Sverige ständigt i omvärldens blickfång
Coronaviruset och flyktingkrisen, Anders Tegnell, Greta Thunberg och Donald Trump. Det senaste året har hela världen pratat om Sverige. Men det är inte första gången vi är i rampljuset. Varför verkar omvärlden besatt av oss? Och varför blir vi så smickrad
Nyheter: Hela världen pratar om Sverige i coronakrisen, men det är inte första gången vi är i rampljuset.
” Vi brukar säga att dagens bild av Sverige tar sin utgångspunkt i den amerikanska boken ”Sweden: the middle way” som kom ut 1936. Det var där Sverige lyftes fram som ett land där man lyckats förena marknadsekonomi och kapitalism med socialism. Sofia Bard Svenska institutet
– That swedish asshole!
Richard Nixon skrek ut sin ilska efter att statsminister Olof Palme hade jämfört USA:s terrorbombningar i Vietnam med historiska övergrepp och folkrättsbrott i Guernica, Oradour, Babij Jar, Katyn, Lidice, Sharpeville och Treblinka.
”Nu fogas ett nytt namn till raden: Hanoi, julen 1972” sade en lågmäld och sammanbiten Olof Palme med sorg i rösten vid köksbordet hemma i Vällingby medan Rapports tv-kamera rullade.
Olof Palmes jultal som det kom att kallas var inte så mycket ett tal som ett uttalande, men det spred sig snabbt över världen och bara några timmar senare fick alltså USA:s jullovsledige president Reuterstelegrammet uppläst för sig av sin utrikespolitiske rådgivare Henry Kissinger, även han djupt provocerad av den svenska statsministern.
Richard Nixon var redan förbannad på Olof Palme som i februari 1968 gått sida vid sida med Nordvietnams ambassadör i ett fackeltåg mot Vietnamkriget. Tre år tidigare hade Palme som tillfällig utrikesminister i Tage Erlanders regering också kritiserat USA:s inblandning i Vietnam och att han nu jämförde USA:s agerande med Nazitysklands ... well, det gjorde inte saken bättre.
Efter några dagars brevväxling bröts tillfälligt de diplomatiska förbindelserna mellan USA och Sverige. Den amerikanske ambassadören John Guthrie kallades hem från Stockholm och Yngve Möller, Sveriges blivande ambassadör i Washington, var inte längre välkommen i USA.
Det tog två år och en ny president innan Sveriges bottenfrusna relation med USA tinade upp igen. Men den svenska statsministern uppmärksammades runt om i världen och här hemma fick en protestlista mot USA:s bombningar i Vietnam 2,7 miljoner namnunderskrifter, däribland den nyvalde moderatledaren Gösta Bohmans.
Kanske var det där och då som omvärldens tudelade uppfattning av Sverige slogs fast på allvar. Som en flammande demokratisk fyrbåk eller en bottenlös socialistisk avgrund, beroende på vem som tittar, men absolut inte landet lagom. Vår självbild av landet som alltid är lagom har aldrig speglat verkligheten.
– Idén om Sverige som ”landet lagom” stämmer inte. Det är i alla fall inte så omvärlden ser på oss, säger Sofia Bard, enhetschef för Sverigebildsanalys på den statliga myndigheten Svenska institutet.
Enligt Sofia Bard hade omvärlden troligen bildat sig en uppfattning om Sverige långt innan Olof Palme läxade upp Richard Nixon. Hon menar att Sverigebilden varit rätt stabil genom den moderna historien och att den rotades redan i mitten av 1930-talet.
– Vi brukar säga att dagens bild av Sverige tar sin utgångspunkt i den amerikanska boken ”Sweden: the middle way” som kom ut 1936. Det var där Sverige lyftes fram som ett land där man lyckats förena marknadsekonomi och kapitalism med socialism. ”The swedish model” blev ett begrepp för ett välfärdsland i utveckling och har sedan dess satt tonen för den rätt unika Sverigebilden.
demokratiundersökningen World Values Survey, som Sofia Bard lyfter fram, är Sverige på många sätt det mest extrema landet i världen. Svenskarna är sekulariserade, progressiva och tillitsfulla med stark tro på individens frihet. Forskning visar att Sverige är ett av världens absolut mest individualistiska länder, samtidigt känner vi stort förtroende för myndigheter och är djupt demokratiskt rotade.
