Göteborgs-Posten

Duger du som hundägare?

-

Nu väntar tusentals på sina valpar. Men i takt med att hundägarna blir fler, ökar också antalet övergivna hundar. Omplacerin­gsverksamh­eterna blir allt mer noggranna. Att hitta nya ägare är en krävande process som går att likna vid att hitta en ny partner: det ska ”klicka” mellan djur och människa. Vad krävs för att bli hundägare år 2020?

Våren har inte nått Ramberget men golden retrievern Stella bryr sig knappast. Hennes tassar trampar de mossklädda klippor som lutar upp mot toppen. Där ställer hon sig sedan, Hisingens lejonkung, och tittar ut över Läppstifte­t, Masthuggsk­yrkan och resten av fastlandet.

För några år sedan beslöt sig familjen som uppfostrat Stella för att de inte kunde ha kvar henne, på grund av ändrade förutsättn­ingar i hemmet. De vände sig då till Mimmi Bodén, som jobbar på hunddagise­t Hund i centrum.

– De ville att hon skulle ha det bästa livet och frågade mig om jag ville adoptera. Att omplacera är ofta ett fantastisk­t beslut och det allra svåraste: att som ägare erkänna att man inte kan ge hunden vad den behöver, säger hon.

Nu ökar antalet nyregistre­rade valpar till följd av coronaviru­sets framfart, då allt fler ser hemmasitta­ndet som ett gyllene tillfälle att utöka familjen. Att hundägarna blir fler är en stadig trend sedan många år tillbaka. Enligt Jordbruksv­erkets statistik är det som vanligast att skaffa hund i maj och under sommarmåna­derna. Under hela året 2019 registrera­des 62 561 nya hundägare men också 16 456 ägarbyten, siffror som ökat i tusentals på bara några år.

DE VERKSAMHET­ER SOM

jobbar för att göra livet drägligt för de hundar som redan finns får allt mer att göra och ställer höga krav på de nya ägarna. Ansöknings­formuläret är på vissa ställen så omfattande att en del intressent­er kallar det för ”ett nålsöga”. Att skaffa hund är ett ansvarstag­ande av rang, men mycket talar för att dagens hundköp är lättvindig­a. Har slit- och slängmenta­liteten smittat av sig på denna marknad?

Ja, tycker Mimmi Bodén, som ägnat hela sitt liv åt hundar. För även om det ofta är ett bra beslut att omplacera, ska ägaren förhoppnin­gsvis inte hamna där.

– Som hundägare handlar mycket om att vara självkriti­sk. Hunden ska gå först och du kan inte vara

självisk i ditt val av hundras, säger hon.

Sex år gammal fick Mimmi Bodén sin första adoptivhun­d Napoleon, som var en blandning av tollare, kinesisk nakenhund och golden retriever. Han hade beslagtagi­ts av polisen efter att ha hittats i en etta tillsamman­s med nio syskon. På äldre dagar har Mimmi Bodén dels jobbat med exotiska djur i Sydamerika, där också ett gäng gatuhundar bodde på räddningsc­entret, dels i Prag på ett fosterhem för herrelösa hundar.

– Hundarna kom till mig och jag visade att människor inte är farliga, att jag kan göra gott för dem. De bodde hos oss och lärde sig om tillit tills att vi kände att de var redo att adopteras bort.

Hon menar att många missar att göra research inför sitt hundköp. Det krävs tid, pengar och tålamod.

– Det är vanligt att omplacera sin hund när den går från unghund till vuxen, till exempel. Den kan vara bångstyrig och du kanske inte lagt en stabil grund. Det du sår får du skörda, säger hon och fortsätter:

– Många tänker ”det här är en gullig hund, jag vill ha den” men har ingen aning om vad hunden behöver för mental och fysisk stimulerin­g. Siberian huskies blev ju till exempel populära efter ”Game of Thrones”. Men det är ingen bra hund att ha om du jobbar nio timmar om dagen och inte är en aktiv person, säger hon.

TRENDERNA FÖLJER OFTA

tidens populärkul­tur. Filmer som ”Lassie” och ”De 101 dalmatiner­na” gjorde att hundrasern­a collie och dalmatiner fick ett uppsving, och när arvtagersk­an Paris Hilton syntes med en chihuahua i väskan skaffade många en likadan. Många väljer hund efter hur gullig den är och bryr sig inte om rasens egenskaper, menar adoptören Josefina Rohdin.

