Jan Höglund: Det har hänt förr i mindre dramatiska situationer att Afrika kommer en bit ner på listan över prioriteringar
Pandemin får följdsjukdomar i Afrika
Hittills har pandemin fått en relativt begränsad spridning i Afrika jämfört med på andra kontinenter. Men utvecklingen är osäker och larmsignalerna många. Risker för allvarliga följdsjukdomar både avseende hälsa och försörjning är stora.
Med en nutidshistoria av krig, konflikter, utbredd fattigdom och brist på mat, rent vatten och hälsovård var många av Afrikas över 50 länder med sammanlagt över en miljard invånare dåligt rustade inför coronakrisen. Men än så länge är siffrorna över antalet bekräftat smittade förhållandevis lågt vid en internationell sammanställning.
Tidigt på tisdagen fanns enligt Världshälsoorganisationen WHO 2 454 452 smittade på de amerikanska kontinenterna, 2 025 176 i Europa och 83 041 i Afrika. Det saknar jämförelse. I ett land som Namibia, som vi skriver om härintill, med drygt två miljoner invånare, fanns bara 21 bekräftade fall fall av smitta och inget avliden till följd av covid-19.
Det kan bero på ett stort mörkertal och/eller bristande rutiner för lokal, regional och nationell registrering och rapportering till landets hälsomyndigheter och till WHO. Men det är sannolikt inte hela sanningen.
Enligt WHO kan demografin vara en förklaring till att Afrika i ett så tidigt skeden av pandemin inte har fått en så exceptionell ökning av insjuknade och avlidna som vi har sett på andra och närmare håll. Det skulle i så fall kunna bero på att över 60 procent av befolkningen är under 25 år och inte tillhör de stora riskgrupperna.
De hittills relativt små talen över bekräftat smittade väcker hur som helst hopp om att de afrikanska länderna inte ska drabbas så hårt som befarat av pandemin, enligt FN:s generalsekreterare Antonio Guterres.
Häromdagen berömde han hur kontinenten snabbt mobiliserat sina samhällen mot infektionen med ofta begränsade resurser. Då uppgick den kända dödssiffran med direkt koppling till coronaviruset till totalt drygt hälften av de 4 000 som nu avlidit i Sverige.
Antonio Guterres varnade samtidigt för konsekvenserna av sjukdomen och befarade att miljoner afrikaner kan tvingas i extrem fattigdom.
”Pandemin hotar den afrikanska utvecklingen”, sade han enligt Al Jazeera. ”Det kommer att förvärra långvariga orättvisor och öka hungern, undernäringen och sårbarheten för sjukdomar.”
Han betonade att de afrikanska länderna måste få snabb och rättvis tillgång till kommande vaccin och behandling till rimliga priser. Han uppmanade det internationella samfundet att stärka de afrikanska hälsosystemen, upprätthålla livsmedelsförsörjningen och undvika finansiella kriser.
Det är väl valda ord, men världen genomgår den värsta krisen i modern tid med massarbetslöshet och akuta behov av stödåtgärder för astronomiska belopp. Det har hänt förr i mindre dramatiska situationer att Afrika kommer en bit ner på listan över prioriteringar, och det riskerar att hända igen.
Experter från WHO har varnat för att flera hundra miljoner afrikaner kan komma att bli smittade under pandemins första år, med i värsta fall mellan 150 000 och 190 000 döda.
Världsbankens ordförande David Malpass befarar att upp till 60 miljoner afrikaner kan komma att hamna i extrem fattigdom i pandemins spår.
FN.s World Food Programme kom nyligen med en rapport om livsmedelskriser. Slutsatsen är att antalet människor som lider av akut hunger kan komma att fördubblas till mer än en kvarts miljard i slutet av decenniet.
Det är dystra profetior i en historisk tid av extrem osäkerhet. Men omvärlden gör nog klokt i att ta dem på allvar medan tid är och det finns trots allt hopp. Följdsjukdomar kommer, men vi kan mildra effekterna.