Uppdraget: Att hitta mästaren som försvann
Handboll: RIK:s guldupplaga 2003 var stjärntät. Bland alla profiler finns det en som ingen riktigt verkar veta vart han tog vägen. Men efter lång tids efterforskning hittar GP honom: Rickard ”Munken” Adolfsson.
RIK:s guldupplaga 2003 var stjärntät. Bland alla profiler finns det dock en som ingen riktigt verkar veta vart han tog vägen. Men efter lång tids efterforskning hittar GP honom: Rickard Adolfsson, eller ”Munken” som han också kallas – mästaren som försvann.
Igår publicerade GP en artikel om Redbergslids vinnargäng från 2003, den senaste RIK-upplagan att bli svenska mästare. Här följer en fortsättning. Den berättar i kortform om de olika spelarnas roller i guldlaget, hur deras karriärer utvecklades och vad hjältarna hittar på nuförtiden.
Stjärnor i laget var det inte brist på: Henrik Lundström, Martin Frändesjö, Fredrik Pettersson, Martin Boquist, Magnus Jernemyr och Magnus Wislander var exempelvis alla med.
Men som i alla lag fanns det också doldisar. De som har en roll i skymundan. I Redbergslid 02-03 var en av dem Rickard Adolfsson.
Vadstena-sonen hade ett par år innan guldet kommit in på handbollsgymnasium i Göteborg och tog snart en plats i Redbergslid. Först i juniorlaget, sedan i seniortruppen.
När Henrik Lundström den 26 december 2002 skadade sig på uppvärmningen inför en bortamatch mot Djurgården i Eriksdalshallen fick Adolfsson så en ordentlig möjlighet att sätta avtryck. Han fick för första gången i Elitserien chansen från start.
Han tackade för förtroendet och gjorde mål efter fyra minuter – men fick en stund senare själv utgå skadad.
Det målet var den ena av totalt två fullträffar som ynglingen noterades för under guldsäsongen 02/03. Han stod uppskriven i laguppställningen i 19 matcher, men satt mestadels på bänken. Inte konstigt med tanke på att han utöver Henrik Lundström också konkurrerade med Martin Frändesjö om speltiden.
När guldfirandet var över försvann flera spelare iväg till andra klubbar. Skyttekung Martin Boquist flyttade till Kiel. Flensburg hämtade in målvaktshjälten Dan Beutler och lagkapten Mikael Franzén valde att lägga av.
Vad som hände med Rickard Adolfsson?
– Jag vet faktiskt inte något om honom. Hör med Henrik Lundström, säger RIK:s klubbchef Tony Larsson som brukar ha koll på det mesta när det gäller Redbergslids historia.
Larsson är långt ifrån ensam om att inte ha någon vidare koll på vänstersexan och hans bedrifter. När
det gäller prestationerna i RIK är det egentligen bara i Aftonbladets artikel av Johanna Garå från den där matchen mot Djurgården som Rickard Adolfsson nämns. I övrigt är det i stort sett tomt, åtminstone i det material som finns att tillgå digitalt från tidigt 2000-tal.
När Henrik Lundström, numera sportchef i RIK, får frågan om han vet var Rickard Adolfsson fortsatte sin karriär eller vad den förre kantkollegan gör nuförtiden är han långt ifrån säker.
– Ingen aning, men jag har för mig att han flyttade tillbaka till Vadstena, säger Lundström.
Har du något hum om hur gammal han kan vara?
– Inte riktigt. Men skulle gissa på att han är jämngammal med Lasse Bernhardsson, Kristoffer Myrfalk och Tommy Pettersson (födda -84).
En som har fått upp ett annat spår är GP:s mångårige, numera pensionerade, medarbetare Cege Berglund som också var med och skrev RIK:s jubileumsbok.
– Kan ha hittat killen i Önnered, skriver han till undertecknad.
Men han landar snart i samma slutsats som Lundström: Efter guldåret flyttade den dåvarande talangen tillbaka till Vadstena. Hans öde efter det är okänt.
