Jan Höglund:
Maktkampen om Hongkong ger det globala krisläget ännu en försvårande dimension
Den kinesiska folkkongressen i Peking gav under årets mötes sista dag sitt stöd till den nya säkerhetslagen.
Omfattade demonstrationer förekom i Hongkong på onsdagen och det var spänt även på torsdagen. Bakgrunden till de ofta i våldsamma konfrontationerna med kravallpolis är en rädsla för att Kina ska frångå sitt löfte om att behålla de fri- och rättigheter som kännetecknar en demokrati och inte införa den övervakning och nolltolerans mot kritik av politiska beslut som finns på fastlandet.
När Storbritannien lämnade över sin tidigare kronkoloni 1997 försäkrade Kina att ”ett land, två system” skulle gälla till i varje fall 2047 i vad som benämns som en särskild administrativ region i södra Kina. Men ett lagförslag förra året om att misstänkta skulle kunna utlämnas från Hongkong fyllde snabbt gatorna av människor som menar att Kina försöker stärka greppet om finans- och handelsmetropolen med risk för att de också inskränker deras rätt att uttrycka sina åsikter i ett öppet samhälle.
Hongkongs chefsminister Carrie Lam kan inte agera utan hänsyn till Peking och var hårt pressad, men fick slå till reträtt. Vid lokalvalen i november gick demokrativänliga representanter framåt som ännu ett kännbart bakslag för den kinesiska ledningen med president XI Jinping i kommunistpartiets topp.
I och med att han har flyttat fram sina positioner internationellt för att förhindra att den kinesiska ordningen ifrågasätts har motsättningarna tilltagit och läget blivit allt mer alarmerande även i Hongkong. Det ställs på sin spets med den nya säkerhetslagen som, av motståndarna, befaras minska Hongkongs oberoende.
Folkkongressen fattade på torsdagen beslut om att gå vidare med den omdiskuterade lagen när
2 878 ledamöter röstade ja, en nej och sex avstod. Det innebär troligen att ett färdigt lagförslag kan läggas fram och träda i kraft under hösten och före valet i Hongkong, vilket blir en ny värdemätare på Pekings makt och inflytande.
Enligt ett utkast till lagen, refererat i media, ska bland annat kinesiska säkerhets- och underrättelseorgan kunna arbeta öppet i Hongkong.
Samtidigt illustrerar en stormig session i det regionala parlamentet på torsdagen de heta känslorna som frågan väcker. Debatten handlade om ett förslag om ett förbud mot att vanära Kinas nationalsång. TT skriver att den oppositionelle ledamoten Ted Hui Chi-Fung efteråt talade till journalister om Hongkongs förfall:
– Det som ruttnar är ”ett land, två system”, det som ruttnar är rättssamhället.
Detta förnekade Kinas premiärminister Li Keqiang på folkkongressen. ”Ett land, två system” gäller även i fortsättningen och de nya lagarna ska, hette det, hjälpa snarare än stjälpa stabilitet och välstånd.
Men utomlands finns tvivel om de kinesiska intentionerna, framför allt i USA. President Donald Trump betraktar Xi Jinping som en god vän, och har berömt honom i olika sammanhang. Men de ligger i ett handelskrig, är geopolitiska rivaler och tvisten om territorium och naturresurser i Sydkinesiska sjön kan leda till en kraftmätning mellan deras militärer.
Amerikanen lägger skulden för coronakrisen på Kina och kinesiska politiker som anses bära ansvar för övergrepp mot minoritetsgrupper i Xinjiang i nordvästra Kina kan utsättas för ekonomiska sanktioner. Utrikesminister Mike Pompeo hävdar att Hongkong inte längre är autonomt i förhållande till Kina och kan förlora miljarder dollar på försämrade handelsvillkor.
Maktkampen om Hongkong ger det globala krisläget ännu en försvårande dimension.