Från soldatkängor till ventilatorer
Vanligtvis upphandlar de ubåtar, granater och kängor. I dag dammsuger de den öppna världsmarknaden efter ventilatorer och skyddskläder. Bristen på livsviktig vårdutrustning har fått hela världen att jaga och buda om samma saker. För att öka Sveriges chans
I pandemins spår pågår en global huggsexa om inköp av utrustning till vården. Försvarets materielverk hjälper till med både snabbhet och erfarenhet.
Fredagen den 27 mars har Socialstyrelsens krisberedskapschef bjudits in till Folkhälsomyndighetens dagliga pressträff. Stora delar av Europa har de senaste veckorna stängts ned, den svenska regeringen har precis infört förbud mot sammankomster på över 50 personer och antalet dödsfall kopplat till covid-19 har klättrat upp till 92. Stormen blåser upp.
Men det finns ljusningar i det tilltagande mörkret. Krisberedskapschefen Johanna Sandwall kan meddela att Socialstyrelsen, Sveriges inköpscentral av livsviktig vårdutrustning tecknat avtal med det Göteborgsbaserade medicinteknikbolaget Getinge om 200 nya respiratorer och hundratusentals andningsmasker. Produkter som det råder stor brist på och huggsexa om på den internationella marknaden.
Affären är dock inte enbart Socialstyrelsens förtjänst, bakom den står även Camilla Gustafsson och hennes kollegor vid Försvarets materielverk (FMV) – experter på anskaffandet av bland annat hälso- och sjukvårdsutrustning ämnade för Försvarsmakten, däribland till de fältsjukhus som är i drift vid Östra sjukhuset i Göteborg och vid Älvsjö, Stockholm.
Numer utgör de insatsstyrka åt den nationella inköpscentralen i kampen mot corona.
– Vår uppgift är att komplettera med upphandlingar åt Socialstyrelsen för inkomna behov som kommuner och regioner inte hinner med att upphandla själva. Materielen i sig är inte på något sätt obekant för oss, det som skiljer sig nu jämfört tidigare är att allting går så otroligt fort, säger hon.
Att läget är
allt annat än normalt är Camilla Gustafsson rätt person att bedöma, hon har nämligen närmare 30 år vid FMV på sin resumé. Vanligtvis går hennes och kollegornas jobb ut på att köpa in kängor, fältförplägnadsmateriel och drivmedelsmateriel till det svenska försvaret, för att nämna några exempel.
Testat och säkerställt, allt enligt Försvarsmaktens krav.
– Under normala förhållanden jobbar vi mer med de tekniska krav som ställs på materielen så att vi kan säkerställa att Försvarsmakten har alla taktiska och operativa förutsättningar med den materiel vi levererar till dem, säger Camilla Gustafsson.
Sedan kom pandemin. Och budkrigen om de tynande lagren av sjukvårdsmateriel.
– Vi har korta ledtider och ett akut anskaffningsbehov i ett marknadsläge där alla upphandlare är ute ef
Marknaden är satt ur spel och andra uppköpare som budat har varit beredda att betala mer, vi har definitivt förlorat partier till andra.
Camilla Gustafsson
Försvarets materielverk
ter samma materiel och medicinteknisk utrustning, det är inte normalt, säger hon och fortsätter:
– Marknaden är satt ur spel och andra uppköpare som budat har varit beredda att betala mer, vi har definitivt förlorat partier till andra.
Det är inte
FMV själva som tillverkar exempelvis marinens efterfrågade Ubåt A26, eller Granatkastarpansarbandsvagn 90 – Grkpbv90 – eller för den delen fältsjukhusens intensivvårdsutrustning. Nej, myndighetens roll rör utveckling, anskaffning och testning medan leverantörer och deras underleverantörer står för produktionen.
Detta ger FMV djuplodande kunskap om vad som krävs av materielen tillsammans med kännedom om vilka som producerar vad på världsmarknaden, därtill finns redan upphandlade ramavtal gällande sjukvårdsmateriel på plats som myndigheten använder sig av i sitt stöduppdrag åt den nationella inköpscentralen. Kompetensen som Camilla Gustafsson och hennes kollegor besitter kommer Socialstyrelsen väl till pass när nu stater fajtas om samma partier runt om i världen.
