HD: Lärares ingripande mot elev var inte kränkande

Det var ingen kränkning när en lärare lyfte bort en elev på en skola i Lidköping 2017 – ingreppet var befogat. Högsta domstolen har nu sagt sitt i den principiellt viktiga frågan om lärares befogenhet för att hålla ordning.

Kan en lärare handgripligen flytta på en elev som hindrar andra från att komma fram? Frågan har debatterats sedan en lärare ingrep på just det sättet – och skolan anmäldes.

Högsta domstolens vägledande dom slår fast att det inte var någon kränkning i lagens mening och kommunen är inte skadeståndsskyldig.

– Numera finns det ett lagstöd för det man kallar tillsynsplikt, som innebär att lärare får och ibland måste ingripa. Vår förhoppning är att domen tydliggör var gränserna går för vad man får och inte får göra, säger justitieråd Stefan Reimer.

HD skriver i domen att det ingripande som var aktuellt här – ett grepp om en elevs nacke – i regel är en kränkande behandling. Men så som det utfördes var det dock mycket kortvarigt och anpassat för situationen.

Domen utgår från en händelse på en kommunal skola i Lidköping november 2017. En då 13-årig åttondeklassare satt i en soffa tillsammans med tre andra elever i skolans rasthall. Soffan hade de ställt så att den stoppade andra från att passera och trots tillsägelser flyttade eleverna inte på den. Pojken satt kvar tills en lärare greppade tag i honom och drog upp honom ur soffan.

En kränkning av eleven, hävdade Barn- och elevombudet (BEO) som å pojkens vägnar begärde skadestånd på 10 000 kronor. Eleven i fråga upplevde det som att han inte fick luft när läraren grep tag i honom. Efteråt var han rädd och hade ont.

Till saken hör att pojken har adhd med trotsinslag och litet inslag av autism, och att han enligt en särskild handlingsplan skulle bemötas lågaffektivt. Med det menas en pedagogisk metod där vuxna inte ska konfrontera ett utåtagerande barn. Läraren som lyfte undan pojken hade inte vetskap om handlingsplanen.

– Det var helt rimligt att läraren inte kände till handlingsplanen, den ska bara de närmaste i arbetslaget göra. Det är av integritetsskäl, säger Stefan Reimer.

HD var inte enig i sin dom, då två av de fem domarna hade en annan mening. Ett justitieråd anser att det rörde sig om en ringa kränkning. Det andra justitierådet bedömer att eleven utsattes för kränkning, med motiveringen att situationen inte var så akut att den krävde en omedelbar lösning och ett fysiskt ingripande.

Vikarierande BEO Malin Hedstig är nöjd med att ha fått ett förtydligande av HD, även om BEO hela vägen hävdat att pojken utsattes för kränkande behandling.

– Vi har utgått från den lagstiftning och praxis som funnits, och det har varit oklart hur man ska tolka den. Det är väldigt svåra bedömningar och det visar även domen, där två av justitieråden inte var eniga, säger hon till TT.

BEO har fått kritik för att driva skadeståndsärenden för långt.

– Det är lagstiftaren som har bestämt att BEO ska hjälpa de barn som utsatts för kränkningar och mobbning. Majoriteten av de anmälningar som kommer in till oss, cirka 70 procent, handlar om att en elev utsatts av en annan elev.

Kritikerna har hävdat att skolpersonal drar sig för att gripa in mot elever av rädsla för att anmälas.

Greppet om pojkens nacke var mycket kortvarigt och anpassat för situationen

– Om det finns en rädsla hos lärarna behöver den tas på allvar av dem som driver skolorna. De ska se till att personalen har resurser och kompetens så att de inte är ensamma om de här frågorna, säger Malin Hedstig.