Glädje i syd över EU:s coronafond
Nästan 8000 miljarder svenska kronor läggs i EU: s stora åter hämtningsfond efter coronakrisen, om EU-kommissionen får som den vill. Utmärkt signal från Bryssel, tycker det hårt drabbade Italien.
EU-kommissionen tar i vanlig ordning till sina största ord när åter hämtningsplanerna presenteras formellt.
– I dag står vi inför ett avgörande ögonblick. En svag ekonomi i en del av Europa försvagar en starkare ekonomi i en annan del. Antingen går vi alla vidare på egen hand och lämnar länder och regioner i sticket och accepterar ett EU där vissa har och andra inte. Eller så går vi framåt tillsammans, sade kommissionsordföranden Ur sula v onde r Le yen inför EU-parlamentet i Bryssel på onsdagen.
– För mig är valet enkelt: vi måste ta ett stort modigt steg tillsammans. Därför föreslår kommissionen i dag ett nytt åter hämtningsinstrument, kallad Nästa generations EU, till ett värde av 750 miljarder euro. Det här är en akut nödvändighet i ett akut läge, säger von der Leyen.
Stödet utgörs dels av lån och bidrag för att hjälpa de länder och sektorer som drabbats värst av coronapandemin, dels om ett uppdaterat förslag till ny långtidsbudget för åren 2021–2027, som medlemsländerna redan stridit om under två års tid.
Slutsumman för de olika lånen och bidragen landar på 750 miljarder euro, drygt 7 900 miljarder svenska kronor.
Av pengarna föreslås 500 miljarder euro som rena bidrag och 250 miljarder som lån, berättar von der Leyen.
Från hårt coronadrabbade länder som Italien och Frankrike kommer applåder via Twitter.
”Utmärkt signal från Bryssel. Det går i exakt den riktning som Italien pekade ut”, skriver italienske premiärministern Giuseppe Conte.
”En nyckeldag för Europa. Vi måste agera snabbt och godkänna en ambitiös uppgörelse med alla våra europeiska partner”, skriver franske presidenten Emmanuel Macron.
EU-kommissionen vill som väntat att medlemsländerna ger garantier till kommissionen för att låna upp stödpengarna – ungefär som när en vanlig person går i borgen för ett lån.
De gemensamt upplånade pengarna ska sedan börja betalas av igen först år 2027 och då av hela EU – ända fram till senast år 2058.
Avbetalandet ska alltså inte göras av de länder som fått de lånade pengarna och bidragen. I stället ska EU amortera tillsammans genom en kombination av åtgärder: inbesparningar i olika EU-satsningar, höjda EU-avgifter samt nya inkomstkällor.
För det sistnämnda nämner kommissionen exempelvis planer på att utöka systemet med utsläppsrätter även till flyget och sjöfarten, införa en digitalskatt samt börja ta ut en sorts importskatt för varor från länder där man inte har lika långtgående klimatkrav.
Kommissionens nya förslag om långtidsbudget för åren 2021–2027 bygger på det senaste kompromissförslaget från EU:s permanente rådsordförande Charles Michel från slutet av februari.
Jämfört med det förslaget ökas de totala utgifterna en aning, från 1 095 miljarder till 1 100 miljarder. Samtidigt är det betydligt mindre än kommissionens utgångsbud från 2018 på 1 135 miljarder euro.
Sverige har emellertid under hela den långa budgetdiskussionen krävt att siffrorna måste ner kring omkring 1 000 miljarder – maximalt motsvarande 1,0 procent av EU-ländernas totala brutto nationalinkomster, B NI.
Fler detaljer om vad som föreslås väntar under en hel rad presskonferenser med tunga EU-kommissionärer under de kommande dagarna.
Sverige, Nederländerna, Österrike och Danmark har tryckt på för att coronastödet ska ges i form av lån snarare än bidrag. Dessutom bör det betalas tillbaka av de länder som lånar.
– Det ligger verkligen i vårt intresse att både den italienska och den spanska och alla europeiska ekonomier får fart igen. Det har vi inte förnekat. Det är bara det att vi tycker att det ska vara lån, i stället för gåvor i det här, sade EU-minister Hans Dahlgren (S) efter ett webbmöte med sina EU-kollegor i tisdags.
Många är dock kritiska mot de fyra budgetrestriktiva ländernas linje.
– Kalla dem inte sparsamma, kalla dem själviska, säger till exempel Isabella Adinolfi från italienska Fem s tjärn e rörelsen i EU-parlamentets debatt om c oron a stödet.
Från flera svenska
ledamöter hörs samtidigt kritik i stället mot EU-kommissionens planer.
”Det är självklart att vi måste ha solidaritet mellan länderna, men lösningen kan inte vara att slussa pengar via en ökande EU-budget och ge EU-kommissionen oerhört mycket makt”, säger Malin Björk (V) i ett uttalande.
”Krav på att utbetalningar ska gå till gröna satsningar lyser med sin frånvaro här. När vi investerar enorma mängder kapital måste vi se till att göra det klimatsmart”, heter det från kollegan Fredrick Federley (C).
Onsdagens förslag lär följas av en snabb men svår process när medlemsländerna ska försöka enas om de nya förslagen. Målet är att få allt på plats redan under sommaren.