Allt pekar på att Rickard Adolfsson alltså flyttade från Göteborg 2003. Men efter det finns 17 år av tomrum.
Sökningar i olika sociala nätverk, nummerupplysningar och sociala medier går bet. GP tar ett omtag och hör av sig till flera av Adolfssons före detta lagkompisar. Mikael Franzén och Martin Boquist är några som får frågan, men de kan
inte bidra.
När ture n kommer till Fredrik Pettersson, RIK:s näst meste målgörare genom tiderna, ser han först ut att kunna hjälpa till.
Men icke.
– Vi har varit vänner på Facebook innan, men hans konto verkar inte finnas kvar där, säger Pettersson efter en snabb koll.
Den gamle måltjuven tror dock att det kan finnas en som kan bistå med mer information: Fredrik Lindahl som också var med i guldlaget.
– De var rätt nära har jag för mig, säger Pettersson.
GP ringer upp Lindahl.
Han bekräftar det Lundström och Berglund berättat, att Adolfsson flyttade tillbaka till Vadstena.
– Ja, han återvände efter guldet har jag bestämt för mig, och bildade familj och sådär, säger Lindahl. Han fortsätter:
– Kanske att han fortsatte spela med något lag där. Annars har jag för mig att han blev rörmokare, men vi har inte haft kontakt på många, många år så jag vet inte. Det här var längesen.
Har du någon aning om när han är född, att få fram ett personnummer skulle kanske underlätta att hitta honom?
– 1983. Jag har för mig att vi är jämngamla.
Men trots den nya ledtråden är det svårt att få någon klarhet i vad Rickard Adolfsson tog vägen. Någon person med tilltalsnamnet Rickard och Adolfsson som efternamn som är född 1983 finns inte hos sökmotorn upplysning.se, Folkbokföringen eller hos någon nummerupplysningssajt.
Kanske har han bytt tilltalsnamn eller helt enkelt bara gift sig och ta
Rickard var det ingen som visste vem det var. Hade du frågat efter ’Munken’ tror jag du hade haft mycket större chans att någon skulle veta. Det var aldrig någon som kallade mig för Rickard. Det hände inte.
Rickard Alm
git sin partners efternamn? Eller kan Fredrik Lindahl ha tagit fel på året?
GP gör en koll med Pär Jilsén, som sitter på en enorm databas när det gäller statistik för elithandbollsspelare i landet, för att se om den senare teorin kan stämma.
Men inte heller Jilsén lyckas få fram något personnummer.
Han kan dock bekräfta att Rickard Adolfsson inte spelade elithandboll 2006 eller senare.
– Jag har all spelardata från 2006 och framåt. Där finns han inte med. Så han har sannolikt lagt av där strax efter guldet, något av de åren.
Även handbollsoraklet Daniel Vandor, till vardags presschef för de svenska handbollslandslagen och utgivare för RIK:s jubileumsbok, använder sitt kunnande för att försöka hitta rätt på spelaren, men inte heller han går i mål med uppdraget. Det ser svårt ut.
Men så kommer en ny ledtråd. Det är nuvarande assisterande förbundskapten Martin Boquist som levererar den. När den förre RIK-stjärnan som utsågs till ”Årets spelare” i Elitserien 2003 funderat en vända och minns hur Adolfsson såg ut slår det honom:
– Det var han den blonde killen. Jag tror han var ihop med en tjej då som senare blev ishockeyspelaren Loui Eriksssons fru. Jag är nästan säker, säger Boquist.
Men inte heller den informationen tar oss någonvart.
GP gör en chansning och kontaktar en Richard Adolfsson som är i 40-årsåldern som finns folkbokförd i området runt Vadstena.
Han är inte RIK:s guldmedaljör. – Tyvärr är jag inte den du söker. Men hade ju varit kul att vara så framgångsrik. Själv får jag nöja mig med att vara tränare för ett fotbollslag i division 5. Lycka till i jakten, hälsar han.
