Vi be­hö­ver in­te kon­su­me­ra mind­re – men vi ska hand­la rätt

Co­ro­nakri­sen har ak­tu­a­li­se­rat frå­ge­ställ­ning­en hur vi kon­su­me­rar och hur vi bör för­änd­ra vår kon­sum­tion. Att stan­na upp och fun­de­ra på bak­grun­den till var­för du egent­li­gen vill kö­pa nya skor hjäl­per dig att för­stå om du ens verk­li­gen vill ha nya skor, och

Göteborgs-Posten - - Debatt -

Att in­ve­ste­ra i re­la­tio­ner fram­för ma­te­ri­el­la ting ver­kar allt­så va­ra en bra tum­re­gel, men hu­vud­po­äng­en är att vi bör ut­gå från oss själ­va när vi kon­su­me­rar.

Den all­män­na bil­den kring hur vi kan kon­su­me­ra håll­bart är en­kel– kon­su­me­ra mind­re. Kan man då dra slut­sat­sen att Co­ro­na tving­ar oss att kon­su­me­ra håll­bart?

För fem må­na­der se­dan på­bör­ja­de vi, en grupp stu­den­ter på Han­dels­hög­sko­lan, ett håll­bar­hets­pro­jekt. Syf­tet var att djup­dy­ka i svens­kar­nas kon­sum­tion för att kart­läg­ga hur häl­so­sam och håll­bar den är. Co­ro­nakri­sens dra­ma­tis­ka in­tåg har, för­u­tom att ska­ka om he­la det svens­ka sam­häl­let, ock­så helt änd­rat rikt­ning på pro­jek­tet men sam­ti­digt ak­tu­a­li­se­rat frå­gan än mer kring hur vi häl­so­samt spen­de­rar tid och peng­ar.

I kri­sens spår ser vi hur svens­kar­na gör fler ut­om­hus­ut­flyk­ter och pa­nik­kö­per to­a­lett­pap­per sam­ti­digt som bu­tikss­hop­ping mins­kar och ut­lands­re­sor i prin­cip har upp­hört. Den om­kas­ta­de spen­de­ring­en av tid och peng­ar ger ett in­tres­sant till­fäl­le att tit­ta när­ma­re på vil­ken kon­sum­tion som vi själ­va verk­li­gen vär­de­rar och mår bra av.

Kon­sum­tion är av­gö­ran­de för hur den höga lev­nads­stan­dar­den har upp­nåtts och upp­rätt­hålls. Det är ge­nom den som vi äter, bor, re­ser, so­ci­a­li­se­rar och klär oss. Det mo­der­na li­vet de­fi­nie­ras av kon­sum­tion, och så bör det för­bli.

Ge­men­samt för kon­sum­tio­nens al­la funk­tio­ner är att den ska för­hö­ja li­vet, re­du­ce­ra hin­der och yt­terst bi­dra till ett ökat väl­må­en­de – det är kon­sum­tio­nens syf­te.

Då kan vi frå­ga oss själ­va: Hän­der det att vi kon­su­me­rar ut­an det­ta syf­te i åtan­ke? Vi me­nar att det här finns en säl­lan dis­ku­te­rad po­ten­ti­al till ökat väl­må­en­de. Ge­nom att iden­ti­fi­e­ra och änd­ra på tank­lös kon­sum­tion kan vi upp­nå sun­da­re kon­sum­tion, som gyn­nar bå­de oss som in­di­vi­der och sam­häl­let.

Att det finns be­gräns­ning­ar för hur myc­ket gla­da­re vi blir av ma­te­ri­ell kon­sum­tion är väl­do­ku­men­te­rat – även om det tvis­tas var grän­sen går så är kon­sen­sus att den av­tar på mar­gi­na­len. Kon­kret be­ty­der det­ta att det är tvek­samt om en ny Porsche lång­sik­tigt ökar ditt väl­må­en­de om du re­dan äger en Sko­da, el­ler att ett nytt par Ni­ke-skor skul­le gö­ra dig lyck­li­ga­re om di­na gam­la skor in­te är tra­si­ga. Många gång­er görs in­te den be­döm­ning­en alls av kon­su­men­ten, ut­an ut­gångs­punk­ten är i stäl­let of­ta upp­lev­da be­hov av till ex­em­pel sta­tus el­ler nor­mer.

