Så har Öis och Gais blivit vinnare i coronakrisen
Måltorka, skadekris – och bara fyra segrar på 14 matcher. När Superettan bara var veckor bort såg Örgryte och Gais allt annat än formtoppade ut. Sedan kom coronaviruset. Och efter en förlängd försäsong känns nästan allt annorlunda.
Keith Millens engelska tränarröst hörs över hela Öis-gården. Dånandes. ”Brilliant Yes” ”That’s it!.” ”Good” Det dirigeras. Det kommenteras. ”Play!” ”Yes”! ”End product!” Orden är tydliga. Blicken fokuserad.
”What’s this?” Plötsligt vänder sig tränaren om och slår ut med armarna. Vad nu?
Himlen har öppnat sig. Det har börjat hagla.
”It’s english weather!” replikerar sportchef Igor Krulj som övervakar träningen från en trygg plats under tak.
Keith Millen ler, ber om att få sin regnjacka och vänder sig sedan tillbaka mot träningsplanen.
Där tycks hans
spelare inte ha tagit någon notis om väderomslaget. Elva-mot-elva-spelet pågår i ett högt tempo och med en full fokusering.
Det märks att det bara är en månad kvar innan dess att säsongen är tänkt att dra i gång. Allt börjar skruvas upp.
”Brilliant Yes”
”That’s it!.” ”Good” Allvaret närmar sig.
Den 9 december i fjol kalllade Örgryte till presskonferens. Klubbens nye A-lagstränare skulle presenteras.
In på Öis-gården klev Keith Millen. Han bar med sig meriter från engelska Crystal Palace och pratade direkt om att införa en Premier League-mentalitet i de rödblå.
Starten blev dock tung. Av de fem första matcherna vann laget bara en. Mycket på grund av en enorm skadelista.
– Vår försäsong i februari/mars ”was a disaster”.
En katastrof, alltså. Keith Millens ord är tunga.
– När vi tittar tillbaka på cupmatcherna hade vi så många spelare borta i så många omgångar.
Örgryte behövde mer
tid. För att läka, men även för att få fler av Keith Millens fotbollsmässiga pusselbitar på plats.
Tid var också precis vad de fick. Coronaviruset slog till. Säsongsstarten sköts upp. Laget har kunnat dra nytta av det.
– Att säsongen inte startade när den skulle ha gjort det har hjälpt oss ur skadeaspekten. Hade den startat där hade vi inte varit på topp. Vi hade så många skadade. Den här extra tiden har gett oss möjlighet att få alla hela. Keith Millen fortsätter:
– Och ju mer tid jag får med spelarna ju mer förståelse kommer de få för hur jag jobbar och vad jag vill.
Bitarna sitter bättre ihop nu?
Svaret kommer nästan innan frågan är färdigställd.
– Ja, mycket bättre. Var vi är nu jämfört med var vi var i februari/ mars ... Inte någon gång kunde jag sätta ihop mitt starkaste lag. Alla var inte tillgängliga.
Det är de nästan nu. Och i haglet, under träningen, går konturerna av en möjlig startelva att skönja.
Fredrik Andersson i mål, såklart. Kevin Fransson, Joakim Karlsson, Oliver Stanisic och Samuel Ohlsson i fyrbackslinjen. Kevin Ackermann och Abdul Razak som innermittfältspar och framför dem: Den offensiva fyran. Daniel Paulson, Aílton Almeida, Bubacarr Jobe och
Adam Bergmark Wiberg.
Den löser upp knutar, ställer frågor och skapar målchanser. Det syns att laget har ägnat de senaste veckorna åt att nöta spelet med boll.
– När jag
kom jobbade vi först med defensiven. Vi var bra på det. Under den senaste tiden har vi jobbat med possession, på att få en riktig identitet. Många saker är på plats och nu är vi redo att sätta ihop allt mot ett motstånd!
Hur bra skulle du säga att ni är just nu?
– Om jag är ärlig: Potentiellt kan vi vara väldigt bra. Men jag vet inte exakt förrän vi spelar träningsmatcher. Vi kan bara se på oss själva – och det är svårt.
Men ni känns mycket bättre förberedda nu jämfört med när säsongen egentligen skulle ha börjat?
– Utan tvekan. 100 procent. Till stor del på grund av skadorna. Vi hade halva truppen borta under lång tid. Nu är vi på en mycket bättre plats. Mycket bättre.