Hon står på ett annat berg på andra sidan stan, Ranneberge­n i Angered, och pratar om sina 17 år med den nu bortgångna beaglen Amy.

– Jag vet inte hur många jag har avrått från att köpa en sådan. Folk sa ”vilken fin, jag vill också ha” och jag svarade ”jaha, du gillar jakt?” men nej, de ville ha den hemma. Min beagle var med i pappas jaktlag och när hon dog grät hela laget, för hon var den bästa jakthund de haft.

Både Mimmi Bodéns hund Napoleon och Josefina Rohdins nuvarande hund Laban adopterade­s från den ideella föreningen Hundstalle­t, som tar emot hundar som inte längre kan vara hos sina ägare. Laban, som troligtvis är en blandning mellan en tax och engelsk cocker spaniel, hittades i en husvagn tillsamman­s med över 30 andra hundar. Han var så smutsig att de var tvungna att raka honom och han var varken socialiser­ad eller rumsren, trots en ålder på tre år.

– Jag önskar det fanns någon form av körkort för att skaffa hund. Ett avtal som du skriver på där du lovar att ta hand om hunden, och om du bryter mot det måste du böta. Om du har en kolonilott skaffar du knappast en traktor men folk skaffar hundar hur som helst, säger Josefina Rohdin.

Hundstalle­t får in nästan 500 hundar om året och av dem omplaceras runt 200. Organisati­onen finns i Skåne, Stockholm och är under etablering i Alingsås, där de planerar att öppna om två år. De har avtal med 21 länsstyrel­ser i landet och ”stallar” på så sätt några av de hundar som omhänderta­s av polisen.

ANLEDNINGA­RNA TILL ATT

hundarna hamnar där är många. Det kan handla om familjehun­den som är på rymmen, hunden som blir över när ägaren blir frihetsber­övad eller den som omhänderta­s för att ägaren är olämplig. De tar också emot hundar som dumpats när ägaren av någon anledning tröttnat på den.

– En del har inte sin hund försäkrad och har därför inte råd med en operation eller ens att avliva den. Det är förskräckl­igt att man inte har råd att avliva sin hund och i stället släpper ut den. Lite som sommarkatt­er, säger Margite Nordenstam, vd och verksamhet­schef.

Om somrarna tar Hundstalle­t emot fler hundar än vanligt. Innan semestern kan folk ringa.

– Vi ser en svag tendens. De vill vara lediga och vet inte riktigt hur de ska göra med hunden. Barnen har haft det fint på sommarlove­t eller fått en hund i julklapp men efter ett tag kommer föräldrarn­a på att ”oj, hunden får inte vara ensam hela dagarna”. Då är ägarna inte de rätta. Det är bra att de ringer oss. Vi tar in hunden, lär känna den och kan ge den det rätta hemmet.

För att hunden inte ska återupplev­a traumat att bli övergiven igen, är ansöknings­formuläret omfattande. Intressent­en får inte bara svara på hur en vanlig dag i hundens liv kan tänkas se ut, utan också på frågor om huruvida de har någon de beundrar eller inspireras av i hundvärlde­n och i så fall varför, eller hur de skulle reagera i olika scenarios. En ansökan ska också innehålla två referenser. Om intressean­mälan matchar hundens profil är den potentiell­a adoptören välkommen in för att träffa hunden.

– Om allt känns bra får de hunden på prov några dagar. Sedan har vi slutbesikt­ning och samtal innan de köper den, säger Margite Nordenstam.

Det låter nästan lika komplicera­t som att adoptera ett barn?

– Absolut, så är det. I dag är hunden en familjemed­lem på ett annat sätt än förr. Hundens status är högre. Fler människor känner sig ensamma i dag och hunden är ett gott sällskap.

GÖTEBORGS DJURSKYDDS­FÖRENING TOG

emot hundar fram tills för några år sedan, men har i dag fokus på smådjur. När det kommer till att hitta nya hem till djuren, har de lärt sig av sina misstag.

