Löfven: Vi måste göra allt för att undvika en lång hög arbetslöshet
När pandemin är över är det viktigaste att snabbt få igång sysselsättningen igen, säger statsminister Stefan Löfven till GP.
Statsminister Stefan Löfven säger att det inte kommer att bli aktuellt med några utlandsresor och att han tror att restriktionen med 50 personer kommer att vara kvar över sommaren.
När pandemin är över är det viktigaste att snabbt få igång sysselsättningen igen. Det är budskapet från statsminister Stefan Löfven i en GP-intervju. – Vi måste göra allt för att undvika en långvarig hög arbetslöshet. Han medger också att skyddet av de äldre inte fungerat och lovar bättre villkor för de anställda inom äldreomsorgen.
Staben runt Stefan Löfven vill hålla nere antalet kontakter för att minska risken att statsministern ska bli sjuk. Av det skälet sker intervjun den här gången över telefon.
Senast han var med i en större GP-intervju – i slutet av februari – hade Göteborg precis fått sitt första fall av det nya coronaviruset. Budskapet
från statsministern då var att regeringen följer utvecklingen ”minut för minut”.
Hur har veckorna varit sedan dess?
– Man går väldigt mycket in i ett fokus för att leverera politiska beslut. Vi har haft åtminstone 25 extra regeringssammanträden så här långt. Sedan tänker jag väldigt mycket på människor som blir isolerade och inte kan träffa nära och kära. Och jag tänker förstås också på att vi, dessvärre, har så många avlidna.
Då hade det första svenska dödsfallet ännu inte inträffat. På tisdagen passerade vi 3 300 döda svenskar – och beräkningar från matematikprofessorn Tom Britton pekar på att de kan bli åtminstone dubbel så många. Eller i värsta fall 14 000. Vad tänker du om det?
– Jag tänker inte spekulera i några siffror. Men så här: vi har inte en bra situation när det gäller äldreboendena. Vi ser samma sak internationellt, att det är problem på äldreboende. Det är helt klart att vi behöver se över det – jag tänker på anställningsvillkor, utbildningsnivå.
En stor del av de svenska dödsfallen har drabbat personer på äldreboende och statsministern konstaterar att skyddet av de äldre inte fungerat som det ska.
– Vi måste se till att de anställda får bättre villkor, så är det. I det korta perspektivet har vi sett till att fler får utbildning i hygienfrågor och hur man hanterar skyddsutrustning. Men det är helt uppenbart att det är för mycket korta anställningar och för lite utbildning generellt sett för att vi ska kunna hantera en sådan här situation. Det måste vi åtgärda.
I jämförelse med andra länder är Sverige – än så länge – hårt drabbat av coronapandemin. På listan över länder med flest dödsfall i relation till folkmängd är Sverige just nu sexa.
Mot den bakgrunden, ser du någonting vi borde gjort annorlunda?
– Man ska vara försiktig med att göra någon utvärdering i det här läget. Vi ska tillsätta en kommission som ser över det på riktigt – när det akuta är över. Sedan låter det ibland som att Sverige gjort helt annorlunda jämfört med andra länder. Det stämmer inte. Alla jobbar med samma grundkoncept, och det handlar om att få ned smittan, för den kommer inte att försvinna. Det vi gjort är att plana ut kurvan så att sjukvården klarar av det. I den meningen har vi lyckats. Det har alltid funnits tillräckligt med intensivvårdsplatser.
Under pandemin har Folkhälsomyndighetens
” Man kan inte bara sitta och gissa i ett regeringssammanträdesrum. Expertis, djupkunskap, måste in. För mig är det helt naturligt.
representanter stått i frontlinjen och varje dag förklarat den svenska strategin. I mångas ögon har statsepidemiologen Anders Tegnell – inte statsminister Stefan Löfven – varit den som lett den svenska kampen mot viruset.
Hur ser egentligen ansvarsfördelningen ut mellan Folkhälsomyn
digheten och regeringen ut, när det kommer till att bestämma strategin?