Be­hov såsom sta­tus

och nor­mer här­stam­mar in­te från kon­su­men­ten själv, ut­an från om­giv­ning­en. I stör­re ut­sträck­ning än vad man kan tro styrs vad du upp­le­ver att du vill ha av and­ra, ett slags flock­be­te­en­de som många gång­er är omed­ve­tet. Be­hov som in­te här­stam­mar från dig själv har då­li­ga för­ut­sätt­ning­ar att le­da dig till en kon­sum­tion som gör ditt liv bätt­re. Nyc­keln här är att kon­su­men­ten fak­tiskt er­kän­ner och tar hän­syn till des­sa omed­vet­na fak­to­rer.

Het­sen som upp­stod med to­a­lett­pap­per är ett tyd­ligt ex­em­pel där des­sa me­ka­nis­mer spe­la­de stor del i att dri­va en mängd plöts­li­ga be­hov av att bunk­ra to­a­lett­pap­per i Sve­ri­ge, en av de störs­ta net­to­ex­por­tö­rer­na av just to­a­lett­pap­per. Den­na fe­ar of missing out-käns­la är stark och har länge an­vänts in­om mark­nads­fö­ring för att på­ver­ka dig att kö­pa den ”sista bil­jet­ten till det­ta pris”.

Si­tu­a­tio­nen med to­a­lett­pap­per är ex­trem men kan va­ra top­pen på ett is­berg av miss­ledd kon­sum­tion. Hets­köp av to­a­lett­pap­per var­ken för­säm­rar el­ler för­bätt­rar rim­li­gen väl­må­en­det, men när köp av ex­em­pel­vis klä­der sker på så­da­na grun­der kan det ge upp­hov till orim­li­ga krav­bil­der el­ler ång­est. Så­dant är po­ten­ti­ellt skad­ligt för in­di­vi­den och de­fi­ni­tivt skad­ligt för pla­ne­ten.

Häl­so­sam, och håll­bar, kon­sum­tion är i stäl­let den som ut­går från kon­su­men­tens egen vil­ja och in­tres­sen. Det kan hand­la om en kaf­fe med en vän på stan. Det kaf­fet kon­su­me­ras in­te på grund av sta­tus­be­hov, nor­mer el­ler and­ra ytt­re fak­to­rer, ut­an för att man helt en­kelt vill um­gås. En ten­dens som vi har sett är att kon­sum­tion som sker till­sam­mans med and­ra vär­de­ras högt, vil­ket stöd­jer ti­di­ga­re forsk­ning. Att in­ve­ste­ra i re­la­tio­ner fram­för ma­te­ri­el­la ting ver­kar allt­så va­ra en bra tum­re­gel, men hu­vud­po­äng­en är att vi bör ut­gå från oss själ­va när vi kon­su­me­rar. Det kan ver­ka som en själv­klar­het, men kan i verk­lig­he­ten va­ra svårt.

Kon­ten­tan är att håll­bar kon­sum­tion in­te nöd­vän­digt­vis är en tra­de-off mel­lan in­di­vid och sam­häl­le. Kon­su­men­ter som lär sig att iden­ti­fi­e­ra upp­lev­da be­hov sprung­na ur sta­tus och flock­be­te­en­de kan bätt­re al­lo­ke­ra sin tid och peng­ar för att för­bätt­ra si­na liv. Att stan­na upp och fun­de­ra på bak­grun­den till var­för du egent­li­gen vill kö­pa nya skor hjäl­per dig att för­stå om du ens verk­li­gen vill ha nya skor, och i så fall vil­ka skor du egent­li­gen är ute ef­ter.

Da­gens be­svär­li­ga lä­ge har tving­at oss att an­vän­da vå­ra peng­ar an­norlun­da (el­ler in­te alls), sam­ti­digt som kon­tak­ten med be­kan­ta har be­grän­sats. Är det kaf­fet med din vän du sak­nar el­ler shop­pingrun­dan ef­ter lö­ne­helg? Att kon­su­me­ra håll­bart hand­lar in­te nöd­vän­digt­vis om att du ska kon­su­me­ra mind­re – ut­an att du ska kon­su­me­ra rätt. Om in­te för Gre­tas så för din egen skull.

Bild: Jo­nas Ek­strö­mer

Het­sen som upp­stod med to­a­lett­pap­per är ett tyd­ligt ex­em­pel där des­sa me­ka­nis­mer spe­la­de stor del i att dri­va en mängd plöts­li­ga be­hov av att bunk­ra to­a­lett­pap­per i Sve­ri­ge, en av de störs­ta net­to­ex­por­tö­rer­na av just to­a­lett­pap­per, skri­ver de­bat­tö­rer­na.

Lo­i­se Hed­berg, stu­dent Han­dels­hög­sko­lan i Stock­holm

Jo­nat­han Ols­son, stu­dent Han­dels­hög­sko­lan i Stock­holm

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.