Det var också den typen av värderingar som den brittiske journalisten James Savage förknippade med Sverige när han flyttade hit från Lincolnshire i nordöstra England 2003. Året efter drog han i gång The Local, en Stockholmsbaserad och engelskspråkig webbtidning med fokus på svenska nyheter för internationella läsare.
– Just Sverigebilden är ett återkommande tema för oss, den är väldigt fascinerande. Men vi såg också att det inte fanns någon bra nyhetsrapportering om Sverige på engelska och att den internationella bevakningen av Sverige var rätt dålig.
I dag ser läget helt annorlunda ut. När Time Magazine utser svenska Greta Thunberg till årets person, när hiphopstjärnan Asap Rocky häktas av svenska myndigheter eller när USA:s president – ständigt denne Trump – twittrar om Sverige eller uttalar sig i förklenande ordalag om vårt land på sina MAGA-möten, då uppmärksammas det utomlands. Då rapporterar världens media. Då riktas sökarljuset åter mot Sverige. Nu mer än någonsin.
Den som inte har märkt av omvärldens explosionsartade intresse för Sverige måste ha bott under en sten sedan i mitten av mars. Det handlar såklart om coronaviruset, eller snarare om Sveriges otvungna hantering av det.
– Sverige har på många sätt en väldigt hög profil för att vara ett så litet land och när vi väljer en radikalt annorlunda väg än resten av världen blir folk nyfikna, kanske till och med provocerade eller rent av förbannade. Sådana tongångar har funnits i
framförallt Italien, säger James Savage.
Men faktum kvarstår. Brittiska, tyska, franska och spanska dagstidningar har skrivit spaltmil om hur Sverige närmat sig pandemin. CNN, BBC, Financial Times, USA Today och inte minst den populära talkshow-värden Trevor Noah, som haft flera Sverigeinslag de senaste veckorna, har alla intervjuat statsepidemiolog Anders Tegnell och förundrats över hans stabila blick och skrala engelska.
På Svenska institutet har Sofia Bard och hennes fyra kollegor på enheten för Sverigebildsanalys aldrig sett något liknande.
De sammanställer nya analysrapporter varje vecka och så här mycket internationellt fokus har inte legat på Sverige sedan flyktingvågen 2015. Men det är inte bara det att det rapporteras mycket om Sverige, artiklarna är också längre, tv-inslagen djupare och kommentarerna mer balanserade.
Om Sverige tidigare framför allt har använts som ett slagträ i andra länders inrikespolitiska debatter, som föredöme eller skräckexempel, så finns det nu ett genuint intresse för Sverige. Hur tänker ni kring pandemin? Varför har ni inte stängt ner landet? Hur går det för er ...?
Enligt Bo Rothstein, professor i statsvetenskap, går det på grund av Sveriges höga dödstal inte längre att framhäva vårt land som ”ordningens, trygghetens och humanitetens hemvist på jorden”, som han nyligen skrev i en debattartikel i GP. Men om coronakrisen verkligen är ett sammanbrott för den svenska modellen, som Bo Rothstein menar, och hur det i så fall skulle påverka omvärldens syn på Sverige är alldeles för tidigt att säga, menar Sofia Bard. – Det får vi utvärdera senare. Just nu är många länder genuint intresserade av hur man resonerar i Sverige och hur vi lägger upp vårt arbete med pandemin. Vad är det i vårt samhället som möjliggör att vi kan ha en sådan här tilllåtande strategi? Sverige har fått ett eget fokus, säger Sofia Bard, och understryker att det faktiskt är rätt viktigt hur omvärlden uppfattar Sverige.
– En positiv bild av Sverige går direkt att koppla till fler utländska investeringar, ökad handel och mer turism.
Troligen går den typen av kollektivt beröm också att koppla till en stärkt självkänsla och ökad svensk förnöjsamhet. När brittiska The Guardian i vintras utsåg Järntorget och långgatorna till några av de coolaste kvarteren i Europa var det många göteborgare som sträckte lite extra på sig. Omvärldens åsikter väger helt enkelt tungt för oss svenskar. Det menar i alla fall psykologerna Maria Thoresson och Emily Jacoby Kask.
