Göteborgs-Posten

Fakta: Marcus Kinhult

- Alexander Olausson alexander.olausson@gp.se

frida Kinhult var i fjol rankad etta i världen som amatör. eller fortsätta spela på college – för den möjlighete­n fanns fortfarand­e då. Men så fort man blir proffs så får man inte fortsätta på college.

När kvalet väl var i gång så sköljde det över henne – det faktum att hon spelade om ett kort som skulle ge henne möjlighete­n att spela på världens största golftour.

– Jag hade inte mina bästa dagar och åkte på några käftsmälla­r på några hål. Men det var mycket som snurrade i hjärnan när man förstod att man spelade om ett LPGA-kort och man började tänka på vad som händer framöver. Jag var inte riktigt mentalt förberedd och det var väldigt kostsamt.

Hur var känslan när det var över? Var du irriterad över att du inte hade förberett dig bättre?

– Jag var glad över att college var klart och att jag skulle bli proffs. Sen var det en annan del av mig som tänkte: ”Jag kunde gjort det bättre.” Men jag tror det är ett bra steg att inte gå från college direkt till LPGA utan att man vinner på alla nivåer och lär sig att stå på egna ben. På college är man bortskämd med att tränaren bokar resor och betalar maten till exempel.

Hur känns det att ha tagit steget och lämna tryggheten som fanns innan med college?

– Det är lite som att flytta hemifrån – det är ingen lunch som bara står på bordet, tvätten ska tvättas. Och sen är det de ekonomiska bitarna som är svåra. Men samtidigt hade jag aldrig gjort detta om det inte fanns tro och hopp. Hade jag inte gjort det nu hade jag ångrat mig. Det är klart att det var en chansning men chansninga­r går också att motivera ibland.

Är målet att ett LPGA-kort till nästa säsong?

– Det är topp-tio på Symetra som får ett kort och det var och är absolut målet för året. Sen vet man inte vad som händer med någon av tourerna, säger Frida Kinhult.

Medan Frida valde att gå vägen via USA och college valde Marcus en annan – den via en satsning på Europatour­en. Den första vinsten på touren kom i tävlingen British Masters för nästan exakt ett år sedan. Där visade han nerver av stål. Inför det sista hålet var han i delad ledning med tre andra spelare. Med ett ynka slag lyckades dock den 23-årige bohuslänin­gen gå segrande ur kampen och blev den tredje svensken i ordningen att vinna den brittiska tävlingen efter Johan Edfors och Alex Norén. Vinsten gjorde att han kunde inkassera över sex miljoner kronor.

– Det var en milstolpe och en massa sköna känslor – det var precis vad det var. Nu känns det som att det är jättelänge­sen för det har hänt så mycket sedan dess. Sen var det nästa tävling och nya smällar man fick ta som gjorde att man vaknade upp.

Efter segern började det gå troll i grejerna. Spelet satt inte riktigt och resultaten var inte märkvärdig­a. När året summerades var det ”bara” två topp-tio-placeringa­r i resultatra­den varav en var vinsten i British Masters.

– Segern i maj kom som en blixt från en klar himmel sen fortsatte det med sämre veckor. Hösten var lite jämnare och jag hade många topp 30-placeringa­r. Sen vill jag bli bättre än så och det är inget slutmål att ta en massa topp 30-placeringa­r. När man summerar karriären är det segrarna man kollar på – det är de som verkligen räknas.

Att vara hemma på Skaftö under rådande tider behöver inte enbart vara dåligt, i alla fall inte för Marcus. Tourens schema gör det normalt sett möjligt att spela tävlingar i princip varje vecka. Några längre ledigheter med chans till vila och detaljerad träning, finns inte. Men nu är läget ett annat.

– Det är en möjlighet att kunna tävla året runt. Men jag sa faktiskt till pappa för ett år sedan att det hade varit skönt om världen bara pausade så jag kunde få träna i lugn och ro. Det är ju det som har hänt. Sen att det blev corona som blev orsaken ...

Marcus berättar att mår bättre fysiskt just nu än vad han gjort på ett tag. Han sover bättre. Han äter bättre. Resultaten på fysträning­en blir tydligare – trots att han inte lagt om träningen. Kroppen svarar när tempot runt omkring har dragits ned.

För hälsan var något han hade problem med i starten på detta året. Året Ålder: 23

Bor: Skaftö

Från: Skaftö

Egenskap han skulle vilja ha av

• sin syster: Jag skulle vilja ha Fridas lokalsinne och hennes HRV (hjärtfrekv­ensvariabi­litet). Hon har ett bra sådant.

Aktuell: Sveriges näst bäst rankade

• golfspelar­e på herrsidan

• som Marcus hade hoppats ta vid där det förra slutade.

Men kroppen sa ifrån.

– Det var inte så kul – jag kanske var först med corona? Jag hade en influensa i början och sen en magsjuka på det. Jag hade det mesta. Jag tror att jag var lite påverkad av hela det här med OS-uttagninge­n ...

Just det. Detta var också året som OS-golfen skulle avgöras för andra gången sedan sporten återinförd­es på schemat. När all golf sattes på paus och innan spelen sköts fram, så var Marcus och Henrik Stenson de två herrspelar­na som var bäst rankade av svenskarna och därmed de två som skulle få represente­ra de blågula färgerna i Japan.

Det var en milstolpe och en massa sköna känslor – det var precis vad det var. Nu känns det som att det är jättelänge­sen. marcus Kinhult, om första segern på Europatour­en

” Hade jag inte gjort det nu hade jag ångrat mig. Det är klart att det var en chansning men chansninga­r går också att motivera. frida Kinhult, om sin satsning i USA

Förväntnin­garna höjdes både från media och honom själv att han skulle behålla den där platsen bland de svenska spelarna.

– Jag hade satt mig på första bästa plan för att åka på OS – det hade jag velat göra. Jag påverkades av mig själv och sen av vissa av dina kollegor och andra. Det slet hårt på mig och det tror jag påverkade hälsan. Men jag drog lärdom av de – att vara lite smartare om man känner de känslorna, säger Frida Kinhult.

 ?? Arkivbild: Göran Söderqvist ??
Arkivbild: Göran Söderqvist
 ?? Arkivbild: Jason Cairnduff ??
Arkivbild: Jason Cairnduff
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden