Kontanter på väg bort – vad händer då?
”Jag får ju nästan aldrig kontanter och jag tar inte ut. Det kan nästan vara jobbigt att få kontanter i dag, vad ska man göra med det?”, säger Nathalie Hedenström, som tillsammans med Dorothea Schander njöt i septembersolen.
Antalet sedlar och mynt i det svenska samhället har störtdykt under de senaste decennierna. För delar av befolkningen är livet redan helt fritt från kontanter. Men vad händer när det sista myntet försvinner?
En brittsommardag i Göteborg sker miljoner transaktioner – men oftast utan att några fysiska pengar byter hand.
På Kungstorget swishar en barnfamilj för blåbär och kantareller. Inne på NK drar en kvinna sitt kort och får ett par nya jeans i utbyte. Och på både parkeringsautomater och offentliga toaletter finns nu alternativet att betala via mobilen.
Mängden kontanter har minskat kraftigt i det svenska samhället under de senaste decennierna – och utvecklingen går snabbt. Enligt Riksbankens statistik över sedlar och mynt fanns omkring hundra miljarder kronor i kontanter år 2012.
Vid den senaste mätpunkten 2019 fanns 62 miljarder.
Enligt Riksbankens statistik är det nu också fler svenskar som regelbundet använder den digitala betalningslösningen swish, än vad som använder kontanter. Andelen som använder appen har gått från tio till 62 procent mellan 2014-2018.
Vissa bedömare menar också att kontanterna helt kommer att fasas ut ur samhället på sikt. En profetia som väcker fler frågor än den om betalningar.
Hur ska Tandfen kunna kompensera framtidens barn för deras första tappade tand?
Kommer den traditionsenliga slantsinglingen om vem som får börja med boll att behöva ersättas med sten, sax, påse?
Och hur ska det egentligen gå för Sveriges trollkarlar?
30-åriga magikern Caroline Ravn minns fortfarande vad som fick henne att börja drömma om trolleri. En gång när hon var liten förde hennes farfar handen bakom hennes öra. Ögonblicket senare fingrade han på ett glimrande mynt, som om det dykt upp ur tomma intet.
– Han trollade med mynt för mig nästan hela tiden. Om det inte var för honom hade jag nog inte valt det här yrket, säger Ravn.
För magiker har kontanter varit ett naturligt inslag i repertoaren, antagligen lika länge som branschen funnits. Mynt och sedlar har alltid funnits tillgängliga – och det faktum att alla haft dem på sig har gjort interaktionen med publiken smidig. Mynt är dessutom både glimrande och hårda, vilket stimulerar flera sinnen hos den som blir förtrollad.
Enligt Caroline Ravn finns det också ett symboliskt värde i att trolla med pengar.
– Nuförtiden kanske fler är mer vana vid att kunna köpa sig vad man behöver. Men historiskt har det ju ofta handlat om att magiker trollat för människor som haft olika behov. Det blir på något sätt magins lockelse. Om du verkligen kunde trolla, visst skulle du väl trolla fram lite mer pengar, säger hon.
Har du märkt någon förändring kring trolleri med kontanter?
– Ja, det påverkar ju mig i jobbet. Att signera en sedel till exempel, som sedan dyker upp i någons plånbok. Det är ju verkligen ett klassiskt trick. Nuförtiden kan en trollkarl fråga om det är någon i publiken som har en tjugolapp, men så är det ingen som har det. En del av magin går förlorad.
Att kontanterna håller på att försvinna ur det svenska samhället drabbar inte bara magiker. Kritiker har lyft fram ett flertal problematiska effekter av ett kontantfritt samhälle – och lobbyorganisationer har startats för att bevara kontanterna.
Framför allt handlar kritiken om att grupper i samhället som inte har tillgång till de digitala alternativen blir utestängda. Men också om vad som händer vid störningar och angrepp på de digitala betalningssystemen.
är att centralbanker i ett helt kontantfritt samhälle skulle kunna sänka räntan till ännu lägre nivåer än tidigare. Om räntan i Sverige skulle bli negativ på privatpersoners bankkonton skulle det vara möjligt att undvika att betala genom att ta ut pengarna i kontanter. I en värld utan kontanter försvinner det alternativet.
