Elever får ny placering – men ovisst för många
Nyheter: 70 elever som ska börja årskurs 4 får nya skolplaceringar. Men över hälften i årskursen som överklagat har hittills inte fått något positivt besked. Totalt har runt 875 elever överklagat, och för merparten av eleverna är höstens skolgång fortfarande oviss.
70 elever som ska börja årskurs 4 får nya skolplaceringar. Men över hälften i årskursen som överklagat har hittills inte fått något positivt besked. Totalt har runt 875 elever överklagat, och för merparten av eleverna är höstens skolgång fortfarande oviss.
” Nu får internrevisionen titta på detta, vad vi behöver förändra i våra riktlinjer, och vad som är möjligt att göra inom ramen för skollagen. Nils Kaiser, grundskoleförvaltningen
I en rad artiklar har GP rapporterat om den massiva kritiken mot skolvalet i Göteborg. Runt 1500 elever har inte fått något av sina fem önskemål. Familjer GP pratat med vittnar om att barnen slits upp från kompisgäng, skickas till okända stadsdelar och tvingas till timmar av extra pendling varje dag.
På tisdagen började grundskoleförvaltningen skicka ut beslut om nya placeringar för elever som börjar årskurs fyra till hösten.
Nu får 70 elever nya placeringar. Det rör elever som tidigare har fått plats på en skola för långt ifrån hemmet.
Förvaltningen har gått igenom alla placeringar i årskurs 4 där eleverna har fått en skolplacering som de inte har önskat och som ligger för långt från hemmet. Man har både tittat på de som har överklagat och de som inte har gjort det, för att det ska bli likvärdigt och rättssäkert.
– De nya besluten skickas som erbjudande hem till vårdnadshavarna. De kan då välja om de vill ha den nya skolplatsen eller om de hellre vill behålla den de tidigare har fått beslut om, säger den tillförordnade myndighetschefen Nils Kaiser i pressmeddelandet.
I årskurs fyra har runt 130 överklaganden kommit in. Av de 70 besluten som nu har ändrats ingår 20-30 elever som inte har överklagat. Det betyder att mer än hälften av eleverna som överklagat hittills inte fått igenom det.
Vad händer med de andra eleverna?
– Det kan ju finnas fler elever i årskurs 4, där vi senare kan göra ett skolbyte, om det finns platser kvar på skolorna, säger Nils Kaiser.
Annars skickas fallen vidare till överklagandenämnden, som normalt har tre månaders handläggningstid. Det kan alltså bli en lång väntan för de här eleverna.
– Här har vi prioriterat de elever som har för lång resväg.
Men när vi har pratat med föräldrar om situationen är det inte bara resvägen som är problemet, utan att elever exempelvis rycks upp från sina tidigare klasser, och hamnar på en skola där de inte känner någon. Har ni vägt in detta?
– Först och främst tittar vi på dem som har en placering långt från hemmet, det är det vi måste börja med. Men det kan hända att eleven får ny placering genom skolbyte, säger Nils Kaiser.
Samtidigt har både föräldrar och politiker det senaste pratat om barnens trygghet ska vara i fokus. Hur ser du på det?
– Trygghet är en definitionsfråga. Alla barn som börjar en ny skola kan ibland känna sig otrygga och nervösa. Det blir en väldigt svår avvägning. Här behöver vi ha bra riktlinjer som är objektiva.
Hur ser du på risken att ni tittar för snävt, när det främst är fokus på avstånd?
– Nu får internrevisionen titta på detta, vad vi behöver förändra i våra riktlinjer, och vad som är möjligt att göra inom ramen för skollagen. Det är kart att vi vill göra det så bra som möjligt.
Runt 2500 elever har ansökt om att få byta skola och 875 överklagat. Det är alltså fortfarande ett stort antal elever som lever i ovisshet.
Nästa vecka börjar förvaltningen också att skicka ut beslut om nya placeringar för övriga årskurser i grundskolan. Fokus är då främst på förskoleklass och årskurs 7.