Planer på höga hus väcker ilska
Planerna på tre stora hus i anslutning till villaområdet i Sävedalen har stött på patrull. Hundratals grannar har nu vädrat sitt missnöje i protestbrev och överklaganden. ”Kommunen lyssnar inte på oss”, säger en av kritikerna.
Marken gavs som en gåva till kommunen 1935 – med förbehållet att den inte skulle bebyggas. Nu planerar Partille att låta bygga tre stora fyravåningshus bara några meter från villatomterna. Arrogant – ett övergrepp – avtalsbrott, hävdar hundratals grannar i protestbrev och överklaganden.
Från Vivianne Magnussons altan på Östra fjällvägen i Sävedalen är utsikten storslagen. Genom lövverket skymtar man Säveån och på andra sidan dalen de mäktiga Utbybergen. Men om kommunens byggplaner går igenom kommer hon och flera av hennes grannar snart att titta rakt in i ett fyra våningar högt hus.
– Det är planerat att byggas balkonger som vetter rakt in mot min altan, säger hon och pekar bara några meter utanför tomtgränsen.
På Hallegårdsvägen som ligger nedanför skogspartiet bor Lars och Lisbeth Jakobsson. Enligt kommunens beräkningar så kommer deras och flera av grannarnas tomter att skuggas nästan helt av de nya husen.
Lisbeth Jakobsson måttar en decimeter med fingrarna:
– Så här mycket sol kommer vi att ha på vår taknock mitt i sommaren.
GP har stämt träff med en av de boende på Östra fjällvägen för att prata om ett snart hundra år gammalt avtal om hur marken ska användas. Men när vi kommer dit har ett 20-tal personer slutit upp för att visa och berätta om vad som är på gång att hända. Alla är väldigt upprörda:
– Det här är ett övergrepp. – Fruktansvärt arrogant. – Kommunen lyssnar inte på oss.
Protesterna handlar, förutom om insyn och skuggning, även om skyddsvärd natur som försvinner, ökad trafik som gör många barns skolväg osäker, rädsla för att nyinstallerade bergvärmepumpar ska sluta fungera, hur försäljningen av marken gått till och – om höjden på husen.
– Den här typen av hus passar inte in här. Det finns annan mark som är så mycket mer tillgänglig än det här, säger Jonny Palm som bor på Hallegårdsvägen.
I samband med att kommunen satte igång ett nytt detaljplanearbete för skogspartiet 2015 skrev grannarna tillsammans med 275 andra
närboende på ett protestbrev som lämnades till kommunen. De fick dock inget gehör för sina synpunkter. I stället antogs den nya planen och vann laga kraft i november 2018.
Men utöver den olägenhet planen innebär för grannarna så finns det
alltså ytterligare en omständighet som kommunen varit tvungen att ta ställning till – ett gåvobrev från 1935.
En nu avvecklad bostadsförening överlämnade nämligen marken till kommunen med förbehållet att det skrevs in stadsplanen från samma år att marken skulle vara av ”annan natur än gata och torg”. Detta gjordes och har varit gällande ända tills nu.
planen från 2018 nämns nämligen ingenting om gåvobrevets önskan. I stället är det tre huskroppar med tre till fyra våningar och garage som planeras att sprängas in i berget på slänten.
Stefan Hermansson har försökt att överklaga detaljplanen och drivit en process upp till Högsta förvaltningsdomstolen, men utan framgång. Överklagan kom in för
sent. Han och grannarna har även försökt att få planen uppriven i mark- och miljödomstolen med hänsyn till den skyddsvärda naturen. Men inte heller där har de haft någon framgång. Nu försöker han igen med en laglighetsprövning av kommunens sätt att tolka gåvobrevet.
”Jag hävdar att de bryter det skrivna avtalet och dessutom anser jag att de försöker trolla bort avtalet genom att ta bort den gamla detaljplanen som stödjer gåvobrevets skrivning”, skriver han till förvaltningsrätten.
Men att det skulle ha begåtts något avtalsbrott är inget kommunen vill kännas vid.
– Det är en föränderlig tid vi lever i och medborgarna tycker olika om hur mark i kommunen ska användas. Då på 30-talet är det möjligt att det fanns en samsyn i att det här skulle vara allmän plats, nu på 2020-talet tycker kommunen annorlunda och har beslutat på ett annat sätt i enlighet med det planmonopol kommunen har, säger Elias Ercin, kommunjurist Partille.
– Jag har inga synpunkter på själva avtalet. Det enda jag gör är att uttala mig om själva detaljplaneprocessen.
Det står ju på sista raden att ”Detta gåvobrev är giltigt endast under förutsättning att det här ovan omförmälda stadsplaneförslag blir fastställt”. Hur ser du på det?
– Ja, den stadsplanen blev ju fastställd. Så då har ju avtalet realiserats. Nu 90 år senare tycker kommunen annorlunda. Det är en del av utvecklingen att användningen av mark i kommunen förändras.
Planeringschefen Filip Siewertz för ett liknande resonemang.
– Detaljplanen vann laga kraft innan jag började jobba här så jag vet inte exakt hur man förhöll sig till det. Men jag kan tänka mig att det var på ungefär det sättet, säger han.
Stefan Hermansson däremot tolkar brevet på ett helt annat sätt.
– Jag förstår att kommunen säger på det viset. Men de glömmer att viljan i brevet är att det ska förbli allmän mark.
– Ja, jag förstår det, men det har byggts så mycket den senaste tiden och det finns så mycket som talar emot att bygga i den här skogen. Det är växter och djur, det är gåvobrevet och alla de här sakerna som vi har nämnt. Då borde det inte vara en stor sak att lägga ner de här 40 lägenheterna. Men det har blivit någon slags prestigesak att detta ska drivas igenom. Det är vår känsla.
Förvaltningsrätten har registrerat Stefan Hermanssons senaste ansökan om laglighetsprövning men ännu inte beslutat om det är en fråga för den att pröva.
– Jag har varit lite hoppfull det sista men samtidigt har jag varit det många gånger förr och så har det blivit pannkaka av alltihop. Så man är luttrad. Det känns som att alla är emot oss i kommunen och domstolarna.
Han berättar att erfarenheten från mark- och miljödomstolen inte var god.
– Vi tog fram kommunens kartor och visade på hur insynen skulle bli från balkongerna rakt in i våra trädgårdar på Östra Fjällvägen, men de nämnde inget om det i sin dom. Och inte heller i mark- och miljööverdomstolen tog de upp det.
Det grannarna väntar på nu är att företaget som köpt marken, Seniorgården som är en del av JM Bygg, ska lämna in sin bygglovsansökan.
– Den kommer alla att överklaga, säger Stefan Hermansson.