– Genom andras ögon speglar vi oss själva. När vi får omvärldens beröm känner vi oss bra, när vi kritiseras så skäms vi lite. Vi ser ju ofta upp till större länder
som USA och Storbritannien och vill gärna vara med där trots att vi inte riktigt räcker till. Man kanske inte ska använda en term som ”lillebrorskomplex” i det här sammanhanget ... men vi blir i alla fall väldigt glada när vi syns, skrattar Maria Thoresson och får medhåll av sin psykologkollega.
”
En positiv bild av Sverige går direkt att koppla till fler utländska investeringar, ökad handel och mer turism.
Sofia Bard
Svenska institutet
– Historiskt sett har grupptillhörigheten haft ett stort överlevnadsvärde för oss och vi tar varje chans vi får att stärka vår gruppkänsla som nation. Det är så vår psykologi är funtad, säger Emily Jacoby Kask.
I grunden finns också en nationell stolthet och en vilja att stå upp för Sverige, eller i alla fall att markera sitt nationella oberoende och reda ut eventuella missförstånd, något som har förenat ideologiska motpoler som Olof Palme och Carl Bildt.
Den tidigare partiledaren och moderate statsministern har ju enligt läckta dokument från Wikileaks beskrivits av den amerikanska ambassaden i Stockholm som en ”medium-sized dog with a big dog attitude”, och när Donald Trump pratade om en terrorattack i Sverige för några år sedan, den så kalllade last night in Sweden-incidenten, svarade Carl Bildt på Twitter med att fråga vad den amerikanske presidenten hade rökt?
Det finns alltså mycket laddning i relationen mellan Sverige och USA. Den krampande supermakten på andra sidan Atlanten tycks knappt veta var man har Sverige längre. Enligt beprövad Jan Guillou-logik har fiendens fiende plötsligt blivit en vän.
Tv-bolaget MSNBC:s populära och vänsterlutande journalist Rachel Maddow har ifrågasatt och lite halvslött kritiserat Sveriges förhållandevis öppna hantering av coronaviruset, som hittills medfört betydligt fler döda än i våra nordiska grannländer, medan Breitbart och Fox News högerdebattörer numera hyllar sitt vanliga hatobjekt. Rollerna har blivit omvända. Till och med frihetstörstande och vapenälskande Trumpsupportar i Minnesota har synts vifta med ”Be like Sweden”-skyltar.
– Det där handlar inte så mycket om Sverige som att man vill föra fram sina egna intressen, säger Cecilia Cassinger, docent på institutionen för strategisk kommunikation vid Lunds universitet.
Hon har i flera år forskat just på Sverigebilden i USA och menar att den amerikanska högerns flirt är en udda och tillfällig avvikelse. Bilden av Sverige som ett vänsterliberalt land med fri utbildning och socialt skyddsnät är rotad sedan länge och har, coronakrisen undantagen, visat sig vara svår att rucka på.
Men den är inte huggen i sten. Sverigebilden är satt under ständig press och landet svartmålas ofta på sociala medier för att ha tappat kontrollen, inte minst under flyktingkrisen 2015.
– Sverige ser inte ut som landet gjorde för 50 år sedan och det handlar om att presentera en sann och trovärdig bild av Sverige för omvärlden. Inte att skönmåla verkligheten.
Bästa sättet att bemöta svepande kritik, menar Cecilia Cassinger, är inte att gå i polemik på Twitter utan att vara öppen, förklara vad som händer, bjuda in sina kritiker och skapa förtroende på andra sätt.
– Efter last night in Sweden-incidenten bjöds utländska journalister in till Malmö. De fick vandra runt i staden och med egna ögon se hur det såg ut i de olika stadsdelarna. Därefter var det ingen av dem som skrev onyanserat om Malmö, berättar Cecilia Cassinger.
Eller som Sofia Bard på Svenska institutet har noterat.
– Ju mer folk vet om Sverige, desto bättre tycker de om oss.