Tiondelarna som avgör tusentals svenskars öde
Mycket tyder på att alla förr eller senare kommer att drabbas av coronaviruset.
Hur många som i slutändan kommer att ha dött av viruset – det vet vi däremot inte. För trots att pandemin varat i flera månader befinner vi oss bara i början.
Fler än 3 000 svenskar har hittills dött av coronaviruset, men enligt en beräkning nyligen av Tom Britton, professor i matematisk statistik vid Stockholms universitet, kommer pandemin antagligen till slut att ha skördat mellan 8 000 och 20 000 svenskars liv.
Utgångspunkten i beräkningarna var en uppskattning från Folkhälsomyndigheten över hur många i Stockholms län som hade smittats av viruset fram till och med den 6 april, vilket var 15 procent.
Genom att dividera antalet döda fram till och med den 30 april (1 406 personer), eftersom det tar cirka tre veckor från smittotillfället till dess att man dör, med antalet beräknat smittade fick Tom Britton fram en dödlighet på 0,39 procent.
– Men jag tror att dödligheten kommer att minska något framöver, eftersom vi antagligen kommer att bli bättre på att behandla de sjuka och skydda de äldre. Så min bästa gissning är att det kommer att bli cirka 12 000 döda, säger Tom Britton.
Beräkningen av hur farligt viruset är ligger mycket nära en tysk skattning som häromdagen visade på en dödlighet på 0,37 procent. Det är betydligt mindre än den 0,8–1,0 procents dödlighet som den brittiske epidemiologen Neil Ferguson tidigare räknat med.
Det hela kan tyckas vara ett jonglerande med tiondels procent hit och dit, men som Tom Brittons uträkning visar kan dessa tiondelar komma att påverka tusenstals svenskars liv.
För om dödligheten i stället visar sig vara 0,2 procent, blir det bara hälften så många som i Tom Brittons uträkning.
– Jag tror att det är där vi kommer att hamna i Sverige, någonstans mellan 0,2 och 0,4 procent. I så fall verkar den (dödligheten) vara lägre än i exempelvis vissa delar av norra Italien och det kommer att bli väldigt spännande, dels att få det bekräftat om det verkligen är så, och i så fall förstå varför det är så, säger Jan Albert, professor i smittskydd vid Karolinska institutet.