Johan Javeus är chefsstrateg på en av Sveriges storbanker, SEB. Han tror inte att just räntepolitiken kommer att förändras i takt med att kontanterna försvinner.
– Om du är ett stort bolag som har en miljard i kassan, då blir det ändå svårt i praktiken att hantera så mycket kontanter. Det blir i alla fall väldigt kostsamt. Jag tror räntan i så fall måste bli väldigt negativ, många procent. Men visst, det stämmer ju i teorin, säger han.
Javeus påpekar att Sverige är ett av de länder i världen där utvecklingen mot ett samhälle utan kontanter gått längst. En av orsakerna är att de tekniska lösningar som ersätter kontanter i många fall varit svenska innovationer, som till exempel betalningsappen Swish eller de portabla kortläsarna från iZettle.
Att kontanterna försvinner är också en självförstärkande effekt. Ju mer som försvinner, desto större anledningar för människor att undvika kontanter. Vilket gör att de försvinner ännu snabbare.
– När färre kontanter är i omlopp, då blir hanteringen dyrare. Tänk dig en butik där bara ett fåtal kunder efterfrågar att kunna betala med kontanter, då blir kostnaden för att kunna möta deras önskan väldigt hög eftersom de är så få som delar på den, säger Javeus.
När tror du att de sista kontanterna kommer försvinna?
– Det finns ju klara fördelar med att kontanter finns. Vad händer om det blir ett stort strömavbrott, eller att systemen ligger nere av någon annan anledning? Då kan det vara bra att ha kontanter som back up. Jag tror att Riksbanken kommer att fortsätta ge ut kontanter under överskådlig framtid.
Barn växer ju ofta upp nästan helt utan kontanter idag, tror du det förändrar deras syn på pengar?
– Nja, barn spelar ju till exempel spel med virtuella mynt. Jag tror inte de har något som helst problem med att förstå pengars värde. Det är väl snarare för sådana som oss som varit med ett tag som det kan kännas onaturligt att pengar inte finns rent fysiskt. Jag tror pengar redan är ganska abstrakt för de flesta. Om du har tio tusen kronor, tänker du på dem som en bunt med hundra hundralappar?
” Om du är ett stort bolag som har en miljard i kassan, då blir det ändå svårt i praktiken att hantera så mycket kontanter. Det blir i alla fall väldigt kostsamt. Jag tror räntan i så fall måste bli väldigt negativ, många procent. Johan Javeus Chefsstrateg, SEB
Att det sista fysiska myntet en dag kommer att präglas behöver heller inte betyda slutet för kontanterna. Redan i dag finns virtuella valutor, som till exempel Bitcoin, där så kall
lad blockkedjeteknik återskapar de fysiska kontanternas egenskaper.
Sedan 2017 pågår också ett projekt hos Riksbanken för att ta fram den så kallade e-kronan, svenska kontanter i digital form. Men inget beslut är fattat.
Konceptet med digitala kontanter skulle enligt Riksbanken säkerställa att ”allmänheten fortsatt har tillgång till ett betalningsmedel som är statligt garanterat”. Om de blir verklighet skulle svenska medborgare få tillgång till digitala pengar som är oberoende av privata betalningslösningar, precis som kontanterna är idag.
Men digitala pengar kommer troligtvis aldrig att kunna ersätta kontanterna fullt ut. Går en e-krona till exempel att trolla bort?
Magikern Caroline Ravn har själv gjort om sin farfars trick på sin egen systerson. Men oftast har det inte varit något mynt som dykt upp bakom örat, utan en godisbit eller en liten leksak.
– Tyvärr tror jag inte att det kommer att vara mynttricks som får nästa generation att bli magiker. Det kommer nog att bli något nytt, säger hon.
Tror du pengarna kommer att försvinna helt ur trolleriet, eller kommer man kunna trolla med swish?
– Jag har sett yngre magiker, folk som är 15 eller 16, som gör digitala trick. Det kan handla om att lista ut någons pinkod på telefonen. Eller be någon gå in på en väns profil på Facebook och sedan lista ut vilken. Det tror jag är väldigt uppskattat hos en yngre publik. Trolleriet utvecklas, och någonstans tror jag det är ganska nyttigt.