Nej till spårvagnar med Dawit Isaak och Gui Minhai
Drygt tvåhundra göteborgare har skrivit under ett förslag om att namnge två spårvagnar efter de fängslade Gui Minhai och Dawit Isaak. Nu har förslaget röstats ner av Göteborgs spårvägar. – Det här bolaget ska inte vara någon plattform för utrikespolitiska ställningstaganden, säger Stefan Olinder (M), styrelseordförande i Göteborgs spårvägar.
”Viveca Lärn”, ”Håkan Hellström” och rent av alligatorn ”Smilet” som bodde på Sjöfartsmuseet. Alla pryder de en spårvagn. Traditionen började 1992 då 150 spårvagnar namngavs i ett svep. Sedan dess har en Göteborgare utsetts årligen.
Vinnaren kallas årets kulturpristagare och får 10 000 kronor, en skulptur av konstnären Carl-Johan Skogh och sitt namn på en spårvagn. Förra året vann skådespelaren Marianne Mörck.
– Jag brukade ta 5:an till Kålltorp på dagarna, där jag arbetade som sjukvårdsbiträde. Sedan blev det även 5:an till scenskolan. Och så minns jag förstås 39:ans buss som tog mig fram och tillbaka från Johanneberg till Kjellbergska flickskolan vid Heden. Men ska jag ut och köra spårvagn själv på stan? Nu blir jag nervös. Fast jag kan ju alltid fråga Siri om vägen, sade hon i samband med priset.
I september förra året fick göteborgaren Björn Larsson en idé. Han skickade in ett så kallat ”Göteborgsförslag”. En typ av digitalt medborgarförslag, som tas upp av politikerna om det får fler än 200 röster.
Björn Larsson föreslog att staden skulle göra ett avsteg från principen om kulturpristagaren och i stället namnge två spårvagnar efter journalisten Dawit Isaak, som har suttit fängslad i Eritrea utan rättegång i över 18 år, och Gui Minhai, den svensk-kinesiske författaren och förläggaren som har dömts till tio års fängelse i Kina.
”Det är det minsta vi kan göra för att hedra och uppmärksamma två personer från Göteborg som under så lång tid behandlats så illa och lidit så mycket”, skriver Björn Larsson i sin motivering.
Han hade inte räknat med någon större uppslutning men plötsligt hade 206 personer skrivit under. Förslaget
gick vidare till Göteborg spårvägars styrelse. Men där tog det stopp.
– Styrelsen har inget med att namnge spårvagnar att göra. Vi driver kollektivtrafik. När det gäller kulturpristagaren finns det en speciell jury där även kulturförvaltningen ingår. Det skulle bli lite konstigt om styrelsen överprövade kulturpristagaren, säger styrelsens ordförande Stefan Olinder.
Han anser att det inte är rimligt att frångå överenskommelsen om hur spårvagnar namnges, dessutom skulle det röra sig om ett politiskt ställningstagande, vilket hade varit olämpligt.
Men det håller inte Björn Larsson med om.
– Det är en tvärpolitisk åsikt. Det finns väl inget parti som skulle ställa sig upp och säga ”nej, låt honom sitta där i Kina, skit i honom”. I båda de här fallen är det så uppenbart att det är människor som blivit felbehandlade. Det tycker nog i princip hela svenska folket, säger han.
Så Björn Larsson tänker inte ge upp, han kommer att höra av sig till kulturnämnden och se om de kan tänka sig att göra ett avsteg från principen och addera två extra namn utöver årets vanliga pristagare.
– Det är synd att bryta trenden att utse någon trivsam göteborgare, men det här kan bli utöver årets pristagare. Jag ser dagligen spårvagnar utan namn. Det kostar inte heller staden något över budget, det är bara två klisterlappar.