Det går bra nu
Först hade vi tänkt att inte åka till Bromölla i sommar, men nu när allt utvecklats så betänkligt under våren känns det plötsligt som om man vill höja ambitionen.
Det känns lite futtigt att inte åka till Bromölla.
Vi vill slå på stort i sommar. Följaktligen har vi bestämt oss för att inte åka till Key West i Florida.
Under de senaste veckorna har vi också funderat på att inte åka till Legoland eller möjligen Trondheim. Eller i värsta fall Strömstad.
Men det verkar alltså så småaktigt att inte åka till Strömstad i en vecka. Följaktligen bestämde vi oss för att inte åka till Key West i fyra veckor, inklusive kryssning och dykturer.
Efter att vi inte har varit i Key West i några veckor planerar vi att inte fortsätta längs kusten till Orlando, där vi inte tänker stanna vid några små pittoreska strandhotell där man kan se sköldpaddor på kvällen och där sanden
” Allting har ju också blivit så dyrt utomlands, och kronan är ganska svag. Jag är helt enkelt osäker på om vi har råd att inte åka till Grekland två år i rad.
knastrar under fötterna.
Sedan – och det är den verkliga satsningen – fortsätter vi absolut inte till Orlando och Disney World.
Vi har faktiskt också funderat på att inte åka till Biarritz, Aten eller Florens. Men det känns lite brackigt. Dessutom var det faktiskt så sent som förra sommaren som vi inte åkte till Florens. Och Aten kan vi avstå från nästa år. Det känns lite överdrivet lyxigt att inte åka till Aten två år i rad.
Allting har ju också blivit så dyrt utomlands, och kronan är ganska svag. Jag är helt enkelt osäker på om vi har råd att inte åka till Grekland två år i rad.
Å andra sidan kommer vi ju att göra enorma besparingar. En inställd resa till Bromölla går på sin höjd på tretusen kronor. Men en inställd resa till Florida är säkert fyrtio tusen. Det är en enorm förtjänst. Vi går i själva verket på Hisingen och känner oss smått förmögna. Om vi dessutom gör slag i saken och inte åker till London över höstlovet kommer vi att bada i pengar.
Allt detta har jag lärt mig av min vän månskensbonden.
Han ärvde ett liten gul flagnad gård några mil norr om Mellerud. Han besöker den en gång i månaden.
Han får en slant från någon jordbruksfond om han avstår från att odla vete. Eller om det var råg.
För närvarande undersöker han med hjälp av sitt juridiska ombud möjligheterna att övergå till att inte odla tobak.
Det är i tobak de verkliga pengarna finns, säger han.
Man får minst dubbelt så stor ersättning om man inte odlar tobak som om man inte odlar vete.
Han berättade detta en kväll för ganska många månader sedan, då det ännu gick att språka nära varandra, så jag såg hur hans ögon fuktades vid tanken på all tobak som han inte ämnade odla.
I detta skede framhöll en så kallad entreprenör vid bordet (icke jag) att månskensbonden inte skulle nöja sig, att tobak i själva verket var småpotatis (!) och att det inte finge dröja förrän han på hela gården, inklusive äng och utmark, i stället avstod från att odla opiumvallmo. Månskensbonden skrattade ihåligt att detta var ett dåligt skämt, men jag såg att två röda fläckar slog ut på hans kinder och han började svettas vid hårfästet. Jordbruk är utan tvekan en framtidsbransch.
Men i brist på gård i Dalsland åker jag alltså i år inte till Florida. Och kanske, om andan faller på, åker jag rentav inte till Toscana. Det går bra nu.