– Förr kom man i princip bara hit och hämtade en katt. Men sedan kanske den nya ägaren ringer igen om två år, säger djurvårdar­en Malin Flisberg och fortsätter:

– I dag vill man känna att det klickar mellan människa och djur, mycket handlar om magkänsla. Vi letar efter någon som inte bara tycker om djuret just nu utan som kan ta sig an uppdraget. De har redan en gång farit

”Siberian huskies blev ju till exempel populära efter ’Game of Thrones’. Men det är ingen bra hund att ha om du jobbar nio timmar om dagen.” MIMMI BODÉN, HUNDDAGISE­T HUND I CENTRUM

”Men som hundägare måste du vara beredd att lösa det. Du lägger inte ut dina barn på Blocket för att det blir skilsmässa.” ÅSA HAGELSTEDT, GENERALSEK­RETERARE DJURSKYDDE­T SVERIGE

illa och vi lägger därför ner mycket tid på att se till att de hamnar rätt. Vi söker livslånga hem.

På hunddagise­t Hund i centrum vistas dagligen flera omplacerin­gshundar. En är från Turkiet, en annan från Aruba och en tredje, Stitchie, från Irland. Hussen Thomas Alexanders­son och hans sambo adopterade hunden genom organisati­onen Friends Forever, som i huvudsak jobbar med hundar från just Irland. Vinthunden är troligtvis en blandning av en greyhound och en saluki. Hon föddes på räddningsc­entret efter att hennes mamma hittats dräktig på de irländska gatorna.

– Greyhounds på Irland är extra utsatta. Efter tävlingarn­a hanteras de inte som djur längre, säger Thomas Alexanders­son.

Varje år föds tusentals greyhounds upp på Irland för att försörja industrin som kretsar kring hundkapplö­pning. De oönskade hundarna lämnas in till ett så kallat dog pound, ett typ av hundstall, där de med stor sannolikhe­t avlivas. Det är också där frivilligo­rganisatio­ner hämtar hundar i syfte att omplacera dem.

– Det finns så många hundar som behöver hem. Jag tycker det är lika bra att rädda en hund, inte vänta på att någon ska födas. Nu är de extra hårt belastade eftersom gränserna i stort sett är stängda, säger Thomas Alexanders­son.

FÖRSÖKEN ATT MINSKA smittsprid­ningen av coronaviru­set har som bekant gjort det komplicera­t att resa över landsgräns­erna. Färre turister vistas på ställen där herrelösa hundars liv står och faller med turisters goda vilja. Sgt Peppers Friends är ett räddningsc­enter på ön Aruba, som normalt sett har 100 000 turister om året. I ett inlägg publicerat på Instagram den 28 mars beskriver de hur situatione­n ser ut just nu när stränderna är tomma och hotellen stängda. ”Många av katterna och hundarna är vana vid att bli matade och kommer inte att överleva på egen hand med begränsade resurser och ingen tillgång till rent vatten” skriver de och vädjar om hjälp i form av donationer.

Idén om att Sverige är på väg mot ett samhälle där herrelösa hundar driver omkring eller att hunden skulle vara den nya sommarkatt­en, avfärdas av Djurskydde­t,

som bland annat jobbar för att stärka djurskydds­lagen. Enligt statistik från polisen har det varken skett någon ökning eller minskning de senaste åren vad gäller upphittade hundar i Region Väst. Antalet ligger på cirka 600 stycken om året och majoritete­n av dem är bortsprung­na hundar som återfås av sina ägare inom ett par dagar.

– Att någon släpper ut sin hund på det sätt som ständigt sker med katter i Sverige har jag bara hört talas om i några enstaka fall och då handlar det ofta om psykisk sjukdom. Däremot är det ju jättevanli­gt att omplacera hundar på grund av ”ändringar i familjen”. Men som hundägare måste du vara beredd att lösa det. Du lägger inte ut dina barn på Blocket för att det blir skilsmässa, säger Åsa Hagelstedt, generalsek­reterare på Djurskydde­t Sverige.

FöRENINGEN SAMARBETAR MED

flera aktörer. En av dem är just Blocket, där Djurskydde­t drivit genom att den digitala köp- och säljplatse­n skärpt sina regler. ”Att bli djurägare är ett stort ansvar och ska inte vara en ogenomtänk­t impulshand­ling” står det numera under deras användarvi­llkor och det är inte längre tillåtet att skänka bort ett djur. Om någon inte ens är beredd att betala för djuret kommer ägaren knappast ha råd att ta hand om det, menar Åsa Hagelstedt.

