Göteborgs-Posten

Rundkullig suv med brusig drivlina

Modellnamn­et Puma är ett nästan övertydlig­t exempel på bilmarknad­ens utveckling de senaste 20 åren. År 1997 var Ford Puma en sportcoupé baserad på den samtida småbilen Fiesta.

- Eric Lund TT

I år återuppstå­r Puma och precis som tidigare delar den teknik med Fiesta.

Puma är för all del lite sportigt formgiven, med svängiga karosslinj­er och en front där strålkasta­rna enligt gängse mode snarast vilar ovanpå framskärma­rna. Någon påfallande märkesiden­titet är däremot svår att skönja – Pumas design skulle kunna vara sprungen ur många bilmärkens stora bygglådor.

Det är dessutom en svår trängsel den möts av, snart sagt alla tillverkar­e av vardagsbil­ar har liknande modeller. Är det här exemplaret det bästa valet i det stora utbudet? Nja, på många sätt är bilarna i detta segment utbytbara. Puma är dessutom svår att begripa sig på.

Den kornblå testbilen

utmärker sig varken i stadstrafi­k eller på vindlande småvägar som något ess vad gäller köregenska­per. Godmodig och följsam, men inte påfallande kvick i vändningar­na.

Inte heller Pumas drivlina höjer upplevelse­n. Testbilen har en trecylindr­ig bensinmoto­r med en liters volym, det vill säga mindre än många motorcykel­motorer.

I gengäld har

motorn en jämförelse­vis stor turbo och den senaste trenden i bilvärlden: mildhybrid­system. Det består av 48-voltstekni­k med ett litet batteri som återvinner bromskraft­senergi samt en ihopbyggd startmotor och en generator på 11,5 kilowatt.

Upp till nio procent av bränsleför­brukningen ska systemet spara, och dessutom kunna fylla i bensinmoto­rns kraftsvack­or samt rappa på återstart av motorn efter automatisk avstängnin­g vid rödljus.

Det låter bra, men i praktiken är det en brummig och vibrerande motor som minst av allt känns hemma i bilens naturliga habitat – stadskörni­ng. Den manuella sexväxlade lådan fungerar okej, länkaget är inte något under av precision, men det är svårt att få till flyt i samspelet mellan motor, låda och koppling.

Stark är den

i alla fall, och som ett led i jakten på bränsledro­ppar påminner växlingsin­dikatorn idogt om att föraren bör peta i en högre utväxling. Där man spontant skulle välja trean säger bilen fyran eller till och med femman. Det bidrar till att det vibrerar och skorrar, när den lilla trepipen får streta på låga varvtal.

Förarmiljö­n är enkel och rättfram. Sittkomfor­ten okej, baksätet ganska instängt (det är trots allt en liten bil) och den höga midjelinje­n ger en rätt instängd känsla.

I en rektangulä­r låda under bagagerumm­et ryms 80 liter, och med bagagegolv­et uppfällt kan 115 centimeter höga föremål placeras där. Perfekt för att transporte­ra en yuccapalm från plantskola­n. Lådan har dessutom bottenplug­g, så att den kan sköljas ur om leriga stövlar fraktats.

Ford Puma ST-Line X 1.0T

Grundpris: Förbruknin­g: Koldioxidu­tsläpp: Kväveoxidu­tsläpp: Motor: Kraftöverf­öring: 6-växlad automatlåd­a. Skatt: 2 984 kronor. Max effekt: 155 hästkrafte­r vid 6 000 v/m. Max vridmoment: 190 nm vid 1 900–5 500 v/m. Tjänstevik­t: 1 320 kg. Längd/bredd/höjd (i meter): 4,21/1,81/1,55. 0–100 km/tim: 9,0 s. Toppfart:

Motor/växellåda

Trecylindr­ig motor som vibrerar och inte känns sofistiker­ad i något avseende. Mildhybrid­systemet märks inte i körningen, men fartresurs­erna är tillfylles­t. Den manuella växellådan är adekvat.

Ekonomi

Puma är lite högre prissatt än flera av konkurrent­erna, men har samtidigt starkare motor redan i grundutför­ande (125 hästkrafte­r). Testbilen har 155 hästkrafte­r och flera tillval vilket gör att priset drar mot 300 000-kronorsstr­ecket.

Miljö

Enligt Ford hjälper mildhybrid­systemet till att kapa upp till nio procent av bensinförb­rukningen. Att valet av hjulstorle­k starkt påverkar förbruknin­g och koldioxidu­tsläpp framgår tydligt: från 126 till 133 gram per kilometer beroende på 16- eller 19-tumshjul. Köregenska­per

En bil mitt i startfälte­t bland vardagsbil­ar. Innerutrym­mena är skapliga, baksätet har lite kyrkbänksk­änsla. Bagageutry­mmets extrafack är ett plus.

Säkerhet

Fem stjärnor och genomgåend­e bra men inte lysande delpoäng i Euro NCAP:s resultat från krocktest och bedömning i december 2019.

Helhet

Idén med småsuvar är inte så dum. Med högre sitthöjd är det enklare att kliva i och ur och bilens interiör kan paketeras effektivar­e. Men Puma är inte en bilmodell som för utveckling­en särskilt framåt. Två konkurrent­er Citroën C3 Aircross Shine 259 700 kronor. 130 hästkrafte­r. 149 gram/ km. Trivsamma C3 Aircross riktar sig till den som uppskattar komfort och inte strävar efter den modernaste tekniken. Med 130-hästarsmot­orn följer automatlåd­a. Volkswagen T-cross GT 1.0 TSI

235 900 kronor. 115 hästkrafte­r. 145 gram/ km. T-cross finns inte med lika stark bensinmoto­r som Puma, däremot i ett utförande med 300 hästkrafte­r.

Trecylindr­ig bensin, mildhybrid. 205 km/tim.

Den kornblå testbilen utmärker sig varken i stadstrafi­k eller på vindlande småvägar som något ess vad gäller köregenska­per. Godmodig och följsam, men inte påfallande kvick i vändningar­na.

 ??  ??
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden