Asylrätten ska prövas vid EU:s yttre gräns
Moderaternas invandringspolitik har nu stöd av Europaparlamentets största partigrupp. Ett centralt steg mot en stramare och mer kontrollerad europeisk invandringspolitik, något som är avgörande för en lägre invandring till Sverige, skriver Tomas Tobé (M) EU-parlamentariker.
IEU-valet för snart ett år sedan var en politik för en mer kontrollerad invandring ett av Moderaternas viktigaste vallöften till svenska folket. Vi gick till val på gemensamma europeiska lösningar, men nationellt självbestämmande över volymen på Sveriges mottagande.
Hittills har EU inte förmått enas om invandringspolitiken. Frågan har dragits i långbänk och några länder, som Sverige, har fått ta ett omfattande ansvar. Resultatet av den förda politiken ser vi i dag i form av djupa segregationsproblem, en splittrad arbetsmarknad och en utbredd gängkriminalitet i våra utsatta områden. Flera EU-länder befinner sig i liknande lägen.
Följderna av covid-19/coronavirus försvårar också den redan svåra globala flyktingsituationen. Pandemin slår till exempel extra hårt mot konfliktzoner och flyktingläger. Det måste mötas genom biståndsinsatser på plats, för att lindra situationen.
Coronapandemin kräver naturligtvis också akuta krisåtgärder och långsiktiga insatser även här hemma. Samtidigt måste vi klara att lösa de samhällsproblem som fanns innan virusutbrottet. Arbetet med att förändra invandringspolitiken får inte stanna upp.
” Inför denna nystart för invandringspolitiken inom EU har vi moderater lyckats samla vår partigrupp EPP – den största i Europaparlamentet – bakom flera av våra centrala vallöften.
Inför denna nystart för invandringspolitiken inom EU har vi moderater lyckats samla vår partigrupp EPP – den största i Europaparlamentet – bakom flera av våra centrala vallöften. Partigruppernas förslag kommer ha stor betydelse för utformningen av den gemensamma migrations- och asylpolitiken på EU-nivå.
Några delar är särskilt viktiga för en stramare politik:
Asylprövning vid yttre gräns och på sikt utanför EU. Denna ordning, med ankomstcenter vid yttre gräns och möjligheten att pröva asyl utanför EU, skulle innebära snabbare, rättssäkra, processer och bättre säkerställa att de som har asylskäl inte trängs undan av de som saknar rätt till asyl. Det ökar också förutsättningarna för
återvändande. Ordningen, med mer EUgemensamma regler för asyl, förebygger och förhindrar även situationer som de okontrollerade folkvandringar vi såg genom Europa under 2015.
Stärkt gränskontroll. Kraftfulla insatser mot människosmuggling och ett stärkt gränsskydd är avgörande delar i en mer kontrollerad politik. För att åstadkomma detta måste EU:s kust- och gränsbevakning såväl som polisbyrån Europol ges ökade resurser. Under flyktingkrisen fallerade mottagandet i framför allt Grekland och Italien och trycket mot den grekiska gränsen är alltjämt högt. Situationen är inte hållbar. Genom att etablera så kallade landstigningsplattformar på båda sidor av Medelhavet kan mottagandet minska. Landstigningsplattformarna blir då en del av de livsviktiga räddningsinsatser som görs på Medelhavet, under ansvar av europeiska myndigheter.
Fler samarbeten med tredje land. De utgör effektiva verktyg för att dämpa migrationstrycket mot EU, minimera den ekonomiska migrationen och förbättra situationen i flyktinglägren. Genom fördjupade samarbeten kan också grundorsakerna till migration motverkas. Samarbeten med tredje land är också av vikt för att återvändandet ska fungera i praktiken.
Ingen tvingande omfördelning. Varje medlemsland ska i högre grad utifrån den nationella kapaciteten kunna bestämma volymen på sitt flyktingmottagande. Genom att det i stället ska gå att bidra på andra sätt, exempelvis med ekonomiska medel, åstadkoms nya former av solidaritet mellan medlemsländerna. Detta är den realistiska vägen framåt, för att EU-länderna ska kunna enas och för att vi ska få en ny politik på plats.
EU-kommissionen väntas snart lägga fram utgångspunkterna för en ny europeisk politik på området. Att den största politiska gruppen i Europaparlamentet driver den här linjen borde ge avtryck i kommissionens förslag redan från början.
När migrationsfrågorna sedan ska behandlas i Europaparlamentet kommer Moderaterna fortsätta vara Sveriges garant i EU för en hållbar migration. Ytterst handlar det om ett genuint svenskt intresse och tilliten till EU:s förmåga att hantera svåra frågor.
Min uppmaning till mina svenska kollegor, som argumenterat för att flyktingkrisen 2015 inte får upprepas, är därför att samla stöd i sina partigrupper – så som vi moderater gjort – för en politik i den här stramare riktningen.