Föräldrar riktar skarp kritik mot skolvalet
Nyheter: Vårdnadshavare över hela Göteborg riktar skarp kritik mot höstens skolval. Elever placeras på skolor de inte valt – med lång resväg som följd. Hundratals har redan överklagat.
Förtvivlade vårdnadshavare över hela Göteborg riktar skarp kritik mot höstens skolval. Elever placeras på skolor de inte valt – med lång resväg som följd – och hundratals har redan överklagat. – Det här slår helt galet, det är ett fullständigt haveri, säger föräldern Fredrik Färm.
För andra året administreras grundskolevalet i Göteborg av stadens grundskoleförvaltning. Tidigare sköttes det av stadsdelarna. Totalt ska 12 000 elever ansöka om och tilldelas plats på någon av stadens grundskolor.
Från och med i år processas ansökningarna digitalt där uppgifter om bostadsadress, skolenhetsönskemål och eventuell syskonförtur matas in i en databas.
Utgångspunkten är att eleven ska tilldelas sitt förstaval eller något av övriga fyra möjliga val.
Om antalet ansökningar på den önskade skolenheten överskrider tillgången görs urvalet enligt en förutbestämd prioriteringsordning, där kriterierna i tur och ordning utgår från följande:
1. Om eleven är nyanländ
2. Har syskon på skolan
3. Avstånd mellan hem och skola
4. Om så krävs – lottning Kring detta har det blivit stort rabalder. Kritiken mot grundskoleförvaltningen, från vårdnadshavare över hela Göteborg, är massiv och grundar sig i huvudsak på en sak: Avståndsberäkningen och dess konsekvenser.
GP har sedan skolplaceringsbesluten började skickas ut 30 april översköljts av vittnesmål från förtvivlade vårdnadshavare till barn som enligt besluten – och tvärtemot önskemålen – skiljs från övriga klasskamrater, placeras mil från hemmet och dagligen tvingas till timmar av extra restid.
För Fredrik Färms nioårige son Gustav kom beskedet om skolplacering minst sagt överraskande. När övriga klasskompisar på Lillekärrskolan fick sina förstaval om Klarebergsskolan hamnade han själv i Gårdstensskolan – på andra sidan älven.
– Vi tänkte att det måste ha blivit fel. Av 22 elever var vår son ensam om att skickas till Gårdsten. Alla andra hamnade i Klareberg, säger Fredrik Färm.
Motivet som angavs från förvaltningen var att Gustav ”inte får plats” och att det skulle få ”stora ekonomiska och organisatoriska konsekvenser för kommunen” om familjens önskemål om plats på Klarebergsskolan skulle tillgodoses.
– Det tryckte i gång hur många känslor som helst. Som en kränkning, beskriver Fredrik Färm.
Fredrik Färm anser att familjen har hamnat i kläm på flera sätt. Dels handlar det om mätmetoden, där fågelvägsprincipen råder.
– Många kommuner mäter gångväg, cykelväg eller allmän väg. Här Överst: Pappa Fredrik Färm och sonen Gustav i hemmet i Gerrebacka. Underst: Melvin Lessner Sveen får en timmes extra resväg till skolan – enkel väg. har man lagt en passare från Klarebergsskolan rakt ut.
Sedan syskonförturen.
– Vår dotter har sökt och fått årskurs sju på Klarebergsskolan. Trots det skickas nioåringen till Gårdsten, säger Fredrik Färm.
Den tredje parametern är nyanlända. Ett antal stadsdelar har fått elevplaceringar på Kärras två skolor, vilket påverkar tillgången för de närboende.
– Jag förstår om barn från Angered vill söka sig till Klareberg. Då får du utöka antalet platser i stället. Vad vinner man på det att rycka upp en nioåring från kompisarna och skicka honom till en annan stadsdel?
Förutom ansökan om skolbyte och en överklagan till Göteborgs skolförvaltning funderar familjen både på att söka sig till en kranskommun eller uppvakta friskolorna.
– Man flyttar till en kommun av en anledning, exempelvis skola. Nu har vi både en plan C, D och E, säger Fredrik Färm.
En annan elev som drabbas är 13-årige Melvin Lessner Sveen som går på Nya Varvet-skolan. Hans och familjens önskan om en plats på Påvelundsskolan och Nordhemsskolan avslogs och i stället placeras Melvin, som enda elev från sin nuvarande klass, på Brunnsboskolan på Hisingen. Det innebär en dryg timmes resa med kollektivtrafiken – enkel väg.
– Totalt innebär det mellan två och tre timmars resväg för honom varje dag. Han får åka 06.30 om han ska vara framme klockan 08.00, säger Melvins mamma Viktoria Lessner och fortsätter:
– Jag kommer aldrig sätta honom på en spårvagn för att åka så långt till skolan.
Nils Kaiser är tillförordnad avdelningschef Myndighet på Göteborgs grundskoleförvaltning och har tagit del av kritiken från vårdnadshavarna, som även SVT rapporterat om. Han är inte förvånad, men säger att mellan 80 och 90 procent av eleverna får sina förstaval.
– Göteborg genomför Sveriges största skolval. Vi har 12 000 skolplaceringar inför hösten. Alltid när vi fattar beslut om skolplaceringar får vi reaktioner från vårdnadshavare som inte får den plats de önskar. Är det någon procent som reagerar blir det väldigt många, säger Nils Kaiser.
– Jag har full förståelse för att de är upprörda, förtvivlade och frustrerade. Min ambition som avdelningschef är att vi ska försöka rigga detta så att så många som möjligt får något av sina val. Det vi gör nu är att ta de som har överklagat eller anmäler att de vill ha ett skolbyte och ser över de ärendena.
– Nej, det går inte. Det beslut vi har fattat nu är ett gynnande myndighetsbeslut, det kan vi inte riva upp. Alla som har fått beslut som de är nöjda med kan vi inte riva upp. Har någon placerats på en skola kan vi inte säga att vi tar tillbaka den. Nils Kaiser fortsätter:
– Det vi gör nu är att uppmana vårdnadshavare att överklaga besluten om de inte är nöjda. Har vi begått handläggningsfel, då ska vi förändra det och fatta ett gynnande beslut. Om det inte finns fler skolplatser och det är fullt skickar vi vidare den överklagan till överklagandenämnden.
att de överklagandena, som kommer in i hundratal, kommer att behandlas före sommaren.
– Det är ett väldigt stort tryck. Om vi omprövar, då skickar vi ut ett nytt beslut till vårdnadshavare. Jag kan bara beklaga att det har blivit på detta sättet, att man upplever att det är så. Det bottnar i att vi i vissa områden har ont om skolplatser.
Många elever får långa resvägar till de föreslagna skolorna.
– Det finns inget självändamål i att skicka elever lång restid, tyvärr blir det en effekt. Ibland blir det längre restider. Det är bara att beklaga, säger Nils Kaiser.
Hur ser ni på att föräldrar funderar på att flytta till kranskommuner, vilket i så fall innebär att skolpengen försvinner?
– Det är mycket olyckligt om vårdnadshavare känner att de behöver byta kommun. Nu förfogar vi inte över platser i andra kommuner. Vi har en önskan och ambition att så många som möjligt ska få plats på närmaste skola. Det är det vi stävar efter. Tyvärr lyckas vi inte fullt ut.
” Många kommuner mäter gångväg, cykelväg eller allmän väg. Här har man lagt en passare från Klarebergsskolan rakt ut. Fredrik Färm