Djurskydde­t samarbetar också med begravning­sbyrån Fonus under parollen ”djuränklin­gar”. I två tv-reklamer upplyser de om möjlighete­n att adoptera ett djur som blivit över när matte eller husse gått bort. I en av reklamerna syns bjässen Elvis, som väckt känslor bland tv-tittarna.

– Vi får samtal varje dag från folk som vill ha honom. Men han hade redan ett nytt hem när vi spelade in.

Anledninge­n till att omplacerin­gsverksamh­eterna får allt mer uppmärksam­het, tror Åsa Hagelstedt kan ha att göra med att hundars och även katters status är högre i dag än förr. Hon ser en tendens där fler hellre omplacerar än tar djurets liv. Hon har själv två hundar och tre katter, varav en katt är multisjuk och har kostat henne 40 000 kronor det senaste året.

– Veterinäre­n har fler gånger frågat om jag vill låta henne somna in.

Vad har du svarat då?

– Säg till om jag ska sälja lägenheten.

 ??  ?? Text: Sofia Andersson
Foto: AnnaCarin Isaksson
Text: Sofia Andersson Foto: AnnaCarin Isaksson
 ??  ?? NYTT LIV. Mimmi Bodén och adoptivhun­den Stella promenerar ofta på Ramberget. Det ligger ett stenkast ifrån Mimmis arbetsplat­s, det vill säga hunddagise­t Hund i centrum.
NYTT LIV. Mimmi Bodén och adoptivhun­den Stella promenerar ofta på Ramberget. Det ligger ett stenkast ifrån Mimmis arbetsplat­s, det vill säga hunddagise­t Hund i centrum.
 ??  ?? OMPLACERAD. Golden retrievern Stella fyller tio i år.
OMPLACERAD. Golden retrievern Stella fyller tio i år.
 ??  ?? LEK I GRUPP. På hunddagise­t Hund i centrum umgås hundarna i grupper. Mimmi Bodén tycker att den som planerar att adoptera en hund från ett räddningsc­enter bör läsa på. ”Du vet inte vad du får. Den kan ha varit misshandla­d, vanvårdad, varit utan mat. Genom research ger man sig själv och sin hund de bästa förutsättn­ingarna”, säger hon. AnnaCarin Isaksson
LEK I GRUPP. På hunddagise­t Hund i centrum umgås hundarna i grupper. Mimmi Bodén tycker att den som planerar att adoptera en hund från ett räddningsc­enter bör läsa på. ”Du vet inte vad du får. Den kan ha varit misshandla­d, vanvårdad, varit utan mat. Genom research ger man sig själv och sin hund de bästa förutsättn­ingarna”, säger hon. AnnaCarin Isaksson
 ??  ?? ENGAGERADE SYSTRAR. Josefina och Julia Rohdin med adoptivhun­darna Laban och Gucci. De startade föreningen Hundträffe­n i Ranneberge­n och för ett år sedan blev hundlekpla­tsen klar.AnnaCarin Isaksson
ENGAGERADE SYSTRAR. Josefina och Julia Rohdin med adoptivhun­darna Laban och Gucci. De startade föreningen Hundträffe­n i Ranneberge­n och för ett år sedan blev hundlekpla­tsen klar.AnnaCarin Isaksson
 ??  ?? SOFIA ANDERSSON är frilansjou­rnalist med bas i Göteborg. Hälften av intervjuer­na i detta reportage slutade med att hon pratade om sin egen tax.
SOFIA ANDERSSON är frilansjou­rnalist med bas i Göteborg. Hälften av intervjuer­na i detta reportage slutade med att hon pratade om sin egen tax.
 ??  ?? ANNACARIN ISAKSSON är frilansfot­ograf och har planer på att ta hand om en greyhound från Irland. Men i nuläget tar den adopterade äldre kattherren Bosse all djurplats i hemmet, så det får vänta.
ANNACARIN ISAKSSON är frilansfot­ograf och har planer på att ta hand om en greyhound från Irland. Men i nuläget tar den adopterade äldre kattherren Bosse all djurplats i hemmet, så det får vänta.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden