Äldrevårdens låga status ligger bakom brister i patientsäkerhet
Situationen på äldrevården kan förklaras med bristande patientsäkerhet som i sin tur beror på en rad faktorer. För få sjuksköterskor per patient, yrkets låga status och alltför stort fokus på administrativt arbete för medicinskt ansvarig sjuksköterska på äldreboendena bidrar till att kvaliteten inte kan upprätthållas, skriver My Eklund Saksberg, universitetsadjunkt i omvårdnad.
Vill vi förstå hur smittförebyggande arbete fungerar i äldreomsorgen måste vi närma oss begreppet patientsäkerhet, kärnan i all hälso- och sjukvård. Patientsäkerhet handlar om att patienter skall skyddas mot vårdskador och den påverkas av faktorer som ledarskapets engagemang, tydlighet i styrning, personalens kompetens och förmåga till personcentrerad vård.
Utmaningen i den kommunala vården är att man, trots goda intentioner, inte lyckats med att utveckla en sammanhängande säkerhetskultur där kontinuerligt riskförebyggande arbete bedrivs. Detta beror på arvet med äldrevårdens låga status vilket riskerar att påverka prioriteringar och resursfördelning och kommunaliseringen av vården till en kontext som inte rustats för uppdraget.
Vidare kan insatser som ges utifrån socialtjänstlag och hälso- och sjukvårdslag komma i konflikt
” Utmaningen i den kommunala vården är att man, trots goda intentioner, inte lyckats med att utveckla en sammanhängande säkerhetskultur
med risk för försämrad patientsäkerhet. Antalet sjuksköterskor per patient i den kommunala vården är generellt för lågt. Undersköterskor behöver ges bättre förutsättningar och värderas högre. Samarbete och handledning mellan dessa yrkesgrupper är helt avgörande för kvalitet och säkerhet.
Uppdraget för den medicinskt ansvariga sjuksköterskan (MAS) är centralt för patientsäkerheten. Ofta tenderar uppdraget att bli alltför administrativt vilket leder till marginalisering av hälso- och sjukvårdsfrågor.
Vidare behöver kommunernas politiker och chefer kompetens att leda vård i ett komplext sammanhang där det behövs specifika kunskaper och kontinuerlig kvalitetsförbättring.
Precis som problemet med patientsäkerhet är mångfasetterat är dess lösningar det. För framtida utveckling och förbättring av den kommunala hälso- och sjukvården så att den blir bättre rustad att möta dagens och morgondagens utmaningar som den aktuella pandemin behövs;
• Stärkt patientsäkerhet – Strategier för patientsäker hälso- och sjukvård med nationell samordning, ökade befogenheter för de medicinskt ansvariga uppdragen, stärkt samarbete mellan den regionala och kommunala vården och uppföljning av kvaliteten med nationell patientenkät.
• Ökad kompetens och evidensbaserad vård – Säkerställande av hälso- och sjukvårdskompetens på alla nivåer. Utveckla och öka samarbetet med akademin genom kunskapsutbyte och forskning. Öka antalet specialistutbildade sjuksköterskor och kliniska adjunkter. Öka forskningsanslag för förbättrad vård av äldre.