Oron för smittspridning bland flyktingar växer sedan coronavirus konstaterats i läger med hundratusentals vuxna och barn i sydöstra Bangladesh. Det kan vara början på en utveckling som experter har varnat för.
Oron för smittspridning bland flyktingar växer sedan coronavirus konstaterats i läger med hundratusentals vuxna och barn i sydöstra Bangladesh. Även på den grekiska ön Lesbos har fall bekräftats. Det kan vara början på en utveckling som experter har varnat för.
Många av världens cirka 70 miljoner flyktingar har ofta ett gemensamt vid sidan av ovissheten: de vistas på obestämd tid i läger eller andra primitiva boenden med trängsel, smuts och utan plats för att dra sig undan en stund.
Det är ont om toaletter, rinnande vatten, mat och mediciner. Att vid symptom på sjukdom hålla sig hemma i självvald isolering, praktisera social distansering och vara noga med handhygien är inte möjligt under de förhållanden som råder.
Experter från FN
och olika biståndsorganisationer med erfarenhet av att arbeta med flyktingar i dessa läger i Asien, Mellanöstern och Afrika har från coronakrisens början varnat för katastrofala följder om det nya viruset får fäste och börjar spridas i dessa utsatta och överfulla miljöer utan resurser att ge kvalificerad vård.
Med rapporterna om att smittan nu finns i ett flyktingläger utanför staden Cox’s Bazar i Bangladesh känns hotet mindre avlägset och mer påtagligt. Det var i torsdags som två män, en inne i lägret och en som bor i närheten, testade positivt för covid-19.
Männens kontakter kartläggs nu för att kunna testa och sätta andra potentiellt smittade i karantän, uppger en talesperson för Världshälsoorganisationen (WHO).
Ett område i ett av lägren med cirka 5 000 boende har stängts och ingen tillåts ta sig in eller lämna sina hem, enligt en företrädare för de lokala myndigheterna.
Samtidigt är vården
i lägren begränsad, utan utrustning för intensivvård. Virusets ankomst innebär förverkligandet av ett ”mardrömsscenario”, säger Daniel Sullivan vid organisationen Refugees International och kritiserar att myndigheterna har blockerat tillgången till internet i lägren.
Det ska ha skett med motiveringen att det är nödvändigt för att bekämpa droghandel och andra brott.
– Öppen kommunikation är avgörande för att kunna öka medvetenheten om vikten av hygien och kunna spåra virusspridningen, säger Daniel Sullivan.
I lägren bor främst flyktingar ur den förföljda rohingyabefolkningen i grannlandet Myanmar.
Omkring 750 000 rohingyer flydde till Bangladesh 2017 när militären gjorde en omfattande operation med dokumenterade övergrepp på civila ur minoritetsgruppen i delstaten Rakhine. Nu lever de under osäkra villkor i de vidsträckta lägren och vet inte när eller om de kan återvända.
Rädda Barnens hälsochef i Bangladesh, doktor Shamim Jahan, säger:
– Nu när viruset har kommit till världens största bosättning för flyktingar i Cox´s Bazar står vi inför utsikten att tusentals människor kan dö av covid-19. Den här pandemin kan flytta Bangladesh tillbaka årtionden.
Landet har 160
miljoner invånare, närmare 19 000 bekräftade fall av smitta och knappt 300 döda, men det finns bara uppskattningsvis 2 000 respiratorer, enligt Shamim Jahan, som vädjar till omvärlden om akut hjälp med pengar och medicinsk utrustning för att rädda liv.
På den grekiska ön Lesbos finns det ökända lägret Moria. Närmare 20 000 vuxna och barn lever under mycket svåra och internationellt kritiserade villkor. Läkare utan gränser är bara en av de organisationer som slagit larm. Under coronautbrottet har detta och andra uppsamlingsplatser för migranter och flyktingar i Grekland mer eller mindre förvandlats till slutna läger för att förhindra spridning av sjukdomar.
Ännu finns, såvitt man vet, inga smittade i själva lägret. Men tidigare har två fall upptäckts på ön, och nu även två asylsökande som testats positivt för coronaviruset, enligt myndighetskällor. De ingår i en grupp om totalt 70 personer som anlände till Lesbos under maj.
De senaste fallen
har lett till förnyade krav på att migranterna i Moria ska evakueras till fastlandet. Sådana uppmaningar har funnits sedan flyktingkrisen 2015-2016 då uppemot 3 000 personer kunde komma i livsfarliga båtar från Turkiet varje dygn.
Men mycket litet har hänt med lägret och om invånarna överlever hälsoriskerna väntar den värsta ekonomiska globala krisen i modern tid. Det gynnar inte migranter och flyktingar, men kan paradoxalt leda till att ännu fler söker sig till Europa.