Volvo vill ha stöd – trots mångmiljardkassa
Volvo AB:s vd Martin Lundstedt intervjuas på huvudkontoret Lundby i Göteborg i april i samband med delårsrapporten.
Lastbilsjätten Volvo sitter på en gigantisk kassa, men begär ändå stöd av staten. Vi måste av konkurrensskäl, säger bolaget.
Politikerna och Tillväxtverket tycker sig nu ha blivit glasklara i frågan om statligt permitteringsstöd och aktieutdelning. Det är inte förenligt och därmed inte tillåtet.
Volvo, som fått godkänt för sin jättepermittering av runt 20 000 anställda av Tillväxtverket, har ännu inte satt ner foten kring aktieutdelningen. Styrelsen beslöt att skjuta på problemet när bolagsstämman flyttades fram.
Men oavsett utdelning eller ej kan det ifrågasättas om Volvo har ekonomiska problem. Bolaget sitter på en kassa på 50–60 miljarder kronor och klarar en ganska lång övervintring i coronakrisen.
Kan de ha rätt till stöd fast de har en jättekassa?
– Det står i lagstiftningen att man ska ha ekonomiska problem för att få del av detta. Hur det sen ska tillämpas i praktiken, det är det Tillväxtverket som gör, säger finansminister Magdalena Andersson (S).
Volvo har en annan syn på frågan. – Man ska ha gjort åtgärder för att spara pengar, då har vi till exempel sagt upp 5 000 konsulter. Vi har vidtagit en hel rad av åtgärder och ställt produktionen i nästan hela världen, säger Volvos informationschef Claes Eliasson.
Att Volvo då sitter på en väldigt stor kassa, det är inget som ni bedömer skulle vara ett problem när ni lyfter stöd? Ni skulle ju ha råd att övervintra den här krisen?
– Då blir konsekvensen det man vill undvika, det blir en väldig konkurrensnackdel att inte permittera när våra stora konkurrenter, både i Europa och i världen, har den förmånen. De har också stora kassor, säger Eliasson.
– Det här systemet är framtaget, tycker vi, för att undvika en konkurrensnackdel för svenska tillverkare, fortsätter han.
Volvo skulle säkert kunna övervintra på den här kassan några månader eller så, men med det skulle bolaget tappa gentemot konkurrenterna, enligt Eliasson.
– Det var det som hände i finanskrisen 2008–2009, säger han.
Regeringen och samarbetspartierna föreslår nya stödåtgärder till en samlad kostnad på 15 miljarder kronor. Det handlar bland annat om höjd a-kassa, höjd ersättning med en hundring för första sjukdagen och förlängt statligt ansvar för sjuklöneperioden.
Höjt tak i a-kassan även från dag 101 och förlängd ersättning från första sjukdagen. Det är några av de ekonomiska åtgärder som nu regeringen tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna presenterar för att lindra de ekonomiska konsekvenserna av coronapandemin.
Taket i a-kassans inkomstrelaterade ersättning föreslås höjas för ersättningsdag 101 och framåt från tidigare 760 kronor till 1 000 kronor per dag.
– Det betyder att en bussförare kommer att få en betydligt bättre möjlighet att ta sig igenom den här krisen, säger finansminister Magdalena Andersson (S) på en pressträff.
– Det här är en tillfällig åtgärd och i grund och botten gäller arbetslinjen. Det ska löna sig att jobba men det här är en väldigt speciell kris och vi vet inte hur länge den varar, säger Liberalernas ekonomisk-politiska talesperson Mats Persson till TT.
Den totala kostnaden för åtgärden beräknas nu till drygt 14,7 miljarder kronor. På en fråga om hur hög arbetslöshet man räknar med, säger Mats Persson:
– De prognoser vi har är en arbetslöshet kring tio procent men vi gör allt vi kan för att undvika konkurser och massarbetslöshet.
Magdalena Andersson säger till TT att det handlar om att öka tryggheten för vanliga lönetagare.
– Det är en speciell situation. Om det är många arbetslösa samtidigt kan det få spridningseffekter i samhället, säger hon.
LO vill att höjningen ska permanentas.
– Ja, jag känner väl till vilka önskemål LO har. Det är dock inget som vi socialdemokrater gick till val på och inget som fanns med i januariöverenskommelsen.
– Det här är mycket välkommet, så klart, med takhöjningen även från dag 101. Då dämpas inkomstfallet något, det blir inte lika dramatiskt, säger LO:s förste vice ordförande Therese Guovelin.
Och eftersom den högre arbetslösheten riskerar bli långvarig i sviterna av coronakrisen så vill hon att regeringen permanentar den här höjningen av taket i a-kassan.
Ersättningen för den första sjukdagen, som ursprungligen skulle ha gällt till och med den 31 maj, föreslås nu förlängas i fyra månader till den 30 september.
Dessutom föreslås att det slopade kravet på läkarintyg förlängs till 30 september. Detta som ett sätt att minska belastningen på vården.
” Vi har vidtagit en hel rad av åtgärder och ställt produktionen Claes Eliasson informationschef, AB Volvo