Långa vårdköer att vänta efter viruspandemin
Nyheter: Efter att coronapandemin lagt sig väntar nästa stora utmaning för den svenska vården – alla de operationer som hittills har ställts in.
Bortom coronapandemin tornar ännu ett mörkt moln för den svenska sjukvården upp sig. Vårdköerna för operationer kan bli de längsta någonsin i regionen. Och ta år att ta igen. – Vi kan inte tro att vi löser det här snabbt, säger Västra Götalandsregionens hälsodirektör Ann Söderström.
När en stor del av den svenska vårdapparaten riktar all kraft på att möta coronapandemin skapas problem i andra delar av vården. De operationer som inte är livsnödvändiga i dag och kan skjutas upp gör just det – skjuts upp. Siffror från Spor, Svenskt perioperativt register, visar att antalet operationer av den här sortens planerad, så kallad elektiv, vård minskat dramatiskt som en följd av pandemin.
Med hjälp av Spors statistik går det tydligt att se när den svenska vården riktade fokus från normal vård till covid-vård. Från vecka 11 till vecka 12 minskade de planerade operationerna i hela Sverige från att ha legat 2 procentenheter under normalt, till att ligga 35 procentenheter under index. Sedan dess har operationstakten sjunkit ytterligare. Under vecka 16, som har den hittills lägsta noteringen, genomfördes i riket 73 procent färre planerade operationer än normalt.
Gunnar Enlund, biträdande registerhållare för Spor och överläkare på Akademiska sjukhuset i Uppsala, säger att 38 000 färre operationer har genomförs mellan vecka 11 och vecka 17 i år jämfört med förra året.
Den siffran kan sättas i relation till de dryga 600 000 operationer som genomförs årligen i hela riket.
– Med den här ökningstakten kan det lätt bli 100 000 färre operationer och då börjar det bli mycket, säger Gunnar Enlund.
Västra Götalandsregionen är inget undantag. Under vecka 17 genomfördes 68 procent färre planerade operationer än normalt i regionen. Den planerade vård som fortfarande genomförs är exempelvis canceroperationer och andra operationer som inte kan vänta. Däremot får operationer som exempelvis knäproteser skjutas på framtiden – så länge inte patientens livshälsa försämras drastiskt av en senarelagd operation.
Östra Sjukhuset genomförde som exempel mellan 81 och 101 elektiva operationer per månad mellan vecka 3 och 11. Vecka tolv var den siffran nere i 28.
På Mölndals sjukhus är förändringen lika dramatisk. Från att ha genomfört en bra bit över 200 operationer vecka har antalet operationer vissa veckor gått under 50.
Och Angereds närsjukhus har i stort sett helt slutat med planerade operationer. Under de två senaste rapporterade veckorna genomfördes bara två stycken.
Kaarina Sundelin har den korta titeln direktör för koncernstab beställning och produktionsstyrning av hälso- och sjukvård i Västra Götalandsregionen. Ett av hennes ansvarsområden är att leda arbetet i en nystartat grupp med representanter från alla sjukhusförvaltningar, Närhälsan och Regionhälsan. Gruppens målsättning är att genomföra så mycket ”vanlig” vård som möjligt under coronakrisen. Eller som det heter på regionspråk ”säkerställa mesta möjliga nyttjandegrad av vårdkapaciteten”.
Det uppdraget försvåras av två orsaker:
1. Personal och resurser fokuseras till covid-19-vården.
2. Personer söker inte vård i lika hög grad som normalt.
– Det är en oro hos många att våra invånare inte söker vård i tid.
Det är färre remisser som skickas till sjukhusen, flera ställer in sina återbesök och många vill vänta på en kommande behandling, säger Kaarina Sundelin.
Vårdens omställning räddar på kort sikt mängder av liv. På längre sikt skapar den dock en vårdkö som, enligt Västra Götalandsregionens hälsodirektör Ann Söderström, kan bli regionens längsta någonsin.
” Vi kan inte lägga all tid på covid-19. Vi måste se till att vi gör så mycket som möjligt av den andra vården parallellt. Ann Söderström Hälsodirektör
– Vi kommer ha en längre vårdkö som vi måste beta av. Det kommer ta sin tid innan vi har kommit i fatt till vi var där vi var innan corona kom. Vi var på bättringsvägen innan det här men nu kommer vi falla tillbaka och få långa köer. Precis som alla regioner kommer få. Vi kan inte lägga all tid på covid-19. Vi måste se till att vi gör så mycket som möjligt av den andra vården parallellt, säger hon.
Inför coronapandemin låg Västra
Götalandsregionens vårdgarantiuppfyllelse när det gäller operationer på 65 procent, vilket var den femte lägsta måluppfyllelsen i landet. När nu de uppskjutna operationerna läggs på hög lär den siffran sjunka ordentligt.
– Den siffran kommer definitivt vara lägre efter det här. Operationen är den delen av vården som är trängst. Mycket av personalen och skyddsmaterial har gått från operation till IVA, säger Ann Söderström.
Vad kommer det här kosta?
– Det är en jättekostnad för hela samhället. Vad gäller sjukhusens ekonomi har vi sagt att vi ska göra allt vi kan för att klara vår uppgift nu. Sedan får vi ta det andra efteråt. Det går inte att räkna på enskilda pengar på enskilda sjukhus just nu.
Vad blir viktigast för regionen i framtiden för att lösa situationen?
– Att ha en långsiktig plan. Det här hände väldigt snabbt, men jag tror verkligen vi behöver en plan för att ta hem det här igen. Vi kan inte tro att vi löser det här snabbt.
I fjol sjösatte
regeringen en satsning i miljardklassen för att få bukt med vårdköerna i landet. 1,6 miljarder, fördelade på två utbetalningar, skulle gå till regionerna som klarade av att korta sina väntetider till besök inom specialistvården eller operation.
– En av de viktigaste frågorna för regeringen under mandatperioden är att minska vårdköerna, sa socialminister Lena Hallengren.
Den satsningens effekter lär nu drunkna i den hög av inställda operationer som svensk sjukvård nu tvingas till. Emma Spak är chef för sektionen för hälso- och sjukvård på Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, och menar att regionerna är väl medvetna om den problematiska situation som väntar.
– Vi är mitt inne i den här krisen så vi behöver lägga fokus på det som är absolut nödvändigt just nu. Min uppfattning är att man har bra kontroll på vad det är man inte gör. Det görs exempelvis ett stort jobb med att ta möjliga besök digitalt i stället för att ha fysiska besök, säger hon.
Har ni börjat räkna på hur långa vårdköerna kan komma att bli efter coronakrisen?
– Vi har inte så mycket statistik på det än, man behöver komma tillbaka till det längre fram. Det är först nu man börjar kunna få fram data på vad som händer. Hur långa köerna blir beror på hur väl man kan parera det här under tiden. Men det här kommer få effekter.
Finns det resurser för att klara det?
– Det är klart att det är viktigt att det finns resurser att hantera det här, staten har sagt att pengar inte ska vara en fråga för att man ska hantera pandemin. Det hoppas vi från vårt håll att man möter upp. Så att man inte genom extrakostnader som pandemin inneburit urholkar möjligheten att lösa nästa steg.