Men skam den som ger sig – och Rickard Adolfsson ska faktiskt hittas till slut. Efter att ha fått svar från Skatteverkets Folkbokföringsregister blir det napp: Rickard Adolfsson har bytt efternamn och heter sedan några år tillbaka Rickard Alm. Det var inte mer invecklat än så, men ingen av lagkompisarna GP varit i kontakt med hade alltså full koll på hans öde.
Han är född 1983, var folkbokförd i Göteborg 2002-2004 och flyttade efter det tillbaka tillbaka till Vadstena. Och jodå, Fredrik Lindahl och Fredrik Pettersson är vänner med Adolfsson på Facebook, han finns där, de har bara inte tagit notis om att denne har bytt efternamn ...
Med hjälp av RIK:s nuvarande tränare, Jasmin Zuta, som också visat sig vara Facebook-kompis med doldisen, får GP fram ett telefonnummer.
Adolfsson, eller Alm som han numera heter, svarar mitt i arbetet och berättar hur det ligger till. Det var faktiskt inte så att han flyttade tillbaka till Vadstena direkt efter guldet.
– Jag stannade kvar i Göteborg en säsong efter guldet i Redbergslid innan jag flyttade hem.
Och precis som Cege Berglund hade nys om så var det i Önnered i dåvarande division 1 som karriären fortsatte.
– Det blev inte så mycket mer än så. Jag slutade med handbollen i augusti 2004.
Sedan packade han väskan och återvände till Östergötland. Tillbaka i Vadstena gifte han sig och tog hustrun Saras efternamn, Alm.
Någon vidare kontakt har han inte haft med lagkompisarna på senare år, men handbollen har han inte övergivit. Vid sidan av jobbet som rörmokare har han lagt ner mycket tid på sporten.
– Jag har fortsatt i Vadstena HF och varit både spelare och spelande tränare sedan jag kom tillbaka. Men för ett par år sedan slutade jag.
Så hur kom det sig då att han var så svårhittad, att lagkompisarna inte hade koll på vad som hände med honom efter guldet? Rickard själv har en teori. Under tiden på Katrinelundsgymnasiet och i RIK kallades han enbart för ”Munken”. Ett smeknamn GP inte fått nys om förrän sent i processen.
– Rickard var det ingen som visste vem det var. Hade du frågat efter ”Munken” tror jag du hade haft mycket större chans att någon skulle veta. Det var aldrig någon som kallade mig för Rickard. Det hände inte.
– Det gick så långt att jag skrev ”Munken” på alla mina skolpapper och sådant, inte ens lärarna visste vem Rickard var. Jag fick skriva ”Munken” där med. Så illa var det, haha!
Historien bakom smeknamnet?
Ett påfund från den två år äldre gymnasie- och handbollskompisen Jasmin Zuta.
– Han kallade mig ”Nunnan” eftersom vi har ett kloster för nunnor i Vadstena. Men det tyckte jag väl inte passade riktigt så det fick bli ”Munken”, det blev bättre. Vi har ju munkkloster här också.
Vad minns du av tiden i RIK?
– Som junior hade jag fått göra debut året innan jag var med och vann guld 02/03, men den säsongen satt jag mest på bänken. Frändesjö och Lundström var ju före.
Han minns den där dråpliga matchen mot Djurgården då han äntligen fick en chans att bevisa sig, men alltså åkte på en skada.
– Det var oturligt ...
Han fick ingen speltid i slutspelet men kommer ihåg den sista finalmatchen som spelades i Frölundaborg, då befann han sig på läktaren.
– Jag och Åke Muwanga stod finklädda i våra kostymer, och skrek och hejade och var redo för firande. Sedan kommer jag faktiskt inte ihåg så mycket mer just från firandet, vad vi gjorde eller så, säger Rickard som inte längre har någon större koll på RIK.
– Slår jag på tv:n och de spelar tittar jag gärna. Men jag är inte så glad för all reklam, så intresset har väl svalnat överlag. Är det däremot EM eller VM då tittar jag gärna på både dam- och herrlandslaget, avslutar ”Munken”.