Så hamnade Maos hibiskus i Göteborg
Nyheter: Den svenska läkaren Andrea Andreen fick en hibiskus som tack av Mao Zedong. Sedan har sticklingar från växten spridits i Göteborg. Eller?
Diktatorn Mao Zedong har just fått veta att USA använt bakterievapen mot Kinas befolkning. Som tack för värdefull information ger han en av utredarna, svenska läkaren Andrea Andreen, en hibiskus. Numera sprids sticklingar från växten i Göteborg. ... eller? Efter åtskilliga samtal och ett arkivbesök kan GP sprida ljus över myten om Maos Göteborgshibiskus.
Det här reportaget, som försöker reda ut rykten och myter kring en krukväxt från Kina, får passande nog inledas med en rättelse. Det sprids inga sticklingar från en fikus som tillhört diktatorn Mao Zedong i Göteborg. – Det är en hibiskus. Inte en fikus. Den tidigare GP-medarbetaren Lars Gunnar Wolmesjö fick sin Maostickling för drygt tio år sedan och med den en historia snarlik den som GP fått till sig.
Hos Lars Gunnar väcker den i dag välmående krukväxten blandade känslor.
– Hur kul hade det varit att äga en blomma med rötter hos Hitler eller Stalin? undrar han retoriskt.
Dessutom är han skeptisk till bakgrundsberättelsens sanningshalt.
– Jag har en precis likadan blomma som jag fått av en god vän, de ser inte så märkvärdiga ut. Men å andra sidan, varför förstöra en bra historia?
Efter ett ansenligt antal telefonsamtal till göteborgare som fått hibiskussticklingar visar det sig finnas inte bara en, utan två bra historier. Den ena knoppades sannolikt av från den andra i samband med en livad femtioårsfest 1999.
Från Lars Gunnar ledde spåret av sticklingar – via kollegor, vänner och exmakar – 21 år tillbaka i tiden, till konstnärsparet Jim Berggren och Nina Bondesson. När Jim fyllde 50 år hade en yngre gäst med sig en hibiskus – och berättelsen om dess märkliga ursprung.
Allt börjar med läkaren, pacifisten och sexualupplysaren Andrea Andreen. Hon föddes 1888, gick på Sigrid Rudebecks Gymnasium och är egentligen värd ett helt eget reportage. I början av femtiotalet deltog hon, som enda svensk och kvinna, i en internationell kommission som kom fram till att amerikanerna använde bakteriologiska vapen i Koreakriget och i Kina.
– Som tack ska hon ha fått en hibiskus ur Maos hand. Man hoppas ju lite att hon fick något mer också.
Det säger Jessika Berglund, den yngre gästen som kom till 50-årsfesten med en hibiskus. Sticklingen kom ursprungligen från hennes föräldrahem, där Jessika växte upp med berättelsen om Andrea Andreen – och om hur hon glömde kvar krukväxten hon fick av Mao när hon återvände till Sverige.
Lyckligtvis befann sig Andrea Andreens vän Sven Lindqvist i Kina och kunde ta med sig hibiskusen hem. Sven Lindqvist var gift med den välkända Kinakännaren Cecilia Lindqvist och de två skrev mycket om Kina för Dagens Nyheter.
– Sedan hamnade blomman på DN:s redaktion där jag och min man jobbade. När Sven drog från DN tog vi hand om den. Sedan har vi spritt sticklingar till höger och vänster, säger festdeltagaren Jessikas mamma Karin Berglund.
Men en hel drös göteborgare har hört en annan historia, mer lokalt färgad, om hur diktatorns krukväxt hamnade på den svenska Västkusten.
Enligt denna version var det den kommunistiska Göteborgspolitikern Nils Holmberg och hans hustru Marika som tog med sig ursprungsplantan från Kina. De bodde där ett par år kring skiftet mellan femtio- och sextiotalet och arbetade som översättare.
Paret översatte bland annat boken Maos lilla röda och Nils Holmberg var också med och bildade Kommunistiska förbundet marxist-leninisterna, KFML, som var en maoistisk utbrytning ur Vänsterpartiet kommunisterna.
Detta spår av sticklingar leder märkligt nog tillbaka till samma 50-årsfest i Mölndal.
Födelsedagsbarnet Jim var vän med makarna Holmberg, genom sitt engagemang i Sveriges kommunistiska partis kulturgrupp, och hans fru Nina är Marika Holmbergs brorsdotter.