– Regeringen styr alltid riket, och jag leder regeringen. Som jag sa, vi har haft över 25 extra regeringssammanträden sedan det här började, för att fatta beslut. Men när vi gör det måste vi ta in synpunkter – man kan inte bara sitta och gissa i ett regeringssammanträdesrum. Expertis, djupkunskap måste in. För mig är det helt naturligt.
Men Folkhälsomyndighetens personal har ändå varit ansiktet utåt – och ibland fått utstå tuff kritik – hur har ni resonerat kring det, kunde du klivit fram mer?
– Jag har hela tiden varit tydlig med att det är regeringen som styr riket och fattar besluten. Jag har hållit mellan 15 och 20 presskonferenser och gjort ett 30-tal intervjuer på det här temat. Så det är inte så att vi dragit oss undan, men att varje dag rapportera om läget i pandemin, det är det lämpligast att Folkhälsomyndigheten gör. De är bättre än vi på att svara på den typen av frågor.
Det är inte bara mot liv och hälsa som coronapandemin varit ett hårt slag. Antalet konkurser har skjutit höjden och antalet varsel är fler än under finanskrisen. Stefan Löfven säger att regeringen jobbar med strategier för hur man ska agera när det börjar lätta.
– Dit är det en bit – tänkt inte veckor, tänk månader – men det är klart att vi funderar på hur det kommer att se ut efteråt. Och då måste vi få igång sysselsättningen så fort det bara går. Det är bäst för enskilda individer, men också för samhället och för att vi ska ha råd med välfärd. Vi kommer att få göra många avvägningar om hur mycket och vilken typ av stimuleringar vi måste göra på privat konsumtion respektive företag.
Hur ser du på riskerna för att vi går in i en period med hög arbetslöshet, vikande konjunktur och kanske till och med politisk oro?
– Vi kan inte acceptera ett sådant scenario. Därför måste vi ha en strategi för hur vi ska gå tillväga för att komma igång med jobben i nästa fas. Men det vi måste ha med oss är att Sverige är väldigt omvärldsberoende. Vår export motsvarar häften av vår bruttonationalprodukt, och nästan 70 procent går till europeiska länder. En del länder är väldigt hårt drabbade och det påverkar också. Så det kommer att bli svårt, men min mening är att vi måste göra allt för att undvika en långvarig hög arbetslöshet.
Vad tycker du att vi ska dra för lärdomar av pandemin, kan vi leva på som vanligt efteråt eller ser du att vi behöver ändra någonting i samhället eller i vårt sätt att leva?
– Återigen: vi får göra utvärderingen efteråt. Men det är klart, visst behöver vi tänka till. Det är inte bara att återgå till livet. Människor vill ha tillbaka en vardag, men vad det innebär måste vi börja fundera på. Vi måste också vara beredda på att det kommer en ny kris snabbare än vi anar – det behöver inte vara en virussjukdom – och då är det viktigt att vi har starka statsfinanser. Även av det skälet är det viktigt att få igång jobben.
Hur kommer sommaren att bli, kommer vi kunna träffa våra gamla föräldrar, gå på bröllop eller vad det nu kan vara?
– Vi får nog tänka lite annorlunda. Det är inte läge för några utlandsresor, jag tror heller inte att vi kommer att ha släppt på restriktionen om 50 personer. Det är nog gångbart att använda sitt folkvett, det har de allra flesta klarat hittills. Det vi måste fundera på är om vi kan göra mer för att äldre ska få träffa sina nära och kära. Går det att göra någonting utomhus med distans? Jag förstår att äldre som inte får träffa sina nära och kära och anhöriga som inte får träffa sina äldre – det är inte lätt.
Till sist: är det något du vill skicka med till GP:s läsare?
– Håll i och håll ut. Tänk efter och gör ditt för att du själv och dina medmänniskor inte ska råka illa ut. Vi kommer att komma igenom det här och det är hur vi agerar nu som avgör hur det ser ut då.
Det vi måste fundera på är om vi kan göra mer för att äldre ska få träffa sina nära och kära. Går det att göra någonting utomhus med distans?