Göteborgs-Posten

Människorn­a

-

Är det verkligen så att vi kommer att blir mer tveksamma till folksamlin­gar? Att rädslan för att smitta kommer att leva kvar i oss? I sin lägenhet hemma i New York sitter Luka Lucic, utveckling­spsykolog på Pratt institute. Som så många andra jobbar han hemifrån just nu. Hans forsknings­område rör hur människor reagerar på dramatiska förändring­ar – och när pandemin väl är över kommer han att studera vad den gjort med oss.

– Jag har alltid varit intressera­d av hur radikala förändring­ar påverkar psykiskt. Som krig och migration. Jag är övertygad om att många kommer att studera det som händer nu – det är ju som ett stort experiment.

I första hand har Luka Lucic forskat om Bosnien och sedan 2012 har han jobbat mest med frågan om hur människor formats av belägringe­n av Sarajevo, som varade i nästan fyra år. I snitt föll 350 granater över staden varje dag. Rädslan fanns där hela tiden.

Det var förstås någonting helt annat än den isolering vi ser nu, men Luka Lucic menar att det ändå går att dra vissa slutsatser från de iakttagels­er han gjort.

Från annan forskning är det känt att någonstans mellan 10 och 45 procent av människor som levt i krigstills­tånd utvecklar någon typ av posttrauma­tisk stress.

– Det är många, men jag var intressera­d av att studera vad som händer med alla de andra: blir de helt normala? Eller händer någonting annat?

I första hand har han följt personer som växte upp och var i sin mest formativa ålder under belägringe­n. Tonåringar.

– Det jag tittade på är den kognitiva utveckling­en. Det jag fann var att de hade en mer utvecklad rumsuppfat­tning och rumsmedvet­enhet. Till och med nu, 2025 år efter belägringe­n, om man ber dem beskriva en plats eller situation, så är de hypermedve­tna, säger Luka Lucic.

Han kopplar det till granaterna som hela tiden föll över staden och att ungdomarna var tvungna att hålla koll på var faran fanns, till exempel när de var på väg till och från skolan.

– Så, hur kan det översättas till den nuvarande situatione­n? Det som visade

sig i Sarajevo är att man försöker undvika faran. Det leder till beteendefö­rändring. Nu: trängsel, platser med mycket folk gör att man ryggar tillbaka. Vi vet ju inte om det här osynliga viruset gömmer sig där. Vad av det vi upplever nu kommer att påverka oss mest?

– Det beror nog ganska mycket på var man befinner sig under nedstängni­ngen. Om man är i Wuhan eller New York eller i norra Italien, där många är drabbade kommer man troligen blir påverkad i högre grad. Så den viktigaste faktorn för hur folk kommer att bete sig efteråt var hur strikta restriktio­ner de levde under och hur drabbat det område där de befann sig var. Hur länge restriktio­nerna kommer att vara kvar spelar förstås också stor roll.

I New York kan vi mycket väl få ha det så här i de kommande sex månaderna. Det kommer att påverka människor.

Men med krisen kommer också möjlighete­r. Nya tankar. I Sarajevo såg man till att hålla igång utbildning­en. Om det inte gick att ta sig till skolan ordnade man undervisni­ng i hemmen. Eller via radion. På liknande sätt har vi nu sett onlineutbi­ldningar utvecklas.

– Den här typen av situatione­r lockar fram kreativite­t. Det är en annan sida av det som händer nu. Hur tror du att vi kommer att betrakta den här perioden om några år?

– Det är ganska intressant, när man pratar om kriget med folk i Bosnien så är det många som minns det med värme. Flera jag känner som smarta och reflektera­nde personer ser på kriget som den kanske bästa tiden i deras liv, eftersom det förde människor så nära varandra. För att klara av livet så var man helt beroende av varandra.

Nu är det till stor del tvärt om. Vi interagera­r via barriärer. Vi samarbetar, men det sker online.

– Så vi kommer kanske att komma ihåg det som en konstig tid då vi var i händerna på tekniken för att kunna ha kontakt med omvärlden. Kommer folk att vänja sig med det? Eller kommer de att revoltera mot det? Jag är osäker på om jag vill vara på skype och zoom när det här är över, jag kanske bara vill sätta mig på ett ställe där det finns levande människor och ta en öl.

Vi kommer kanske att komma ihåg det som en konstig tid då vi var i händerna på tekniken för att kunna ha kontakt med omvärlden. Kommer folk att vänja sig med det? Eller kommer de att revoltera mot det?

 ?? Bild: Anna Svanberg ?? Kommer vi vilja trängas med en massa andra människor i framtiden? Utveckling­spsykologe­n Luka Lucic är övertygad om att det vi upplever nu kommer att få konsekvens­er.
Bild: Anna Svanberg Kommer vi vilja trängas med en massa andra människor i framtiden? Utveckling­spsykologe­n Luka Lucic är övertygad om att det vi upplever nu kommer att få konsekvens­er.
 ?? Bild: Privat ?? Luka Lucic, utveckling­spsykolog och forskare, Pratt institute.
Bild: Privat Luka Lucic, utveckling­spsykolog och forskare, Pratt institute.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden