Utmaningar väntar Israels nya regering
Världen: Frågan om annektering av delar av Västbanken väntas bli en av de första, och känsligaste, för Benjamin Netanyahus nya, roterande regering.
Annektering av delar av Västbanken kan bli en av de första heta frågorna för Israels nya regering. President Trump gav grönt ljus för detta i sin kontroversiella fredsplan i januari, men det är oklart om det amerikanska klartecknet fortfarande gäller.
Efter 500 dagar av politiskt dödläge och tre parlamentsval utan klart avgörande kunde Israels premiärminister Benjamin Netanyahu bilda ny regering på söndagen.
Det är en bred regering över blockgränserna med ”rotation”, alltså där mittenledaren Benny Gantz efter 18 månader ska avlösa högerledaren Netanyahu som premiärminister. Men många bedömare misstänker att veteranen Netanyahu på ett eller annat sätt kommer att manövrera ut den politiskt oerfarne Gantz för att slippa genomföra detta byte på högsta posten.
En av de mest kontroversiella frågorna på den nya regeringens bord kan bli annektering av delar av Västbanken. Att införliva detta område, det bibliska Judéen och Samarien, är sedan länge ett krav från högergrupper och nationalreligiösa partier i Israel.
Netanyahu, ledare för nationalistpartiet Likud, har inte lagt fram några sådana förslag under sina sammanlagt 14 år vid makten. Främst för att Israel redan har ett fast grepp om området genom sin ockupation, alltså utan att formellt införliva det med staten Israel. Men också för att USA och det internationella samfundet i alla år har motsatt sig en annektering.
I januari uppstod dock ett nytt läge när president Donald Trump lade fram sin kontroversiella plan för fred mellan israeler och palestinier. Planen, som helt avvisas av palestinierna, ger Israel klartecken att annektera Jordandalen samt israeliska bosättningar, sammanlagt upp till cirka 30 procent av Västbanken. Palestinierna ska kompenseras med israeliska landområden, enligt Trumps plan.
Enligt koalitionsavtalet mellan Benjamin Netanyahu och Benny Gantz kan Israel från den 1 juli börja verkställa Trumps plan. En sådan annektering riskerar att definitivt begrava alla chanser till en tvåstatslösning och kan utlösa våldsamma protester bland palestinierna.
– Det är de områden där det judiska folket föddes. Det är dags att utsträcka israelisk lag dit. Detta steg för oss inte längre från freden utan närmare, sade Netanyahu när han presenterade sin nya regering på söndagen.
Gantz nämnde inte annektering i sitt tal. Men också den tidigare överbefälhavaren och nuvarande ledaren för mittenpartiet Blåvitt är ”i princip” för att Israel ska annektera den strategiskt viktiga
Jordandalen – även om han till skillnad från högern inte hänvisar till några bibliska argument utan mer till säkerhetsskäl.
Palestinierna protesterar mot planerna och Jordaniens kung Abdullah varnar för att en sådan åtgärd kan leda till ”en massiv konflikt” mellan Jordanien och Israel. Den skulle kunna hota fredsavtalet som Israel och Jordanien slöt 1994 – och den israeliska militären uppges vara starkt oroad över en sådan utveckling.
Också EU sällar sig till protestkören även om det inte brukar imponera på Israel. Särskilt som Israel numera har nära vänner inom EU, till exempel Tjeckien, Ungern och andra länder som kan bromsa de enhälliga beslut som krävs. Samtidigt vill Sverige, Irland, Frankrike och flera andra EU-medlemmar att EU ska gå hårt fram mot Israel om landet annekterar delar av Västbanken. Flera av dem förespråkar sanktioner, men den officiella linjen är tills vidare ”dialog”.
Vad USA säger är desto viktigare för regeringen i Jerusalem. Och de senaste dagarna har det blivit oklart hur pass mycket klartecken för annektering som USA faktiskt ger Israel. Enligt New York Times “kan det gröna ljuset för annektering ha ändrats till gult”. Detta sedan USA:s utrikesminister Mike Pompeo gett undvikande besked i frågan under sitt besök i Israel i onsdags.
Inte heller en taleskvinna för amerikanska UD gav något entydigt besked i fredags. Hon sade att frågan ”skulle vara en del av fredsprocessen … en del av diskussionerna mellan israeler och palestinier”.
Men det kan till slut bli så att president Trump och hans kristna evangelikala anhängare är ännu mer intresserade än Israel av en annektering. Om Trump ligger illa till i väljaropinionen kan han ta till den här frågan för att mobilisera sin evangelikala väljarbas. Så här skriver den politiske kommentatorn Chemi Shalev i den liberala israeliska tidningen Haaretz:
”När coronaviruset skadar den amerikanske presidentens chanser i valet i november kommer han att desperat försöka blidka sin mest lojala bas: evangelikala kristna … Trump vågar inte göra sina lojala evangelikala stödtrupper besvikna. De vill ha annektering och kommer att få annektering.”