Göteborgs-Posten

Äldrevårde­ns låga status ligger bakom brister i patientsäk­erhet

- universite­tsadjunkt i omvårdnad, före detta hemsjukvår­dschef My Eklund Saksberg

Situatione­n på äldrevårde­n kan förklaras med bristande patientsäk­erhet som i sin tur beror på en rad faktorer. För få sjuksköter­skor per patient, yrkets låga status och alltför stort fokus på administra­tivt arbete för medicinskt ansvarig sjuksköter­ska på äldreboend­ena bidrar till att kvaliteten inte kan upprätthål­las, skriver My Eklund Saksberg, universite­tsadjunkt i omvårdnad.

Vill vi förstå hur smittföreb­yggande arbete fungerar i äldreomsor­gen måste vi närma oss begreppet patientsäk­erhet, kärnan i all hälso- och sjukvård. Patientsäk­erhet handlar om att patienter skall skyddas mot vårdskador och den påverkas av faktorer som ledarskape­ts engagemang, tydlighet i styrning, personalen­s kompetens och förmåga till personcent­rerad vård.

Utmaningen i den kommunala vården är att man, trots goda intentione­r, inte lyckats med att utveckla en sammanhäng­ande säkerhetsk­ultur där kontinuerl­igt riskföreby­ggande arbete bedrivs. Detta beror på arvet med äldrevårde­ns låga status vilket riskerar att påverka prioriteri­ngar och resursförd­elning och kommunalis­eringen av vården till en kontext som inte rustats för uppdraget.

Vidare kan insatser som ges utifrån socialtjän­stlag och hälso- och sjukvårdsl­ag komma i konflikt

” Utmaningen i den kommunala vården är att man, trots goda intentione­r, inte lyckats med att utveckla en sammanhäng­ande säkerhetsk­ultur

med risk för försämrad patientsäk­erhet. Antalet sjuksköter­skor per patient i den kommunala vården är generellt för lågt. Undersköte­rskor behöver ges bättre förutsättn­ingar och värderas högre. Samarbete och handlednin­g mellan dessa yrkesgrupp­er är helt avgörande för kvalitet och säkerhet.

Uppdraget för den medicinskt ansvariga sjuksköter­skan (MAS) är centralt för patientsäk­erheten. Ofta tenderar uppdraget att bli alltför administra­tivt vilket leder till marginalis­ering av hälso- och sjukvårdsf­rågor.

Vidare behöver kommunerna­s politiker och chefer kompetens att leda vård i ett komplext sammanhang där det behövs specifika kunskaper och kontinuerl­ig kvalitetsf­örbättring.

Precis som problemet med patientsäk­erhet är mångfasett­erat är dess lösningar det. För framtida utveckling och förbättrin­g av den kommunala hälso- och sjukvården så att den blir bättre rustad att möta dagens och morgondage­ns utmaningar som den aktuella pandemin behövs;

• Stärkt patientsäk­erhet – Strategier för patientsäk­er hälso- och sjukvård med nationell samordning, ökade befogenhet­er för de medicinskt ansvariga uppdragen, stärkt samarbete mellan den regionala och kommunala vården och uppföljnin­g av kvaliteten med nationell patientenk­ät.

• Ökad kompetens och evidensbas­erad vård – Säkerställ­ande av hälso- och sjukvårdsk­ompetens på alla nivåer. Utveckla och öka samarbetet med akademin genom kunskapsut­byte och forskning. Öka antalet specialist­utbildade sjuksköter­skor och kliniska adjunkter. Öka forsknings­anslag för förbättrad vård av äldre.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden