Fakta: Så väljer du rätt fisk

Rött ljus i fiskguiden betyder ”låt bli” att köpa denna sjömat. problematiska ingredienser som soja och fisk. Det är jätteviktigt att man vet vad fodret består av och att det är spårbart, och det går inte att garantera i dag. Dessutom använder man konstgödsel som ska göra att kräftorna växer snabbare, vilket kan bidra till övergödning.

Konstgödsel ökar tillväxten av växter som också ökar mängden småkryp som kräftorna äter. Om man lägger konstgödsel i vatten kommer det att rinna ut i omgivande miljön, exempelvis vid kraftiga regn.

Hennes råd är därför att äta vildfångade kinesiska, eller de turkiska vildfångade kräftorna som får grönt ljus i år. Turkiets bestånd, liksom Egyptens, anses vara välskötta. De spanska kräftor är gröna sedan tidigare.

Konsumenterna uppmanas också att läsa märkningarna på tonfiskburkarna. Skipjacken som är den vanligaste burktonfisken har problem.

– Skipjack är den minsta och den mest snabbväxande tonfisken. Det blir problematiskt när vi ser försämringar hos den art som ska vara den mest motståndskraftiga för fisket. Fisket med ringnot och garn i Stilla havet får därför rött ljus. Garn ger bifångster av exempelvis havssköldpaddor och hajar som är viktiga för

Drygt 90 procent av världens

• kommersiella fiskbestånd är fullt utnyttjade eller överfiskade.

Fiskguiden finns som app och

• digitalt på hemsidan. WWF vill att konsumenter väljer miljömärkt fisk eller skaldjur som har grönt ljus, ”bästa val”. Gult ljus står för ”var försiktig” och rött ”låt bli”.

De miljömärkningar som finns

• är: MSC (Marine Stewardship Council), ASC (Aquaculture Stewardship Council) och Krav.

Svensken äter i snitt 14 kilo sjömat

• per år och det motsvarar en till två måltider per vecka.

Lax är populärast som tillsammans

• med sill, torsk och räkor står för den största konsumtionen. ekosystemet, och dessutom handlar det om ett för stort uttag av tonfisken.

Kan man äta burktonfisk alls?

– Jo, det kan man, Det finns MSC-certifierad tonfisk, och det är den som vi anser att man ska välja. Den fisken är spårbar och det är en fördel eftersom det också finns problem med tjuvfiske, förklarar Karin Glaumann.

En positiv utveckling är insjöfisket i våra vatten och det har glatt henne.

– Vi har sett i många år att kunskapsunderlaget måste förbättras. Med kunskapsbrist har det varit svårt att göra korrekta bedömningar. Men med dialog med forskare och andra har fiskeförvaltningen förbättrats och det har gett en positiv effekt i utvärderingen och sik, röding, abborre och öring som hamnar på grönt ljus i år.

Årets bubblare är braxen, som också blivit grön om den fiskats i insjöar. Gul om den fiskats längs norra Östersjökusten.

– Jag tycker att man som konsument kan pröva den! Fisket sker med bur som har liten påverkan på bottenlivet och även om det får en liten bifångst kan de fiskarna släppas ut, säger Karin Glaumann.