Fakta: Krigsslutet – Fredsdagen 1945
Fredsdagen firas vid olika datum i olika länder. Dels på grund av att det finns olika uppfattningar om när krigsslutet inträffade, dels på grund av tidsskillnader.
Klart står följande:
Natten mot den 7 maj 1945 undertecknade
• Tyskland sin kapitulation i den franska staden Reims. Den stora nyheten spreds och på eftermiddagen samma dag bröt spontana folkliga firanden ut runt om i Europa, bland annat i Stockholm och i Göteborg.
Den 8 maj 1945 deklarerade Sovjetunionens
• ledare Josef Stalin att fredsavtalet undertecknats i Berlin. Därför är det den officiella fredsdagen i Europa, VE-dagen (Victory in Europe Day). Den dagen talade flera ledare till Europas folk, bland dem Storbritanniens premiärminister Winston Churchill som från hälsoministeriets balkong gjorde det berömda V-tecknet inför jublande landsmän.
Den 9 maj är det officiella datumet i
•
Ryssland. Detta efter att Stalins besked nådde Moskva först efter midnatt.
De allierades krig mot Japan, som
• fortsatte i Stilla havsregionen, pågick fram till den 15 augusti 1945. Freden undertecknades formellt den 2 september. Japanerna kapitulerade efter att USA fällt atombomber över Hiroshima och Nagasaki. del förekom på lite olika ställen i stan.
Politiskt beskriver Thomas Magnusson Göteborg som i huvudsak antinazistiskt under krigsåren.
– Det fanns aktiva nazister men motståndet var större, i synnerhet inom delar av etablissemanget. Vid universitetet, bland politiker och inte minst genom Torgny Segerstedt, huvudredaktör för Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, berättar han.
Segerstedt var tidigt kritisk mot Hitler och retade under lång tid gallfeber på tyskarna med sina skarpa analyser och kommentarer. Redan i februari 1933 – sex och ett halvt år före krigsutbrottet – skrev han en kolumn som avslutades med följande rader:
”Att tvinga all världens politik och press att sysselsätta sig med den figuren, det är oförlåtligt. Herr Hitler är en förolämpning.”
Även den svenske kungen, Gustav V, bekymrades av den frispråkige och orädde Göteborgsredaktören och uppmanade honom personligen i oktober 1940 att upphöra med sina tyskfientliga skriverier. Det bet föga. Segerstedt skrev tusentals tyskkritiska artiklar fram till sin död, strax före krigsslutet 1945.
– Att Göteborg var en utåtriktad hamnstad med västliga kopplingar påverkade också motståndet bland vanligt folk. Den positiva inställningen till Tyskland var betydligt mer utbredd på landsbygden och längre upp i Bohuslän, inte minst bland prästerna. Tyskvänligheten minskade dock ju närmare krigsslutet man kom och krigets fasansfulla konsekvenser stod allt klarare, säger Thomas Magnusson.
Cirka ett år före krigets slut uppmärksammades den så kallade ”Kullageraffären”
som kunde ha slutat illa för Göteborg.
Det var USA som hotade att bomba SKF:s fabrik i Gamlestaden.
Amerikanerna var rejält irriterade över att Sverige exporterade kullager, kullagermaskiner, specialstål och specialverktyg till Tyskland och krävde i april 1944 ett omedelbart stopp. Om kravet inte uppfylldes var det underförstådda budskapet att åtgärder skulle vidtas.
I början av maj samma år inleddes förhandlingar i Stockholm med bland andra bankmannen och industrimagnaten Marcus Wallenberg som regeringen utsett att sköta Sveriges handelsförhandlingar med de allierade staterna.
Amerikanerna betonade med emfas kravet på exportstopp av kullager och det var i den vevan bombhotet mot Svenska kullagerfabriken i Göteborg ska ha lagts fram.
Atombomben över Hiroshima den 6 augusti 1945. Bilden är tagen från ett amerikanskt flygplan.
Enligt flera källor var det Stanton Griffis från amerikanska Foreign Economic Administration som under förhandlingarna framförde hotet:
Att amerikanska bombflyg ”av misstag” kunde bomba SKF:s fabriker i Göteborg.
– Det är oklart hur allvarligt hotet var eller hur allvarligt det togs emot. Men det är klart, det var krig, kritiken var skarp och amerikanerna hade gjort sig kända som skickliga precisionsbombare och hade bland annat bombat de tyska kullagerfabrikerna i Schweinfurt där SKF hade ägarintressen, berättar Thomas Magnusson.
Ett år senare hade Adolf Hitler tagit livet av sig i sin bunker, Tredje riket hade fallit samman och freden i Europa var ett faktum.
Men krigets fasor fortsatte på annat håll.
Foto taget av Röda Armén i januari 1945, strax efter befrielsen av koncentrationslägret Auschwitz i det ockuperade Polen.
Världens ögon började öppnas för Förintelsen och gemene man började förstå hur gigantiskt tyskarnas folkmord egentligen var, när miljontals människor utrotades i koncentrationslägren.
Den 6 respektive 9 augusti släppte USA atombomber över Hiroshima och Nagasaki och den 15 augusti kapitulerade även Japan.
Kalla kriget, maktkampen mellan öst och väst, hade just inletts.
Men om det visste ingen när det jublades och dansades på Götaplatsen.
– Då var allt bara väldigt känsloladdat. En stor och viktig dag. Ett starkt ögonblick, summerar Bengt Tengroth, 75 år senare.