Historiskt räddningspaket ödesfråga för EU
EU-kommissionens förslag till räddningspaket är historiskt, men blir ett ultimat test för de 27 medlemsländerna. Om de inte kommer överens i denna ödesfråga kan samarbetet vara hotat.
Vad var det EU-kommissionen föreslog på onsdagen?
Att 750 miljarder euro – det motsvarar nära 8 000 miljarder svenska kronor–läggs i en åter hämtningsfond som ska hjälpa EU-länderna att återhämta sig efter coronakrisen. Det är en mänsklig och ekonomisk kris utan motstycke och som bara har börjat och utan tvivel får svåra återverkningar under lång tid framöver.
Stöd ska betalas ut, är tanken, som bidrag upp till 500 miljarder euro och lån på 250 miljarder euro. EU-kommissionen väntas låna upp stödpengarna med garantier från medlemsländerna. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen presenterade vid en extra session i EU-parlamentet på onsdagseftermiddagen även ett förslag till långtidsbudget för EU på totalt 1 100 miljarder euro för de sju åren. Hur ska lånen betalas tillbaka och av vem?
Enligt uppgifter som läckte ut innan Ursula von der Leyens höll sitt tal ska de gemensamt upplånade pengarna betalas tillbaka från 2027 till senast 2058. Det blir inte lån- och bidragstagarna som betalar av skulden utan EU. Pengarna ska komma från besparingar, höjda EU-avgifter och nya inkomstkällor. Som exempel nämns ett utökat system med utsläppsrätter inklusive till flyget och sjöfarten, en digitalskatt
och ett slags importskatt för varor från länder som har mindre ambitiösa klimatregler.
Är det givet att EU-länderna godtar kommissionens förslag?
Det är inte alls säkert i den form som det nu presenteras. Alla är fullt medvetna om hur kritiskt ett omfattande och snabbt ekonomiskt stöd av historiska proportioner är och att det kan vara avgörande för EU:s framtid. De länder som drabbats hårdast av coronakrisen, som Italien, Spanien och Frankrike, ser hjälp på generösa villkor som ett uttryck för den solidaritet och samhörighet som gemenskapen bygger på. Även Tysklands förbundskansler Angela Merkel har nu bytt åsikt och är positiv till bidrag framför lån för att garantera att EU klarar sig ut krisen.
Men det finns ingen enighet. Det går en skiljelinje i EU mellan norr och söder. Sverige inser behoven och vill också bidra till de fattigare medlemmarna, men att det ska ske som lån, inte bidrag. Statsminister Stefan Löfven reagerade också negativt på onsdagens förslag. Tillsammans med Nederländerna, Österrike och Danmark har Sverige förordat att stödet ges i form av lån, som bör betalas tillbaka av de länder som lånar.
” De länder som drabbats hårdast av coronakrisen, som Italien, Spanien och Frankrike, ser hjälp på generösa villkor som ett uttryck för den solidaritet och samhörighet som gemenskapen bygger på. Även Tysklands förbundskansler Angela Merkel har nu bytt åsikt och är positiv till bidrag framför lån för att garantera att EU klarar sig ur krisen.
EU-kommissionens förslag att dela upp stödformerna i bidrag och lån är ett försök till kompromiss kring en EU-linje.
Sverige har även varit emot att EU höjer medlemsavgiften till över 1,0 procent av BNP under den kommande budgetperioden, eftersom det skulle missgynna svenska skattebetalare när avgiften höjs med tiotals miljarder kronor ytterligare. EU:s permanente rådsordförande Charles Michel föreslog i februari en kompromiss på 1,06 procent.
Ett är säkert med de nya förslagen: Det kommer att krävas många debatter och kompromisser i en lång process innan de kan antas av EU:s stats- och regeringschefer, men alla förstår säkert att det inte finns någon annan utväg.