Förtätningen av staden kan vara en smittofälla
Med det som vi nu upplever med coronapandemin, har vi ytterligare argument att ifrågasätta om förtätningsstrategin är rätt.
Stadsutvecklingen med dess tjänstemän och arkitekter har under flera år verkat under mantrat förtätning. Många har ifrågasatt om man valt rätt strategi och möjligen har medborgarnas efterfrågan fått stå tillbaka där ekonomer och stadsutvecklarnas byråkrater fått agera med svaga politiker som följeslagare.
Med erfarenheter från coronapandemin och dess följdverkningar finns anledning att fråga sig om man är på rätt väg?
Här är just förtätning högrisk med smittorisker som följd. Det vi upplever nu sägs inte vara en engångshändelse, utan vi får räkna med att liknande epidemier kommer med jämna mellanrum att drabba vårt samhälle.
Vem efterfrågar förtätning? Inom djuruppfödning har förtätning uppmärksammats och starkt kritiserats där djuren packats på små ytor och lagstiftning har skärpts. Förtätningens argument har ekonomin som drivkraft där andra faktorer får stå i bakgrunden.
Bristen på bostäder gör att folk tvingas acceptera boende i gettoliknande nya områden där bristen på sund boendemiljö med öppna gröna ytor saknas.
Med det som vi nu upplever med coronapandemin, har vi ytterligare argument att ifrågasätta om förtätningsstrategin är rätt. Kanske dags att ompröva strategin att förtäta boendet i Göteborg. Tänk om, innan det går för långt!