Hem­met har bli­vit mer än ba­ra en bo­stad för oss

Hur vik­tig är bosta­den och be­grän­sas ”hem­ma” av fy­ra väg­gar och tak? Det var frå­gor som för­fat­tar­na Li­li­an Sjölund och Ma­le­na Hil­ding ställ­de sig. På en re­por­ta­ge­re­sa be­sök­te de män­ni­skor som bor på vitt skil­da sätt.

Göteborgs-Posten - - Bostad - Ma­ria Sox­bo

Må­let var att ta re­da på vad vå­ra bo­stä­der be­ty­der för oss, men ock­så att skri­va ett styc­ke nu­tids­hi­sto­ria.

– Vi för­sök­te hit­ta li­te ud­da hem, men vil­le ock­så ha med det van­li­ga. Många tv-pro­gram hand­lar om otro­ligt spe­ci­el­la bo­en­den, men de all­ra fles­ta av oss bor ju trots allt i helt or­di­nä­ra eter­nit­hus, rad­hus, bo­stads­rät­ter och mil­jon­pro­gram. Det kän­des vik­tigt att skild­ra det, sä­ger Li­li­an Sjölund.

Mö­te­na – och hem­men – ställ­de de sam­man i boken ”Här bor jag” (Bok­för­la­get K&R). Den är långt ifrån de glos­si­ga ma­ga­si­nens in­red­nings­re­por­tage. Här är det i stäl­let män­ni­skor­na som står i fo­kus, och de får be­rät­ta om si­na re­la­tio­ner till så­väl bo­stä­der­na som plat­ser­na de bor på.

Vi får mö­ta allt från en fis­ka­re som le­ver nä­ra na­tu­ren, en so­ma­lisk åt­ta­barns­mam­ma som gjort he­la sta­den till sin, till lands­höv­ding­en som bok­stav­li­gen bor i ett slott. 20 oli­ka män­ni­skor el­ler fa­mil­jer, 20 oli­ka sätt att bo på.

Finns det ge­men­sam­ma näm­na­re?

– Jag skul­le sä­ga att det nog är vik­tigt för många hur man bor, men att de fles­ta in­te sli­ter ihjäl sig för att ska­pa nå­got som är per­fekt. De har helt en­kelt ham­nat nå­gon­stans och ”det blev som det blev”. Kans­ke har man ärvt en gård, kans­ke har peng­ar va­rit en be­gräns­ning, kans­ke har man flyt­tat på grund av jobb el­ler kär­lek, sä­ger Ma­le­na Hil­ding. Li­li­an Sjölund fyl­ler i:

– Bo­en­det spe­lar roll, men på oli­ka sätt. Vi märk­te att så länge man fått med sig det som är vik­tigt, som min­nen till ex­em­pel, så kan man bo var som helst. Men vi har ock­så till ex­em­pel skild­rat ett kol­lek­tiv i Dels­bo, och för män­ni­skor­na som le­ver där hand­lar det mer om sta­te­ment, ett sätt att vi­sa vem man är.

För­fat­tar­na tyc­ker att de anar slu­tet på den sto­ra ur­ba­ni­se­ringstren­den som på­gått i många år – att allt fler bör­jar ifrå­ga­sät­ta hur myc­ket det ska få kos­ta att bo. Fär­re är vil­li­ga att job­ba ihjäl sig för att ha råd med dröm­hem­met. I stäl­let bör­jar and­ra vär­den bli vik­ti­ga, som att kun­na bo nä­ra na­tu­ren. Så länge in­fra­struk­tu­ren fun­ge­rar tror bå­de Li­li­an Sjölund och Ma­le­na Hil­ding att fler män­ni­skor kan tän­ka sig att bo ut­an­för de störs­ta stä­der­na.

De tyc­ker sig ock­så mär­ka att be­grep­pet ”hem” in­te av­grän­sas av de fy­ra väg­gar­na.

– Jag tän­ker på den äld­re man­nen i Norrsun­det som vi träf­fa­de, till ex­em­pel. Han har bott på den plat­sen i he­la sitt liv, och den två­rums­lä­gen­het han bor i är in­te alls det vik­ti­ga, ut­an det är den geo­gra­fis­ka plat­sen Norrsun­det han de­fi­ni­e­rar som sitt hem, sä­ger Ma­le­na Hil­ding.