Hibiskusen som Jim fick i 50-årspresent har i dag vuxit till sig rejält och makarna har spridit både sticklingar och historien. Dock inte den om läkarpionjären Andrea Andreen som Jessika Berglund gav bort tillsammans med hibiskusen, utan om översättarmakarna Holmberg.
Kan värdarna, mitt i allt kalasande, ha blandat ihop ett par Kinakännare med ett annat? Ett som stod dem nära?
– Så kan det absolut ha varit, det var en väldigt lyckad fest, säger Nina Bondesson med ett skratt och tillägger:
– Som jag sa sist har jag inget som helst belägg, men det är en rolig skröna.
På sätt och vis har Nina Bondesson och Jim Berggren slutit hibiskuscirkeln. En god vän och kollega på besök från Kina fick med sig en stickling hem och planterade den i sin trädgård.
– Tyvärr blev den förstörd av vädrets makter när de var bortresta, säger Nina, som dock har ambitionen att upprepa planteringen när coronaviruset inte längre har världen i sitt grepp.
Till stöd för festgästen Jessika Berglunds version kan tilläggas att hon blivit kontaktad av anhöriga till läkaren Andrea Andreen som släktforskade och ville ha en stickling.
– Men det är klart, om det nu var så att hon glömde blomman, då kan någon annan ha varit där och knipsat av en bit, säger Jessika Berglund.
Jakten på sanningen leder slutligen till de kvinnohistoriska samlingarna vid Göteborgs universitetsbibliotek. De har tagit vara på brev, anteckningsböcker, artiklar och fotografier från Andrea Andreen och hennes år i Kina.
I en dagbok vars insida pryds av Mao Zedong ligger tre torkade, pressade
växter. Den första är enligt Andreas anteckning en lilja och den tredje är ett löv. Växt nummer två skulle möjligtvis kunna likna en hibiskusblomma, men enligt anteckningen kommer den från en bukett och inte en krukväxt.
I samlingarna finns också den rapport om ”bakteriekrig i Korea och Kina” som ska ha gjort Mao Zedong så tacksam. På hemmaplan var slutsatserna förstås minst sagt ifrågasatta; Andrea Andreen och de andra fem medlemmarna i kommissionen anklagades för att vara kommunistiska medlöpare, bevisen fejkade och undersökningen ovetenskaplig.
I arkivet finns mycket korrespondens där Andrea Andreen sakligt och utförligt försvarar slutsatserna. Hennes inställning till kommunismen kan man å andra sidan kanske skönja i hur hon beskriver ”privilegiet” i att få delta när folkrepubliken Kina, som Mao Zedong utropade 1949, firar tio år. I den ”magnifika salen” befann sig också diktatorn själv, vilket är det närmaste vi kommer ett bevis på att de två hade kontakt.
Precis som Andrea Andreen är de flesta av hibiskushistoriens huvudpersoner avlidna i dag och kan varken förneka eller dementera sin inblandning. Den i dag 88-åriga Kinaexperten Cecilia Lindqvist, vars make ska ha hjälpt Andrea Andreen att ta hem den kvarglömda växten, svarar dock kvickt på GP:s mejl:
Vilken historia som här plötsligt dyker upp!
Jag minns mycket tydligt besöket hos Andrea A: den vänliga stämningen under det långa mötet, vad vi talade talade om, hur det såg ut hemma i hennes vackra våning, ja till och med gatorna i omgivningen.
MEN jag minns ingenting om att vi skulle ha fått en hibiskusstickling som sedan skulle ha överlämnats av Sven till DN.
Men det är fullt möjligt! Vårt förhållande till DN och journalisterna på kulturredaktionen var väldigt gott och vi umgicks privat och regelbundet med flera av dem och deras familjer, inklusive Olof L. Och de tog utomordentligt väl hand allt material vi levererade under 60- och 70-talen.
Själv var jag då ännu nybörjare när det gällde växter av alla slag men det blev med tiden en passion.
Någon absolut sanning om Maosticklingarnas ursprung lyckas vi alltså inte finna. Under efterforskningarna framgår dessutom att det finns ytterligare en handfull versioner av historien, möjligtvis med rötter hos en annan ursprungshibiskus.
Å andra sidan – vid ett fåtal, utvalda tillfällen kan väl sanningen sägas vara sekundär. Nu har trots allt en relativt okänd kvinnlig läkarpionjär fått lite tid i rampljuset. Och som den gamle GP-medarbetaren Lars Gunnar Wolmesjö inledde det här reportaget: Varför förstöra en bra historia?
I en dagbok vars insida pryds a Mao Zedong ligger tre torkade pressade växter