– I arbetet vi nu gör lutar vi oss mer mot både vår kunskapsbank och vår upphandlingsmässiga och tekniska kompetens för den typen av produkter. Sedan har FMV ett antal ramavtal inom det här segmentet och naturligtvis har vi valt att nyttja dessa avtal så långt det är möjligt, säger Camilla Gustafsson.
Exakt vilka leverantörer FMV varit i kontakt med eller vilka ramavtal som skruvats på är Camilla Gustafsson förtegen om och hänvisar till Socialstyrelsen eftersom de i slutändan äger frågan. Förutom affären med Getinge nämner hon även myndighetens ramavtal med OneMed, en av våra största sjukvårdsleverantörer.
– De levererar till oss på FMV, Försvarsmakten och till landstingen, en stor aktör i Sverige alltså. Sedan har vi även lagt fram kontrakt utanför ramavtalen där vi har bedömt att Socialstyrelsen kan göra en bra affär och känna sig trygga med leverantören.
Innan inköpscentralen signerar ett avtal likt det med Getinge lägger FMV fram en rekommendation till Socialstyrelsen. I den har prisbilden analyserats, produktionskapaciteten nagelfarits och kvalitets- och säkerhetsaspekterna tagits i beaktande. Bland annat.
– Det är klart vi granskar att leverantören har de förutsättningar de säger sig ha. Vi kontrollerar exempelvis likviditeten i bolaget, dess leveransförutsättningar och om man är en etablerad aktör på sin marknad. Ser vi att prisbilden är onormalt hög informerar vi också Socialstyrelsen. Sedan är det upp till dem om de vill gå emot det eller så kan vi rekommendera något annat.
För staten gäller
det inte enbart att kryssa sig genom budkrig, det gäller också att vara snabb om man ska ha en chans att hämta hem den högt eftertraktade vårdmaterielen.
– När allting rör sig så snabbt måste vi därför säkra ordern vilket i vissa fall har handlat om förskottsutbetalningar. Från det att vi för en dialog till att det finns ett avtal på plats har det som snabbast gått en dag, det är extremt snabbt och absolut inte så det går till i normala fall.
Hur ofta har ni kontakt med företagen?
– Dagligen. Vi får många initiativ och med dem vi skriver kontrakt med sker sedan en kontinuerlig uppföljning för att säkerställa att leveranserna kommer fram, att vi får rätt antal och rätt kvalitet. Vi säkerställer så att våra leverantörer gör kvalitetssäkringen och att certifikaten och testprotokollen är relevanta och godkända.
Har det varit problem med tvivelaktig kvalitet i det som köpts in?
– Nej, det har det inte varit, vilket är fantastiskt. Däremot har vi sett att det finns en hel del förfalskningar kring CE-certifikat, det finns de som inte kan eller känner till branschen och de utgör en stor risk, det är ytterligare en anledning till att det är viktigt för oss att hålla oss så långt det är möjligt till våra etablerade leverantörer som kan tillverkarnas marknad. Vi är trygga med de leverantörer vi använder.
Världen är mer eller mindre nedstängd – hur löser ni transporterna?
– Vi har samma problematik som alla andra, det har tidvis varit svårt att få loss de volymer som har önskats snabbt. Alla vill ha samma typ av produkter men nu ser vi hur det börjar normaliseras litegrann och att det fortlöpande kommer leveranser. Att även produktionskapaciteten ökar successivt igen är en ljusning.
Har staten någon ångerrätt?
– När man sluter ett avtal, förutsatt att de klausuler man har kommit överens om uppfylls, måste naturligtvis Socialstyrelsen ta emot det man har ingått kontrakt om. Skulle leveransen däremot ha några brister, ja då tar man inte emot den.
Vem betalar och hur går det till?
– Det är Socialstyrelsen som betalar alla fakturor och dessa har normalt 30 dagars löptid. Förutom i de fallen där vi behövt lägga en förskottsbetalning vilket är avvikande för oss. Men sett till marknadsläget gör Socialstyrelsen bedömningen att det behövs.
Från det att vi för en dialog till att det finns ett avtal har det som snabbast gått en dag, det är extremt snabbt och absolut inte så det går till i normala fall.
Camilla Gustafsson
Försvarets materielverk