Ni riskerar våra liv!
Ingen vet vem som kommer att drabbas och bli svårt sjuk, kanske till och med dö, av covid-19. Vi hör om fyrtioåringar, och yngre än så, som avlider.
Covid-19 är klassad som en samhällsfarlig sjukdom som människor dör av. I det läget väljer regering och myndigheter att låta vissa av oss riskera så mycket mer än andra och vi förväntas ställa upp för samhällets bästa. Av vissa av oss förväntas att vi frivilligt riskerar vår hälsa och, faktiskt, våra liv. Det är alla vi som inte kan hålla avstånd till andra i våra yrken. Alla sjuksköterskor, vårdbiträden, personal inom omsorgen, busschaufförer, ambulansförare, förskolepersonal, lärare, och affärsbiträden, för att nämna några.
Utan alla oss skulle samhället rasa ihop.
Jag tycker att ni alla ni som förväntar er att vi ska gå till jobbet varje dag, medan ni tryggt sitter bakom era skärmar, kanske till och med i era hem, borde skämmas.
Det här är något vi måste göra tillsammans säger statsministern. Vilka vi? Det här är inte tillsammans, det här är att vissa i samhället får ta riskerna medan andra håller sig undan. Inte sällan tillhör vi de som dessutom har minst betalt och låg status. Detta är inte ok!
Vi behöver genast försäkra oss om att de som är i riskgrupper inte behöver arbeta i yrken med hög risk för smitta. Alla insatser måste sättas in för att skydda de som arbetar. Skyddsutrustning ska finnas för de som vill, i alla människonära yrken.
Det ska vara tillåtet för människor som av rädsla för smittan vill säga upp sig, att kunna göra detta utan att straffas med karensveckor i a-kassan. Och alla som stannar och sliter och riskerar hälsan för hela vårt samhälle ska genast få ett ordentligt risktillägg.
Allt annat är inhumant. Allt annat är att medvetet riskera vissa människors hälsa för att samhället ska kunna fungera. Och det är inte ok.