Einárs nya spår har lite för många lågvattenmärken
Hip hop
Einár
Welcome to Sweden (Sony)
”Welcome to Sweden” borde varit ett steg framåt i karriären för Einár, som vid årets Grammisgala kammade hem både ”Årets nykomling” och ”Årets hiphop”. Istället sitter 17-åringen fr ån Stockholm tryggt kvar på en hopfällbar stol som hans fans fortsätter se som en gyllene tron.
Sammanfattningsvis så är projektet under förväntan för svensk hiphops stora stjärnskott. Ett album som inte har fler än sju spår kommer med lite för många lågvattenmärken, och öppningsspåret ”Va Händish” är ett skolboksexempel på hur man skapar trött och avslagen hiphop.
Vill man fortsätta på en översaturerad våg av låtar som handlar om att slå sig för bröstet och ägna verserna åt vilka vapen, droger och bilar man äger, så följer även kravet att göra det med en viss finess, originalitet eller humor.
Istället levererar Einár en av de mest fantasilösa refrängerna på lång sikt. Han har kommit väldigt långt sedan sin debut för snart två år sedan, så därför känns det konstigt att ett spår som ”Va Händish” låter som något han kunde ha gjort för fem år sedan.
Trots gedigen produktion från bland annat Straynané, Stockholmsproducenten bakom hitlåtar som Dree Lows ”Dag Hammarskjöld” och Z.E:s ”Positiv”, så lämnar Einárs tredje albumsläpp mycket att önska.
Det finns några försiktiga försök att dra ut svängarna och utveckla soundet. På ”Ghetto Mamacita”, som även gästas av Dree Low, träffar Einár väldigt rätt. Han har inte lika bråttom med textrytmen och hans leverans matchar intelligent melodin.
Samma visa gäller på albumets första singel ”Frank Lucas” som är bekräftelse på hans talang och potential. Hans problem förblir detsamma som hos många andra unga artister – kontinuitet.
Einár har snabbt slagit sig in bland hiphop-eliten i Sverige, men för att kunna befästa sin position 2018 exploderade einár på den svenska hiphop-scenen. Sedan dess har han etablerat sig som ett av de ledande namnen inom genren, men på nya albumet ”Welcome to Sweden” faller han kort.
behöver han fortsätta dra ut svängarna och utvecklas för att förbli intressant.
Det är vad man förväntar sig av
den nya generationen. Inte att de fastnar i en komfortzon två år efter sin debut.
” För att kunna befästa sin position behöver han fortsätta dra ut svängarna och utvecklas för att förbli intressant. Det är vad man förväntar sig av den nya generationen. Inte att de fastnar i en komfortzon två år efter sin debut.