Valdemar Lönnroth: Därför hamnade SKF i kläm med sina utdelningar
Börsbolag som delar ut till aktieägarna och samtidigt får statlig permitteringshjälp har blivit en brännande politisk fråga. Volvo sköt på sin stämma – medan SKF hann klubba igenom sin utdelning. Nu har näringsutskottet kallat till sig Tillväxtverkets generaldirektör för att reda ut. Här krockar näringslivets krav på aktieägarvärden med krav på demokratiskt legitimitet för krisåtgärder, konstaterar GP:s Valdemar Lönnroth.
Går man till en nyhetstext från i fjol innehöll de flesta rubriker som rörde de göteborgska verkstadsjättarna Volvo och SKF ofta ordet ”rekord”, med en brasklapp om att avmattning väntade. Sedan har utvecklingen blivit helt annorlunda och radikalt sämre. Men denna gång beror inte stoppet på inneboende fel och strukturer i ekonomin eller industrin, utan på något som egentligen hänt i Europa genom hela dess historia med ojämna mellanrum – en svår pandemi. Konsekvenserna för de stora industrierna som aldrig varit så globala har blivit akuta.
Och det är i det här läget i mars, när börsen faller som en sten, som två saker sker. Flera börsbolag ska via sina styrelser och stämmor ta ställning till om hur stor utdelning aktieägarna ska få baserat på hur det gick i fjol. Vinsterna blev stora – vilket de som äger bolagen sedan ska ta del av. Men samtidigt har den nya krisen briserat som en bomb. Regeringen och stödpartierna tar fram en rad krispaket, där en av de första och största åtgärderna är mångmiljardstödet kring korttidsarbete. Staten och skattebetalarna går in med stöd för att undvika stora varsel och för att företagen ska klara sig när hjulen slutat snurra. Permitterade anställda tvingas ner något i lön.
Och den extremt snabba händelseutvecklingen är en faktor här. Det märks i hur regeringen fattar beslutet om korttidsarbete: man lägger fram en proposition snabbt och sätter den i bruk innan riksdagen faktiskt röstat igenom själva lagen. Innan riksdagen hinner klubba den nya lagen hinner bland annat SKF ha sin stämma, i slutet av mars. Där slår man fast att man med tanke på läget sänker utdelningen med ungefär hälften – men man tar inte bort den helt, som till exempel modeföretaget H&M valt att göra.
Samtidigt med detta har det dock blossat upp en tydlig samhällsdebatt om det rimliga i att
Frågan om aktieutdelning samtidigt som bolag får permitteringsstöd, som SKF är exempel på, är inte bara en fråga om tillämpning av statliga regelverk utan också en fråga om bolagens varumärken, skriver GP:s Valdemar Lönnroth. ha aktieutdelning samtidigt som man får statliga medel för att permittera anställda. Bolag via styrelser och stämmor som själva tycker att de tagit hänsyn till krisen genom att sänka utdelningar får höra från i princip hela den politiska sfären att de inte borde ha någon alls – punkt. I synnerhet AB Volvo hamnar i fokus och bolaget meddelar sedan att de skjuter på sin stämma till sommaren. När propositionen i början av april når riksdagen förtydligas detta i finansutskottets betänkande som även riksdagen röstar igenom: ”När det gäller frågan om aktieutdelningar vill utskottet understryka att en förutsättning för stöd är att arbetsgivaren har allvarliga ekonomiska svårigheter ... under sådana förhållanden kan det inte anses försvarligt att arbetsgivare som mottar stöd från det allmänna samtidigt genomför aktieutdelningar och andra liknande utbetalningar.” Och redan innan detta har ansvariga myndigheten Tillväxtverket uttryckt att utdelningar kan påverka synen på om bolaget verkligen är berättigat till stöd.
När GP i veckan talar med såväl den socialdemokratiske ordföranden för finansutskottet, Fredrik Olovsson, som den moderate ordföranden för näringsutskottet i riksdagen, göteborgaren Lars Hjälmered, är budskapet entydigt: utdelningar kan inte ske när bolag tar emot permitteringsstöd, då undergrävs nämligen allmänhetens stöd för krisåtgärderna – skattemedel riskerar att blandas ihop med aktieutdelningar. För att förtydliga detta ytterligare har finansutskottet i riksdagen möte med Tillväxtverkets generaldirektör under torsdagen. Resultatet av det mötet innebär att myndigheten ska göra ”en fördjupad juridisk analys av aktieutdelningar” meddelar verket – vilken kan komma att leda till krav på återbetalning.
Och vad händer med SKF då – ett av de bolag som ju valt att ge utdelning till aktieägarna? När GP först har kontakt med bolaget hänvisar man till att man följt reglerna för korttidspermittering, men lägger till att man kommer att anpassa sig om regelverket ändras. Vidare pekar man på att skatteintäkterna från utdelningar blir större än statliga medel till permitteringar. När GP söker styrelseordföranden i bolaget, Hans Stråberg, hänvisar han bara till uttalanden han gjort i Dagens industri tidigare: permitteringar av anställda och utdelningar är två helt olika saker och utdelningar har positiva samhällseffekter. Vidare uttrycker han att det finns en orättvisa i att bolag som har starka kassor när de går in i en global kris – som SKF – missgynnas om man inte får permitteringsstöd jämfört med bolag som kanske delat ut i fjol men är svagare nu. Under torsdagen, efter förnyat besked från Tillväxtverket, meddelar bolaget sedan att man inte kommer att söka medel för permitteringar.
Nu drar alltså SKF tillbaka sin ansökan om permitteringsstöd. Man kan ändå fråga sig vad det skulle ha betytt för bedömningen att riksdagen faktiskt inte klubbade lagen, med tillägg om det olämpliga med utdelningar, förrän efter att SKF haft sin stämma. Skulle det ha påverkat bedömningen av om bolaget borde haft rätt till permitteringsstöd? Man kan också konstatera att AB Volvo sköt på sin stämma och besked om utdelning – det bolaget har permitterat mycket mer än SKF.
” Just det politikerna tar upp med det folkliga stödet är också en viktig fråga för storbolag, även om den främsta lojaliteten riktar sig till ägarna.
Men oavsett dessa juridiska och ekonomiska frågor – SKF hade ansökt om ungefär 40 miljoner i permitteringsstöd och delat ut 1,3 miljarder kronor till aktieägarna – så finns det andra frågor. Just det politikerna tar upp med det folkliga stödet är också en viktig fråga för storbolag, även om den främsta lojaliteten riktar sig till ägarna. Det påverkar synen på bolagen och frågor kring framtida kompetensförsörjning, synen på varumärken och hur man lever upp till sina uppförandekoder. Och att det är viktigt märks nu i hur bolagen ändrat sig under resans gång.