomas Alexandersson.
FÖRSÖKEN ATT MINSKA smittspridningen av coronaviruset har som bekant gjort det komplicerat att resa över landsgränserna. Färre turister vistas på ställen där herrelösa hundars liv står och faller med turisters goda vilja. Sgt Peppers Friends är ett räddningscenter på ön Aruba, som normalt sett har 100 000 turister om året. I ett inlägg publicerat på Instagram den 28 mars beskriver de hur situationen ser ut just nu när stränderna är tomma och hotellen stängda. ”Många av katterna och hundarna är vana vid att bli matade och kommer inte att överleva på egen hand med begränsade resurser och ingen tillgång till rent vatten” skriver de och vädjar om hjälp i form av donationer.
Idén om att Sverige är på väg mot ett samhälle där herrelösa hundar driver omkring eller att hunden skulle vara den nya sommarkatten, avfärdas av Djurskyddet,
som bland annat jobbar för att stärka djurskyddslagen. Enligt statistik från polisen har det varken skett någon ökning eller minskning de senaste åren vad gäller upphittade hundar i Region Väst. Antalet ligger på cirka 600 stycken om året och majoriteten av dem är bortsprungna hundar som återfås av sina ägare inom ett par dagar.
– Att någon släpper ut sin hund på det sätt som ständigt sker med katter i Sverige har jag bara hört talas om i några enstaka fall och då handlar det ofta om psykisk sjukdom. Däremot är det ju jättevanligt att omplacera hundar på grund av ”ändringar i familjen”. Men som hundägare måste du vara beredd att lösa det. Du lägger inte ut dina barn på Blocket för att det blir skilsmässa, säger Åsa Hagelstedt, generalsekreterare på Djurskyddet Sverige.
FöRENINGEN SAMARBETAR MED
flera aktörer. En av dem är just Blocket, där Djurskyddet drivit genom att den digitala köp- och säljplatsen skärpt sina regler. ”Att bli djurägare är ett stort ansvar och ska inte vara en ogenomtänkt impulshandling” står det numera under deras användarvillkor och det är inte längre tillåtet att skänka bort ett djur. Om någon inte ens är beredd att betala för djuret kommer ägaren knappast ha råd att ta hand om det, menar Åsa Hagelstedt.
Djurskyddet samarbetar också med begravningsbyrån Fonus under parollen ”djuränklingar”. I två tv-reklamer upplyser de om möjligheten att adoptera ett djur som blivit över när matte eller husse gått bort. I en av reklamerna syns bjässen Elvis, som väckt känslor bland tv-tittarna.
– Vi får samtal varje dag från folk som vill ha honom. Men han hade redan ett nytt hem när vi spelade in.
Anledningen till att omplaceringsverksamheterna får allt mer uppmärksamhet, tror Åsa Hagelstedt kan ha att göra med att hundars och även katters status är högre i dag än förr. Hon ser en tendens där fler hellre omplacerar än tar djurets liv. Hon har själv två hundar och tre katter, varav en katt är multisjuk och har kostat henne 40 000 kronor det senaste året.
– Veterinären har fler gånger frågat om jag vill låta henne somna in.
Vad har du svarat då?
– Säg till om jag ska sälja lägenheten.