Tester har inletts för att visa när vi är immuna
Nyheter: Tomas Bergström är en av få svenskar som forskat på coronaviruset. Han menar att neutralisationstester ska kunna visa när vi blivit immuna. Tester har inletts, men det krävs många tester för att hitta rätt skyddande antikroppsnivå.
Den kanske viktigaste frågan när det gäller covid-19 är om människor som tillfrisknar utvecklar immunitet mot sjukdomen. Tomas Bergström, professor i klinisk mikrobiologi vid Göteborgs universitet och medlem i Folkhälsomyndighetens expertråd, är optimistisk. – Jag anser att man kan ha förhoppningar om att immuniteten blir långvarig, säger han.
Det nya coronaviruset, sars-cov-2, fortsätter att sprida sig om en löpeld över världen. Antalet insjuknande närmar sig tre miljoner fall samtidigt som över 200 000 personer har avlidit.
För att smittan helt ska kunna stoppas finns det enligt statsepidemiolog Anders Tegnell bara två lösningar – ett fungerade vaccin eller att tillräckligt många personer insjuknar och därefter utvecklar en flockimmunitet.
En stor fråga som ännu inte har fått ett bekräftat svar är samtidigt om människor överhuvudtaget utvecklar immunitet mot sjukdomen.
Tomas Bergström, professor i klinisk mikrobiologi vid Göteborgs universitet, är en av få forskare i Sverige som innan pandemin bröt ut hade studerat andra coronavirus.
Han förklarar att det runt om i världen just nu görs tester för att avgöra immunitetsfrågan. Det enklaste sättet att få fram ett svar är att genomföra så kallade neutralisationstester.
Testerna bygger på att man i laboratorier tillsätter serum med antikroppar från personer som varit sjuka i covid-19 på cellkultur som har infekterats med viruset.
Genom att göra en ansenlig mängd neutralisationstester från olika personer och jämföra dem med de vanliga antikroppstesterna kan forskarna få fram en gräns för att avgöra hur höga nivåer av antikroppar det krävs hos en person för att viruset ska oskadliggöras.
Liknande tester görs bland annat regelbundet på viruslaboratoriet för att avgöra om personer är immuna mot sjukdomar som mässling och röda hund.
– Det är svårt att veta från början var gränsen går mellan skyddande antikroppsnivåer och inte. Det är en väldigt omständlig och arbetskrävande metod, säger Tomas Bergström.
Han berättar att sådana här tester redan har påbörjats av Folkhälsomyndigheten på Karolinska Institutet i Stockholm. Än så länge har inga resultat redovisats.
För att avgöra om en person utvecklat immunitet eller inte, räcker det alltså enligt Tomas Bergström att veta om en person har utvecklat antikroppar eller inte och att bestämma mängden därav. Det gör att han är tveksam till om självtester som endast visar ett positivt eller negativt svar på om en person har antikroppar kan bli användbara.
– Det är en idé som är oprövad och som jag tycker är tveksam. Vi vill oftast ha tester som ger kvantitativa besked av antikroppsnivåer.
Av de analyser som viruslaboratoriet har gjort på blodprover av covid-19 patienter i Västra Götaland, så har de sett att de flesta patienter utvecklat antikroppar mot viruset drygt tre veckor efter insjuknandet.
Om forskarna skulle lyckas få fram en gräns för hur hög nivå av antikroppar det krävs för att utveckla immunitet, är också frågan hur länge immuniteten varar.
– Det ser olika ut mellan olika virus. Mässling har till exempel väldigt stabila antikroppsnivåer. När vi mäter antikroppar pratar vi om halveringstid. För mässling har man angett 1 000 år, vilket innebär att den som utvecklat immunitet mot mässling anses vara immun livet ut.
En sak som Tomas Bergström menar är positiv är att viruset verkar vara stabilt och inte muterar i samma hastighet som till exempel de
virus som orsakar säsongsinfluensa.
– Att man måste vaccinera sig varje eller vartannat år för säsongsinfluensan har inget att göra med att antikropparna hos en person försvinner. De finns kvar, men viruset förnyar sig. Med Sars-CoV-2 har vi goda förhoppningar om att viruset är så stabilt att det inte behövs uppdateringar när det väl kommer ett vaccin.
Bergström förklarar att bedömningarna om virusets stabilitet bygger på en stor mängd data från dess gensekvenser från olika sjukdomsförlopp över hela världen.
Från Kina och Sydkorea har det samtidigt kommit rapporter som skulle kunna antyda att personer kan bli sjuka på nytt. Det handlar om provtagningar på patienter som har haft covid-19 och sedan har testats positivt efter att tidigare tester visat att de är virusfria.
Tomas Bergström berättar att han är något skeptisk till rapporternas värde. Han menar att det är troligt att anta att det handlar om prover på patienter som har varit på väg att tillfriskna vid provtagningstillfällena.
– Ligger man på en låg nivå nära detektionsgränsen så kan man slå om från att vara negativ till positiv någon dag senare rent statistiskt. Det är ett välkänt matematiskt samband som kallas Poissonfördelning. Viruset är inte jämt fördelat i till exempel nässekret och vid provtagningen kan du råka ta en portion som inte innehåller något virus och en annan som innehåller flera kopior.
Att människor som varit sjuka och därefter tillfrisknar utvecklar någon form av immunitet anser Tomas Bergström är relativt säkert.
Hur lång tid det kommer att ta innan forskarna kan få fram en gräns för nivån av antikroppar som krävs för att kunna sätta en immunitetsstämpel på en person menar Tomas Bergström är svårt att avgöra.
– Eftersom det läggs ner så mycket arbete på att klara ut den här frågan över hela världen är jag ändå optimistisk, säger han.
Så fort en gränsnivå har tagits fram förklarar Tomas Bergström att man kan börja masstesta personer inom till exempel hälso- och sjukvården, och på så sätt kunna avgöra om de kan gå till jobbet utan risk att själv bli sjuka eller att smitta kolleger eller patienter.
– I samband med mässlingsutbrottet som vi hade i Göteborg för ett par år sedan tog vi till exempel emot 3 000 sådana prover. Då upptäckte vi att det var en hel del personal som inte var immuna och som därför rekommenderades vaccination.
Att få svar på hur länge en eventuell immunitet varar kommer att ta längre tid, förklarar professorn.
– Vi hade kunnat veta mer om vi hade fått mer data från Kina där man har haft längst observationstid. Men inom ett år kanske vi har ett bättre svar när vi ser vilken nivå de som har utvecklat antikroppar har vid långtidsuppföljning. Jag tycker man kan ha goda förhoppningar om att immuniteten blir långvarig, men när jag säger det är det i nuläget en ren gissning, säger Tomas Bergström.
Det är svårt att veta från början var gränsen går mellan skyddande antikroppsnivåer och inte
Tomas Bergström