– Och jag tän­ker på den so­ma­lis­ka åt­ta­barns­mam­man vi möt­te. Hon bor i Nord­ost, ett av Sve­ri­ges mest seg­re­ge­ra­de om­rå­den. Hon har in­te ak­tivt sökt sig dit ut­an fick sin bo­stad till­de­lad sig. Men hon kän­de ba­ra tack­sam­het och har gjort he­la sta­den till sitt hem. Hon la­gar mat till he­la fa­mil­jen, pac­kar en vagn och be­ger sig till sko­gen där de vis­tas en hel dag – det är ock­så en del av de­ras hem och var­dag, sä­ger Li­li­an Sjölund.

Dä­re­mot finns det ex­em­pel på när den fak­tis­ka bosta­den får en stör­re be­ty­del­se än ba­ra tak över hu­vu­det, be­rät­tar för­fat­tar­du­on.

– Vi träf­fa­de en kvin­na som flyt­tat otro­ligt många gång­er i sitt liv, men när hon ham­na­de i en av de upp­rus­ta­de gam­la bruks­läng­or­na i Sand­vi­ken lan­da­de hon verk­li­gen och nu vill hon bo där res­ten av sitt liv, sä­ger Li­li­an Sjölund.

Ge­men­samt för al­la vars hem de skild­rar är att de bor i Gäv­le­borgs län, i Häl­sing­land el­ler i Gäst

rikland, lik­som Li­li­an och Ma­le­na själ­va. Land­ska­pen skil­jer sig åt.

– Gäst­rikland är en bruks­bygd, me­dan Häl­sing­land är ett gam­malt bon­de­land­skap. Häl­sing­land har ock­så fy­ra små stä­der, men ing­en själv­klar stör­re stad. Jag skul­le sä­ga att häl­sing­ar­na har en stolt­het som kans­ke ty­värr sak­nas li­te i Gäst­rikland, där Gäv­le är ”sta­den” och byg­den om­kring in­te har sam­ma själv­käns­la, sä­ger Ma­le­na Hil­ding.

Det Ma­le­na och Li­li­an tar med sig är hur nöj­da många fak­tiskt vi­sa­de sig va­ra med si­na hem.

– Väl­digt få sa ”åh, om man än­då ha­de haft...”, el­ler må­la­de upp bil­der av dröm­bo­en­den de skul­le vil­ja ha, sä­ger Ma­le­na Hil­ding.

För­fat­tar­na själ­va har haft an­led­ning att re­flek­te­ra över si­na eg­na bo­en­de­si­tu­a­tio­ner un­der ar­be­tet med pro­jek­tet.

– En sak som slog mig var hur pla­ne­ra­de många är! Jös­ses, vad de tän­ker lång­sik­tigt. Jag skul­le ald­rig kun­na sä­ga ”här ska jag bo i res­ten av mitt liv”, även om jag trivs, sä­ger Li­li­an Sjölund och be­rät­tar att hon har flyt­tat myc­ket och lätt kän­ner sig hem­ma på nya plat­ser.

Ma­le­na på­pe­kar att den märk­li­ga si­tu­a­tion värl­den är i just nu med co­ro­na­pan­de­min vi­sar att det är svårt att ta för gi­vet att nå­got kom­mer att be­stå för all fram­tid.

– Men jag är över­ty­gad om att jag bor helt rätt. Jag full­kom­li­gen av­skyr att flyt­ta dess­utom. Jag är in­te en per­son som be­hö­ver re­sa myc­ket. Jag trivs här, där jag har mitt hem och mi­na vän­ner.

Bil­der: Hen­rik Ny­blad

Sti­na Englund, född 1989, och Sa­ra Scha­rin, född 1989, bor i ett av Sve­ri­ges älds­ta kol­lek­tiv med to­talt 24 vux­na och nio barn i Dels­bo.

Ali Nimco Yu­u­suf, född 1979, bor med si­na åt­ta­barn i en lä­gen­het på Nord­ost i Gäv­le.

Jo­se­fin Nygren, född 1979, bor i ett ge­ne­ra­tions­bo­en­de med bar­nen Hen­ry och Ger­da och si­na för­äld­rar Ul­la-Britt och Er­land.

Mo­ni­ca Jacobs­son, född 1950, har hit­tat sitt hem för res­ten av li­vet på gam­la bru­ket i Sand­vi­ken ef­ter att ha flyt­tat ota­li­ga gång­er i sitt liv.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.