Chefsekonom: Vi befinner oss i den akuta fasen
Ekonomi: Enligt SEB:s chefsekonom befinner vi oss just nu i krisens akuta fas – men han ser också några ljusglimtar i den mörka tunneln.
En mycket mörk tunnel, med några ljusglimtar. SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist konstaterar att vi fortfarande befinner oss mitt i den akuta krisen orsakad av coronapandemin. – En svårighet är att många av våra tidigare modeller inte funkar – den här krisen är svår att jämföra med andra, säger han.
GP talade med SEB:s Robert Bergqvist i slutet av februari och i mitten på mars – i krissammanhang en evighet sedan. I februari hade börserna börjat rasa och i mars hade regeringar i Europa börjat stänga ned delar av samhället och spärrat gränser. Efter det stängdes samhällen ned i princip helt och beskeden om masspermitteringar duggade tätt, varpå det kom nya varsel och nya krispaket.
– Det här är en pågående händelse och vi vet faktiskt inte fortfarande var det ska landa, säger Robert Bergqvist.
Enligt SEB:s prognos
kommer det dock inte handla om någon mjuklandning: andra kvartalet kommer BNP att sjunka med 13 procent och efter en återhämtning under halvåret kommer BNP för hela 2020 att ha sjunkit med 7 procent. Det kan jämföras med 2009, då BNP sjönk med 5 procent året efter finanskrisen.
– Ja, det är värre än under finanskrisen. Ekonomin har befunnit sig i fritt fall efter nedstängningen i mars. Vi har sett en momentan kollaps i efterfrågan.
– Ser man till ekonomisk nedgång i världen får man söka sig till den stora depressionen på 30-talet för att se något liknande. För svensk del är det i paritet med 90-talskrisen.
En tydlig indikation på läget är denna:
– 80 procent av världens arbetstagare kan inte kan ta sig till sina jobb, där vi inte kan producera och konsumera på grund av nedstängningen, säger Robert Bergqvist och syftar på siffrorna som FN-organet ILO presenterade i april.
– Det är en riktigt mörk tunnel världen befinner sig i. Där vi ser en del ljusglimtar till exempel i form av att en del företag börjar dra igång igen, som vi ser med Volvo. Frågan är vilken värld vi kommer att se när vi kommer ut ur tunneln efter den akuta krisen – förändringar i form av hur den globala maktfördelning ser ut, ifall vi kommer att se varaktig arbetslöshet, social oro och hur det kommer att gå med klimatfrågan.
Här är SEB:s
chefsekonom tydlig med att han och ingen annan ekonom har något tydligt svar än.
– Vi befinner oss fortfarande i den akuta krisen där regeringar försöker att stoppa blodflödet. Många frågor kan besvaras först när patienten så att säga kommit på benen igen – när man börjar
kunna få fart på ekonomin och konsumtionen igen och hur regeringen kan stimulera ekonomin i det skedet.
Just orsakerna till
denna ekonomiska kris gör den extra svårbedömd.
– Vi famlar kring för att förstå kraften i krisen. Och vi saknar modeller att stoppa in det som händer. Många vill jämföra med finanskrisen, men det var en annan typ av kris. Och en del kollegor vill jämföra med naturkatastrofer eller en krigssituation, men vid sådana händelser slås produktionskapacitet och infrastruktur ut – här är ju alla fabriker och affärer kvar.
– Vi har befunnit oss i en dimma. Men vi börjar ana några konturer – jag tror man kommer att ha en tydligare bild i maj, då vi vet mer om hur ekonomier öppnar upp och börjar ta steget mot ett mer normalt läge.
Någon gång efter halvårsskiftet, kanske tidig höst, tror Robert Bergqvist att man kan se en uppåtrörelse i ekonomin igen.
– Ja, det är den bedömning vi ändå gör. Det är en återhämtningen, uppåtkurvan i det U som en kris skapar.
Men mycket är alltså osäkert. – Vi tittar till exempel på trafikflödena i städer nu mot normala nivåer. Och vi tittar på hur kunderna använder bankernas kort – de här indikatorerna visar just på den kraftiga inbromsning som skett.
Globalt väntas nu
nästa steg i krisen. – Vi har sett fyra steg i krisen: hur det började i Kina, hur smittan kom till Europa och därpå USA och Nordamerika. Det fjärde steget har vi inte sett den fulla kraften i – där tillväxtekonomier i länder i Sydamerika, i Ryssland, Turkiet, Indien och Sydafrika påverkas. De här länderna står samlat för 40 procent av världsekonomin, när man räknar bort Kina.