Etiopiens jättedamm får ilskan att koka vid Nilen

En damm lika stor som London har fått Etiopien och Egypten att hamna i luven på varandra. Men trots att nödläge utropats och val skjutits upp tycks inte ens coronapandemin kunna stoppa Etiopiens prestigefyllda infrastrukturprojekt.

Först kommer kampen mot coronaviruset och etiopiernas liv och hälsa. Därefter kommer Stora etiopiska renässansdammen (GERD). Prioriteringarna slogs fast av premiärminister Abiy Ahmed i början av april, då han också återupprepade ambitionen att den enorma reservoaren kommer att börja fyllas med vatten under regnperioden i sommar.

”Vi ska inte låta covid-19 hindra oss från att färdigställa GERD, som är en symbol för såväl suveränitet som nationell enighet för etiopierna”, skrev Abiy i ett uttalande med anledning av att det gått nio år sedan arbetet med dammen inleddes.

Det etiopiska

prestigeprojektet har dock rört upp ilska nedströms i Egypten, där oron är stor över att vattenkraftsdammen kommer att leda till minskade flöden i den livsviktiga Nilen. GERD – som ska byggas på Blå Nilen, som står för 85 procent av Nilens vatten – ses som ett existentiellt hot som kan beröva miljontals egyptier på en livsviktig resurs som behövs för att överleva klimatförändringarna.

Sedan 2011 har diplomatiska ansträngningar pågått för att försöka dämpa spänningarna. Och knäckfrågan har i stort kokat ner till hur snabbt reservoaren ska fyllas med vatten. Etiopien vill att dammen snabbt ska kunna generera stora mängder elektricitet och vara helt fylld på ungefär sex år. Egypten vill å sin sida att det ska gå långsamt för att inte äventyra den egna vattenförsörjningen och tycker att 10-20 år är en rimligare tidsperiod så att inte vattennivåerna sjunker drastiskt.

Det senaste försöket att nå en överenskommelse, som leddes av USA, strandade i februari då Etiopien lämnade samtalen – i vilka Sudan också har ingått. Orsaken till missnöjet var ett utkast till avtal som rörde fyllandet och driften av dammen, vilket etiopierna ansåg skulle kunna leda till oacceptabelt låga vattennivåer i händelse av utdragen torka.

– Både Etiopien och Sudan vägrade att skriva under. Samtalen kollapsade och sedan dess har processen formellt inte återupptagits, säger William Davison, Etiopienanalytiker hos tankesmedjan International Crisis Group.

Etiopien har meddelat

att man tänker börja fylla dammen i år, även om parterna misslyckas med att komma överens. Och för Abiy Ahmed finns både ekonomisk och politisk prestige i potten, vilket gör att William Davison inte ser någon anledning till att premiärministern inte kommer att göra verklighet av löftet. Än så länge fortgår etiopiska byggprojekt, trots coronapandemin.

– Det här är Etiopiens viktigaste utvecklings- och infrastrukturprojekt, med mycket hopp och pengar investerade. Så här nära slutförandet vill man inte bromsa projektet, säger han.

– Att pausa skulle ses som ett tecken på svaghet givet pressen från Egypten, men också från USA. Det är viktigt för Abiys politiska position att han framstår som resolut och handlingskraftig i GERD-frågan.

Egypten vill inte att reservoaren ska fyllas innan det finns ett avtal och Kairo, uppmuntrat av amerikanskt stöd, har hotat att använda ”alla till buds stående medel” för att skydda sina vattenintressen.

Det är viktigt

för president Abd al-Fattah al-Sisi att framstå som stark i konflikten, i synnerhet med tanke på den kritik han fick utstå från nationalister sedan han gav bort två öar i Röda havet till Saudiarabien och de protester som krävde hans avgång i september förra året.

– Det ligger absolut i Egyptens intresse att arbetet kring dammen

Att pausa skulle ses som ett tecken på svaghet givet pressen från Egypten, men också från USA. Det är viktigt för Abiys politiska position att han framstår som resolut och handlingskraftig i GERDfrågan.

International Crisis Group