Våra flygvanor kan förändras i grunden
Ekonomi: Coronapandemin har ställt många flygplan på marken och flygbranschen blöder. På längre sikt kan våra flygvanor också förändras.
Det kan ta upp till fem år innan flygandet är uppe på samma nivåer som 2019.
Coronakrisen satte dramatiskt tvärstopp för världens flyg. Och så länge det inte finns ett vaccin kommer vår rörlighet begränsas. Det kan ta flera år innan julresor till Thailand och shoppingturer till New York är med på kartan igen. Det menar experterna som analyserar vårt resande.
Den 14 mars stoppade UD alla icke nödvändiga reser till samtliga länder, för att begränsa smittspridningen av covid-19. Men då hade passagerarna redan sedan flera veckor tillbaka ivrigt börjat försöka boka av sina semesterresor och shoppingturer till New York, i samma takt som dödstalen bara växte och växte.
Fjolårets flygskam ersattes snabbt av virusskräck.
Över Göteborg kunde man se en klarblå vinterhimmel utan minsta lilla kondensationsstrimma. Tyst, vackert, men ovant. Bra för klimatet, men inte ekonomin och arbetstillfällena.
Med planen på marken smulades svenska flygverksamheten sönder på bara några månader, miljarderna flödade ut. Den 16 mars permitterade SAS 10 000 anställda, hälften av dem varslades om uppsägning i slutet på april. Inrikesbolaget BRA gick in i rekonstruktion, Norwegian varslade all svensk kabinpersonal och ansökte om norsk skuldrekonstruktion. Nu köper kinesiska BOC Aviation in sig i Norwegian. Men om det norska lågprisbolaget kommer att börja flyga i Sverige igen är oklart.
Så här ser det ut för flygindustrin i land efter land. 60 procent av världens flygplansflotta står på marken, enligt Euronews. Så här har det inte sett ut sedan andra världskriget.
Så här sitter vi instängda, otåliga och väntar på besked om och när vi får börja resa igen.
Men flygandet kommer inte alls att se ut som det gjorde i februari, innan coronaviruset. Det är flygexperten Jan Ohlsson och Transportstyrelsens flygmarknadsanalytiker Jean-Marie Skoglund eniga om.
I fjol flög cirka 4,7 miljarder passagerare totalt i världen.
– Under 2020 beräknas det vara en nedgång med 50 procent, vilket skulle motsvara cirka 2,2 miljarder passagerare. Då är vi nere på 2009 års nivåer, så vi har förlorat tio år och det kan bli tufft att komma tillbaka, säger Jean-Marie Skoglund.
Framför allt kommer det att påverka vilka linjer, det vill säga resrutter, flygbolagen kommer att satsa på.
– Inom branschen talar man om att det kommer ta minst tre, kanske upp till fem år för att komma tillbaka, till det som i bästa fall kan likna det vi hade för två månader sedan. Men innan dess är det flera flygbolag som kommer att ha gått i konkurs, eller ha krympt kostymen. Det betyder 30 procent färre flygplan, 30 procent färre linjer och 30 procent mindre personal, säger Jan Ohlsson. Hur kommer den minskade flygplansflottan och antalet resrutter då att påverka priserna för resenärerna?
Båda lågprisflygbolagen Ryanair och Easy Jet har aviserat att det kommer att börja flyga i juni igen men med kraftigt reducerad flotta.
Att det just är lågprisflygbolagen som är först ut på banan förvånar inte Jan Ohlsson. Till skillnad från bolagen som flyger reguljärtrafik som SAS, Lufthansa och British Airways, har lågprisbolagen en stark ekonomi och kan snabbt komma ur startgroparna.
– De har också speciella kundgrupper som måste börja flyga, och det handlar om människor som arbetar och studerar i andra länder. De är ganska många och de väljer absolut lägsta priset redan från början, säger han.
Dessutom står chartertrafiken still eftersom den europeiska turistsäsongen för närvarande är stendöd. Framtidsutsikterna för Ving, TUI och andra resejättar är dystra.
Jean-Marie Skoglund tror att vi får räkna med prishöjningar inom inrikesflyget och interkontinentala flyg.
” Inom branschen talar man om att det kommer ta minst tre, kanske upp till fem år, för att komma tillbaka Jan Ohlsson Flyganalytiker
– Däremot kan jag tänka mig att priserna på kort sikt inom Europatrafiken kommer att vara väldigt attraktiva och att man kommer att locka med låga priser för att förmå människor att komma över sin rädsla och börja flyga igen.
Svenskarna har länge haft en stor förkärlek för att åka till Thailand under vintern och till New York för shopping och weekendsemestrar. Och ungdomar har bytt ut dåtidens bildningsresor i Europa till att flygluffa i Asien.