Göteborg ensamt om att mäta fågelvägen vid skolvalet
I centrum för skolvalskaoset har ett IT-system som räknar fram elevernas placering hamnat. Göteborgs högste skolpolitiker Helene Odenjung (L) kallar det för ”ett datafel” och hänvisar till grundskoleförvaltningen. Enligt företaget bakom IT-systemet hade s
Sedan Göteborgselevernas grundskoleplaceringar började skickas ut i slutet av april har kritiken från föräldrahåll varit massiv. De flesta synpunkter har grundat sig på långa resvägar för barnen och att inget av ifyllda önskemål har tillgodosetts.
Till grund för
placeringarna när önskemålen har överskridit tillgången finns bland annat avståndsmätningar från hem till skola. Här gör kommuner olika. Göteborg har precis som tidigare valt att mäta fågelvägen, det så kallade absoluta avståndet.
Skillnaden jämfört med tidigare är att samtliga stadsdelar nu har ingått i en enda stor urvalsprocess. Det har fått till följd att elever föreslås slussas mellan stadsdelar, inte sällan skilda från tidigare klasskonstellationer, vilket i sin tur har lett oro och otrygghet.
På fredagseftermiddagen hade totalt 825 av 12 000 placeringar överklagats till grundskoleförvaltningen. Missnöjet är utbrett. Göteborgs högste skolpolitiker Helene Odenjung beklagar detta.
– Jag är jätteledsen för barnens skull, det här datafelet är verkligen inte något de ska behöva lida för. De ska veta att ingen är nöjd med hur det ser ut just nu, säger hon. Odenjung fortsätter:
– Vi jobbar för fullt med att lösa det, förvaltningen har tagit på sig uppdraget att lösa andra skolplaceringar, försöka titta på vad som är möjligt att göra för alla de som har fått orimligt långt och inte plats i sitt närområde.
Vad bestod datafelet i?
– Det kan bara förvaltningen svara på. Vi har inte varit involverade i det, säger Helene Odenjung.
Inför årets skolval
upphandlade Göteborgs kommun ett nytt IT-system för att göra skolvalsprocessen mer rättssäker. Tidigare har grundskoleförvaltningen hanterat alla tusentals ansökningar i Excelark. Valet av Optiplan Skolval gjordes med det syftet. Att förenkla och säkerställa.
– Vi slipper hantera 12 000 elever i excel-ark. Det var inte ett hållbart system och det fanns en risk för osäker registrering av elever, har Nils Kaiser tidigare sagt till GP.
Uppgifter om bostadsadress, skolenhetsönskemål och eventuell syskonförtur matas in i en databas och ut kommer ett resultat om varje elevs skolplacering, årskurs för årskurs.
I de fall platserna på en enskild skolenhet inte räcker till tillämpas en prioriteringsordning bestående av 1) nyanlända, 2) syskonförtur, 3) närhetsprincipen och 4) lottning.
För att skilja elever åt mäter Göteborg fågelväg. Här tas varken hänsyn till vattendrag, skogsområden, berg eller motorvägar. Det innebär att enskilda barns skolvägar i praktiken kan vara avsevärt längre än de som IT-systemet mäter upp och använder vid de gynnande skolvalsbesluten.
Frågan många därför har ställt sig – och till GP – är om det behöver vara så? Varför mäts inte gång-, cykel- eller bilvägar istället för mer otillgängliga fågelvägar?
För att reda
ut detta lät vi IT-systemets vd Maud Waltersson förklara
Göteborg har valt att mäta fågelvägen. Vårt system är redo att jobba med de säkra vägar som finns för att ta sig till skolan och kan göra undantag för gångväg, cykelväg och bilväg.
hur Optiplan Skolval fungerar. Går det i inställningar ändra från fågelväg till faktiskt skolväg? – Ja. Göteborg har valt att mäta fågelvägen. Vårt system är redo att jobba med de säkra vägar som finns för att ta sig till skolan och kan göra undantag för gångväg, cykelväg och bilväg. Det är kommunen som väljer vilka vägar man ska använda eller inte, som exempelvis E6, säger hon.
Maud Waltersson igen:
– Det viktiga är att resultatet är likställt, rättssäkert och att det finns en spårbarhet. Jag ska i efterhand exempelvis kunna gå in och spåra varför just den här eleven fick den platsen eller inte, säger hon. Hur många kommuner i Sverige har ni avtal med?
– 16 kommuner.
Har du en bild av hur många av dem som mäter fågelvägen?
– Det är bara Göteborg stad som har det.
På frågan om vilka fördelarna är med att mäta fågelvägen kan hon först inte komma på någon, men lyfter sedan det faktum att Göteborg har mätt så tidigare.
– Det är inget nytt sätt för dem. I övrigt kan jag inte peka på något särskilt, säger Maud Waltersson.
Just det är
vad Nils Kaiser, tillförordnad avdelningschef med myndighetsansvar på grundskoleförvaltningen i Göteborg, lyfter fram på frågan varför Göteborg trots allt mäter fågelvägen.
– När de första riktlinjerna gjordes hade vi detta. Det var det man använde för att bedöma i stadsdelarna. Den mätningen var lite mer geografiskt avdelad. Det har vi fortsatt att använda därefter, säger han.
Grundskoleförvaltningen överväger nu att se över mätmetoden.
– Vi vet att det finns kommuner som mäter på annat sätt. Detta är en sak vi tittar över om vi ska föreslå för nämnden.
Varför ändrade ni inte inställningarna så att gång-, cykel- och bilväg räknades med?
– Vi resonerade om detta men valde att behålla det som stod i våra riktlinjer.
När Optiplan Skolvals resultat är klart är det vad som gäller.
– Man ska inte göra någon handpåläggning, då är det inte längre likställt, säger VD:n Maud Waltersson.
För hundratals besvikna elever och föräldrar kvarstår oron inför höstens skolstart. Paviljonger har tidigare föreslagits för att tillfälligt lindra problemet om platsbrist på enskilda skolor. Det lär dröja.
– Ledtiden för att få byggnadstillstånd och få upp paviljonger är nio månader, säger Nils Kaiser.
Inför kommande skolval
är det troligt att nuvarande kilometerregler, där elever i årskurs F-3 max får ha två kilometer till skola, elever i årskurs 4-6 max fyra kilometer och högstadieelever max åtta kilometer, ändras.
– Det är viktigt att det är skolvägen som gäller. Avståndsmätningen är något vi behöver ändra, åtta kilometer är för långt, anser Helene Odenjung.
Hon berättar att en internutredning är tillsatt på förvaltningen för att se över ”vad som felat denna gång och hela skolvalsprocessen framåt”, där barnperspektivet särskilt ska vägas in.
Vem bär ansvaret för att det har blivit som det har blivit i år?
– Det får internrevisionen svara på. Vi hade samma regler i fjol, men använde inte samma datorstöd utan mer manuell hantering, har jag förstått. Det kan förvaltningen bättre svara på, säger Helene Odenjung.