Utgrävning för Västlänken blottlade lyxigt 1800-talsgolv
Under en utgrävning i Rosenlund för Västlänken så upptäcktes de sista resterna av det numera rivna Boijeska huset, en före detta vin- och spritbutik som restes 1884. Fyndet, som är en del av entrén till huset, är gjort av lyxiga golvklinkerplattor i Arts and crafts-mönster. – Det här var en historisk del i upprustningen av Göteborg, säger Tom Wennberg, arkeolog på Göteborgs stadsmuseum.
Byggnationen av Västlänken har till viss del möts av ett stort motstånd, men för den som är intresserad av Göteborgs begravda historia så har sprängningarna och utgrävningarna varit en guldgruva.
Skeppsvrak, testikeldolkar, solur och nu senast vid en utgrävning i Rosenlund – ett lyxigt golv.
Tom Wennberg är arkeolog på Göteborgs stadsmuseum, och berättar mer om fyndet.
– Det är vad man kan kalla ett lyxgolv av Arts and crafts-mönster som låg i entrén för Boejiska huset som byggdes åren 1882-1884. Huset byggdes i hög kvalité och det var bara de allra rikaste som hade råd med dessa golv.
Tom Wennberg berättar vidare att man vid utgrävningen fick reda på att plattorna köptes från ett tyskt företag, men gjordes i en särskild engelsk stil, Arts and crafts, som ökade i popularitet och spreds över Europa på slutet av 1800-talet. Rörelsen var en motreaktion på industrialismens maskintillverkning, och kännetecknades av mer traditionella hantverk med rustika inslag.
– Det är ett antikiserat och stiliserat mönster med ett schackrutigt mönster som board. Plattorna är av keramik och golvet består av olika komponenter, omkring en sex-sju olika typer av klinkers.
Golvet låg i entrén för Boejiska huset, och restes på beställning av Waldemar Boije, son till vinhandlaren Otto Edvard Boije.
– Han ägde en vin- och spritbutik vid namn ”Boije och Hjort”, och kände sig trångbodd i lokalen vid Kungstorget. Vid den tiden var Rosenlund lite av ett slumområde, men Boije tyckte sig se något fint i tomten och det blev en historisk del i upprustningen av Göteborg.
Huset färdigställdes 1884 och stod kvar i närmare ett sekel innan det revs 1976. I dag hyser tomten plats för Skattehuset, och det var utanför dessa lokaler som fyndet gjordes.
Just nu inleds en process för att bestämma om och hur man kan få återanvändning av golvfyndet.
– Det finns inga färdiga planer i nuläget, utan är mest något som vi arkeologer tittat på. Vi samarbetar med Trafikverket i syftet att berätta Göteborgs historia, och detta skulle kunna vara en möjlighet att använda golvet som inspiration i att illustrera en gammal storhetstid, säger Tom Wennberg.
Tom Wennberg förklarar att samarbetet med myndigheter hittills lett till att man kunnat bevara och berätta Göteborgs historia i takt med utvecklingen av staden.
– Vid Domkyrkan finns en del av den gamla kyrkogårdsmuren från 1600-talet, som står illustrerad i pansarglas på Korsgatan bakom kyrkan. Där syns samarbetet med Trafikverket, i samordningen av ledningar och lämningar.
Men det tydligaste exemplet är enligt Tom Wennborg resterna av de två bastionerna Johannes Dux och Carolus Dux, som en gång i tiden var Göteborgs yttersta skydd mot oinbjudna gäster.
– Besöker man Biopalatset så kan man se de gamla befästningsmurarna, som är en fyra-fem meter bred del av en mur som gick runt hela staden. Delar av denna muren dök även upp när man gjorde utgrävningarna för Pedagogen och Lärarhögskolan, och finns bevarade i dag.